Budgetförslag
Finansminister Riikka Purras budgetförslag för 2027 möjliggör tillväxt och verkställer tidigare beslutade anpassningsåtgärder

Finansministerns förslag till statsbudget för 2027 verkställer de riktlinjer som regeringen drog upp vid vårens ramförhandlingar. Budgetförslaget uppgår till 92,2 miljarder euro och uppvisar ett underskott på 12,9 miljarder euro.

Det beräknade underskottet 2027 är 0,5 miljarder euro mindre än i år när man räknar med även den andra tilläggsbudgeten för 2026. Det beräknade budgetunderskottet 2026 omfattar inte den intäktsföring av engångsnatur som föranleds av nedläggningen av Statens bostadsfond och som inte inverkar på upplåningen. Budgetförslaget publiceras i sin helhet på adressen budjetti.vm.fi torsdagen den 6 augusti.

”Trots det svåra läget för de offentliga finanserna är de ekonomiska utsikterna förhållandevis ljusa just nu. Finlands ekonomi har vuxit snabbt redan tre kvartal i rad, och tillväxten har stärkts inom alla huvudbranscher. Exporten, orderstocken, investeringarna och företagens framtidstro visar en positiv utveckling, vilket inger optimism inför framtiden”, säger minister Purra. 

Budgetförslaget omfattar tidigare fastställda anpassningsåtgärder 

Vid vårens ramförhandlingar beslutade regeringen om sparåtgärder på cirka 540 miljoner euro före 2030. Besparingarna ersätter enskilda tidigare fastställda besparingar inom social- och hälsovården samt åtgärder som påverkat inkomsterna. Besparingarna i de offentliga finanserna används också till att finansiera de satsningar och tillväxtåtgärder som det beslutades om vid ramförhandlingarna. De besparingar som fastställdes vid ramförhandlingarna uppgår till cirka 391 miljoner euro 2027.  

Av de besparingar som det beslutades om i våras riktas 60 miljoner euro till statsförvaltningens omkostnader 2027. Dessa besparingar har nu fördelats i enlighet med ministeriernas förslag och regeringens riktlinjer. Dessutom har den tidigare, under hösten 2025 fastställda tilläggsbesparingen på 25 miljoner euro fördelats. Alla de omkostnadsbesparingar man beslutat om under valperioden uppgår till sammanlagt cirka 592 miljoner euro 2027.  

I budgeten för 2027 tas det in flera anpassningsåtgärder som det beslutades om hösten 2025. Syftet med åtgärderna är att minska skuldsättningen i de offentliga finanserna. Till exempel fullmakten att godkänna räntestödslån för statligt understödd bostadsproduktion sänks med 365 miljoner euro. Den fastställda höjningen av punktskatter på sammanlagt 50 miljoner euro riktas till alkoholskatten och tobaksaccisen. Dessutom ökas det belopp som överförs från Statens pensionsfond till statsbudgeten med cirka 100 miljoner euro. Avsikten med detta är att jämna ut pensionsutgifterna.  

Utsikterna för de offentliga finanserna har ljusnat något, men läget är fortfarande svårt 

Den ekonomiska tillväxten i Finland har stärkts avsevärt under början av året. Både företag och hushåll ser nu mer positivt på den framtida ekonomiska utvecklingen.  

Tillväxten har ännu inte återspeglats i sysselsättningsläget, och de stigande priserna och räntorna har försvagat hushållens köpkraft. Skattesänkningar, höjda löner och hushållens besparingar skapar dock förutsättningar för ökad konsumtion. 

Uppsvinget i ekonomin har inte märkts i de offentliga finanserna i någon större grad. Trots att uppskattningen av skatteutfallet har blivit lite positivare under början av året är utsikterna för de offentliga finanserna fortsatt utmanande.  

Enligt finansministeriets prognos från juni kommer bruttonationalprodukten (bnp) att öka med 0,8 procent 2026 och med 1,6 procent 2027. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas vara 4,4 procent i förhållande till bnp år 2026 och 4,6 procent år 2027.  

Finansministeriets ekonomiska prognos uppdateras i augusti, och den uppdaterade prognosen kommer att utgöra grunden för regeringens budgetproposition. Höstens ekonomiska prognos publiceras den 21 september. 

