Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finansministeriets ekonomiska prognos för 2019 överskattade tillväxten

finansministeriet
Utgivningsdatum 29.5.2020 10.02
Pressmeddelande

Finansministeriet utgav sin prognosavvikelserapport i dag den 29 maj 2020. I rapporten bedöms hur väl finansministeriets ekonomiska prognos för 2019 motsvarade den faktiska ekonomiska utvecklingen. Bruttonationalprodukten beräknades öka med 1,7 procent, men enligt uppgifterna från mars 2020 uppgick den faktiska tillväxten till 1,0 procent.

I prognosavvikelserapporten behandlas finansministeriets ekonomiska prognos från föregående höst. Prognosen utgör underlaget för följande års statsbudget. Den ekonomiska prognosen för 2019 gavs ut hösten 2018 och den användes som underlag för statsbudgeten 2019.

I den aktuella prognosavvikelserapporten behandlas de viktigaste variablerna i prognosen, såsom efterfrågeposter som påverkar den ekonomiska aktiviteten, de offentliga finanserna, sysselsättningen, arbetslösheten och inflationen.

Statistikcentralen utgav i mars 2020 sin preliminära uppskattning om nationalräkenskaperna för 2019. Dessa uppgifter kommer att preciseras senare, vilket har en betydande inverkan även på träffsäkerheten hos finansministeriets prognoser.

Prognosavvikelserna större än vanligts

Prognosavvikelserna för nästan alla efterfrågeposter var större än vanligt. Prognoserna för exporten och den offentliga konsumtionen avvek dock från det faktiska utfallet mindre än genomsnittet. Sysselsättningsprognosens avvikelse var också mindre än genomsnittet.

Hösten 2018 beräknades världsekonomin växa med 3,7 procent under år 2019. Prognosen överskattade dock tillväxten inom världsekonomin: trenden var avtagande redan år 2019 och ekonomin växte med 2,9 procent.

Hösten 2018 beräknades världshandeln öka med 4,6 procent år 2019. Världshandeln minskade emellertid med 0,4 procent. Tillväxten började avta inom världshandeln hösten 2018 till följd av handelskonflikter och problem inom bilindustrin.

År 2019 överskred exportökningen tillväxten inom såväl exportmarknaderna som världshandeln. Exporten ökade enligt nuvarande uppgifter med 7,1% i stället för den prognostiserade ökningen på 3,9%. Den stora avvikelsen från prognosen för exporten förklaras av den mycket starka ökningen av tjänsteexporten och överföringen av överlåtelsen av ett kryssningsfartyg från slutet av 2018 till början av 2019.

I den prognos som ligger till grund för budgetpropositionen för 2019 beräknades den privata konsumtionen öka med 1,6 procent. Den privata konsumtionen ökade enligt preliminära uppgifter med 1,0 procent i fjol. Hushållens besparingsgrad ökade snabbare än väntat. Hushållens inkomster utvecklades enligt prognoserna.

De privata investeringarna beräknades öka med 2,9 procent år 2019. Förhandsinformationen om hur de privata investeringarna utvecklades 2019, som publicerades i mars 2020, visar dock att de privata investeringarna minskade med en procent jämfört med året innan. Investeringarna inom hela samhällsekonomin förutspåddes öka med 1,5 procent, men enligt offentliggjorda förhandsuppgifter minskade investeringarna med 0,8 procent.

De offentliga investeringarna förutspåddes minska med 4,4 procent, men investeringarna ökade med 0,3 procent. Prognoserna för byggnadsinvesteringar var mycket nära utfallet. Avtagningen inom och minskningen av byggnadsinvesteringar var uppenbar redan hösten 2018.

Hösten 2019 beräknades antalet sysselsatta öka med 0,9 procent och arbetslöshetsgraden bli 6,9 procent 2019. Sysselsättningen ökade med 1,0 procent och arbetslösheten var 6,7 procent. Den förväntade sysselsättningsökningen var således trovärdig i förhållande till den ekonomiska prognosen vid tidpunkten för upprättandet.

Hösten 2018 beräknades 2019 års inflation bli 1,4 procent, men den slutliga inflationen var enligt det nationella konsumentprisindexet 1,0 procent. Prognosavvikelsen berodde på flera faktorer. Priserna på livsmedel och tjänster steg snabbare än förväntat. Energipriserna steg däremot något långsammare än beräknat och priserna på varor sjönk, medan de enligt prognosen förväntades stiga återhållsamt. På grund av dessa faktorer förblev den faktiska inflationen i sin helhet mindre än beräknat.

Hösten 2018 beräknades de offentliga samfundens skuldförhållande uppgå till 59,1 procent. Det faktiska skuldförhållandet var 0,3 procentenheter högre, dvs. 59,4 procent. Det nominella skuldbeloppet var 0,6 miljarder euro mindre än beräknat, men det lägre beloppet av bruttonationalprodukten ledde till en skuldkvot som var 0,6 procentenheter större än beräknat.

Ytterligare information:

Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi

Finansministeriet utarbetat prognoser för makroekonomin till stöd för det finanspolitiska beslutsfattandet fyra gånger per år. Ministeriet bedömer sina prognoser en gång per år i en prognosavvikelserapport. I prognosavvikelserapporten behandlas prognosen från föregående höst, som utgör grunden för följande års statsbudget. Också Statens revisionsverk bedömer regelbundet ministeriets prognoser för makroekonomin som en del av tillsynen över finanspolitiken. Revisionsverket har gjort dessa bedömningen med stöd av förordningen om en plan för de offentliga finanserna sedan år 2017.

Pressmeddelanden korrigerad 29.5. klo 12.25:

Nya texten: Bruttonationalprodukten beräknades öka med 1,7 procent, men enligt uppgifterna från mars 2020 uppgick den faktiska tillväxten till 1,0 procent.

Gamla texten: Bruttonationalprodukten beräknades öka med 1,7 procent, men enligt uppgifterna från mars 2019 uppgick den faktiska tillväxten till 1,0 procent.

 
Tillbaka till toppen