Budgetförslaget för 2027 uppvisar ett underskott på knappt 13 miljarder euro 

Slutsumman i budgetpropositionen för 2027 uppgår till 92,2 miljarder euro. Det är 0,5 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2026 (inklusive den andra tilläggsbudgeten). Regeringens sparbeslut bidrar i allt högre grad till att sänka utgiftsnivån 2027.  

Utgifterna ökar i synnerhet på grund av indexjusteringar och stigande ränteutgifter. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas uppgå till 4,3 miljarder euro, vilket är 1,1 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2026 (inklusive den andra tilläggsbudgeten). Jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna har underskottet minskat med 0,3 miljarder euro. Kalkylen över skatteinkomster har höjts med 0,5 miljarder euro jämfört med vårens uppskattningar. Höjningen förklaras av att skatteutfallet blir större än beräknat i år och av att den makroekonomiska prognosen uppdaterades i juni. Ränteutgifterna beräknas öka med 0,2 miljarder euro jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

Trafikprojekt främjas 

Vid vårens ramförhandlingar kom regeringen överens om att stärka det tidsbundna investeringsprogrammet med cirka 0,2 miljarder euro så att det därmed uppgår till cirka 4,7 miljarder euro. Regeringen enades om tilläggsfinansiering eller ny finansiering för flera projekt. En del av projekten ingår i årets andra tilläggsbudget. I budgetförslaget för 2027 tas upp följande trafikprojekt inom investeringsprogrammet: 

• Breddning av riksväg 8 på avsnittet Bäckliden–Brännbacken 
• Riksväg 23 Rantala–Lajunlahti, Heinävesi 
• Anslutningsarrangemang till riksväg 9 vid Suonenjoki centrum 
• Förbättring av landsväg 506 vid anslutningen till Karjalankatu, Juga 
• Överdäckningen i Kuppis 
• Riksväg 13 Savitaipale–Lemi 
• Riksväg 9 Ylämylly (fullmakt) 
• Renovering av tåg- och metrostationer i Helsingfors 
• Stamväg 51, korsningen vid Käla 
• Fördjupning av farleden till Lovisa 
• Karelenbanan (förlängning av dubbelspåret på sträckan Luumäki–Joutseno (Villmanstrand–Lauritsala) samt mötesspår vid Poiksilta på sträckan Imatra–Joensuu) 
• Den norra förlängningen av Karelenbanan, Joensuu–Nurmes (åtgärder för att förbättra funktionen och trafikkapaciteten, inklusive planering av elektrifiering på sträckan Joensuu–Uimaharju), elektrifiering av banan Vuokatti–Kontiomäki 

Exempel på regeringens skatteåtgärder 

Enligt regeringsprogrammet uppmuntrar regeringens skattepolitik till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. Regeringen har stärkt incitamenten för arbete och produktivitet genom att sänka beskattningen av arbete och de högsta marginalskattesatserna. Regeringen har också stärkt de offentliga finanserna genom att skärpa i synnerhet konsumtionsbeskattningen och på så sätt flytta tyngdpunkten i beskattningen från arbete till konsumtion.   

År 2027 förbättrar regeringen incitamenten för företagande genom att sänka samfundsskattesatsen från 20 till 18 procent. Regeringen fortsätter lätta beskattningen av arbete genom att höja arbetsinkomstavdraget med 230 miljoner euro, och därtill göra en indexjustering i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer. Det blir lättare för finländska tillväxtföretag att locka kunnig arbetskraft då tidpunkten för beskattningen av anställningsoptioner i fråga om aktier i onoterade bolag flyttas från den tidpunkt då optionen utnyttjas till den tidpunkt då den underliggande tillgången säljs samtidigt som företagaravdraget höjs. Skatteintäkterna ökas bl.a. genom höjningar av alkoholskatten och tobaksaccisen.  

Ytterligare satsningar på försvaret och säkerheten 

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat Finlands säkerhetspolitiska omgivning på ett fundamentalt sätt. Dessutom påverkar Natomedlemskapet försvarets utvecklingsbehov.  

Det föreslås att anslagen för försvarsministeriets förvaltningsområde höjs med 620 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2026. Finansministerns budgetförslag för 2027 innehåller dessutom beställningsfullmakter på 1,3 miljarder euro för anskaffning av försvarsmateriel. 

För Försvarsmaktens omkostnader föreslås ett anslagstillägg på 186 miljoner euro. 

Det föreslås också ett tillägg på 200 miljoner euro för stödet till Ukraina. 

Statens FoU-finansiering höjs 

Regeringen håller fortsättningsvis fast vid att statens FoU-finansiering ska höjas till 1,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2030. Som det beslutats tidigare ändras finansieringslagen emellertid så att den nödvändiga ökningen av den statliga finansiering ses över årligen utifrån den senaste prognosen.  

Finansieringen till forsknings- och utvecklingsverksamhet uppgår i budgetpropositionen till cirka 3,39 miljarder euro. Detta innebär en ökning på cirka 220 miljoner euro jämfört med 2026. Som en del av anpassningsåtgärderna från och med 2027, som fastställts tidigare, räknas den finansiering som riktas till Sitras FoU-verksamhet och en del av EU:s projektfinansiering in i statens FoU-finansiering. I enlighet med tidigare beslut gäller de största tilläggen Business Finlands fullmakt för FoU-verksamhet och Finlands Akademis fullmakt för forskningsprojekt.

Välfärdsområdenas ekonomi  

För välfärdsområdenas icke-öronmärkta finansiering föreslås sammanlagt cirka 27,5 miljarder euro. Finansieringen ökar med cirka 0,34 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2026. Ökningen förklaras i huvudsak av övergången till 2027 års kostnadsnivå. Finansieringens indexhöjningen är 2,63 procent 2027 och den ökar välfärdsområdenas finansiering med ca 697 miljoner euro. Det ökade servicebehovet i social- och hälsovården höjer finansieringen med cirka 248 miljoner euro. Från och med 2027 beaktas dock endast 60 procent av ökningen, vilket minskar finansieringen med cirka 61 miljoner euro.  

Efterhandsjusteringen av finansieringen utifrån välfärdsområdenas bokslut för 2025 minskar finansieringen med ca 394 miljoner euro. 

I finansieringen beaktas också ändringarna i lagstiftningen om välfärdsområdenas uppgifter och bestämmelserna om klientavgifter, som innebär en sänkning av finansieringen med 187 miljoner euro jämfört med 2026.  

Den största sänkningen beror på de ändrade klientavgifterna (-87,8 miljoner euro). En ökning av finansieringen föranleds bland annat av ändringen av lagen om funktionshinderservice. 

Den kommunala ekonomin 

Statsandelen för kommunal basservice föreslås uppgå till 3,5 miljarder euro, vilket är cirka 40 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2026. Statsandelen sänks bland annat av på grund av att kommunernas finansieringsandel av det grundläggande utkomststödet ökar. Det minskar anslagsnivån med cirka 121 miljoner euro jämfört med 2026. En justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ökar statsandelen med ca 22 miljoner euro. Summan preciseras under beredningens gång. År 2027 är indexhöjningen i fråga om statsandelen för kommunal basservice preliminärt 3,5 procent och den därav följande ökningen av statsandelen cirka 117 miljoner euro. 

Höjningen av indexbromsningen, som regeringen beslutade om vid vårens ramförhandlingar, minskar statsandelen för kommunal basservice. När indexbromsningen stiger från 1 till 2,8 procentenheter minskar statsandelen med cirka 93 miljoner euro jämfört med budgeten för 2026. 

Å andra sidan växer statsandelen till följd av flera reformer, till exempel införandet av det arbetskraftspolitiska understödet och ersättningen för extra kostnader på grund av integrationsstödets garantitid. 

Totalt ökar de nya och mer omfattande uppgifterna statsandelen för kommunal basservice med cirka 44 miljoner euro. Av detta överförs ca 31 miljoner euro från andra delar av statsbudgeten. 

Mer information: 
Mika Niemelä, budgetchef, tfn 02955 30525, mika.niemela(at)gov.fi  
Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(a)gov.fi