Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finländarnas trygghetskänsla har ökat sedan i våras – världsläget väcker dock oro

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 24.11.2022 13.35
Pressmeddelande

Befolkningens uppfattningar är i huvudsak de samma som i våras. Det finns skillnader inom befolkningen när det gäller mängden oro och hur man förhåller sig till exempel till det internationella biståndet. Granskningen lyfter också fram regionala skillnader mellan stadsbor och landsbor. Uppgifterna framgår av den uppföljning vid inrikesministeriet som beskriver hur trygghetskänslan utvecklas.

Trygghetskänslan är starkare än tidigare

I en enkät som genomfördes i oktober upplevde 83 procent av dem som svarade att deras liv är tryggt. Procentantalet är större än 2021 (69,5 procent) och våren 2022 (73 procent). Trots att trygghetskänslan allmänt taget är stark, finns det skillnader mellan befolkningsgrupperna. Också förtroendet för säkerhetsmyndigheterna håller hög nivå, vilket för sin del visar vad den starka allmänna trygghetskänslan grundar sig på. Stödet för internationellt bistånd har hållit sig på samma nivå som tidigare. 71 procent av respondenterna är oroade över utvecklingen i världen. 

Oron vad gäller migrationen har ökat något sedan i våras. Rysslands fortsatta invasion av Ukraina har påverkat respondenternas inställning till ryssar bosatta i Finland. Så svarade 23 procent av respondenterna i maj och 32 procent i oktober. När det gäller myndigheter delar Migrationsverket åsikterna mest. 

Trots att trygghetskänslan och förtroendet för myndigheterna i allmänhet är på hög nivå, finns det befolkningsgrupper där så inte är fallet. 7 procent av respondenterna accepterar användning av våld när det gäller att driva ens egna mål och 10 procent upplever bitterhet mot samhället. Dessa känslor framhävs i befolkningsgrupper där trygghetskänslan och förtroendet för myndigheterna är på en klart lägre nivå. Det är väsentligt att identifiera dessa grupper och förstå fenomenet inom inrikesministeriets ansvarsområden. 

I landsbygdsområden är människorna mer oroade än genomsnittet. Hos dem som bor i landsbygdsområden betonas oron över utvecklingen i världen samt över den egna ekonomiska situationen och den ökade invandringen. Dessutom förhåller de sig mer reserverade än genomsnittet till internationellt bistånd. De ansåg också med större sannolikhet att Migrationsverket misslyckats. Resultaten återspeglar de demografiska skillnaderna mellan städerna och landsbygdsområdena.

Myndigheternas ledning genom information förbättras

Sentimentti är ett användargränssnitt där säkerhetsmyndigheterna kan granska olika datakällor, såsom enkätundersökningar och statistik, ur olika synvinklar, till exempel utifrån geografiska skillnader. Innehållet i det kunskapsunderlag som Sentimentti ger består av sammanfört undersökningsmaterial om säkerheten och människornas trygghetskänsla och av regelbunden mångsidig produktion av befolkningsdata. Det material som samlades in i fjol kompletterades i våras med två befolkningsundersökningar som Taloustutkimus gjorde. 

En av de mest centrala observationerna från det kunskapsunderlag som Sentimentti ger är att det finns ett statistiskt samband mellan trygghetskänsla och tillit. Människor med svagare trygghetskänsla litar också mindre på säkerhetsmyndigheterna och vice versa. Det kunskapsunderlag som Sentimentti ger hjälper myndigheterna att rikta sina tjänster och sin kommunikation till befolkningsgrupper som upplever livet som otryggare.

Utifrån det kunskapsunderlag som Sentimentti ger har det med tanke på trygghetskänslans olika dimensioner identifierats sex olika befolkningsgrupper. Dessa befolkningsgrupper reagerar på förändringarna i säkerhetssituationen på olika sätt och har olika initiala attityder till fenomen som har samband med den. Granskningen av de sex olika segmenten ger inrikesministeriet en djupare förståelse för trygghetskänslan och de faktorer som påverkar säkerheten. 

Ytterligare information:
Arttu Forsell, sakkunnig, tfn 0295 488 589, [email protected]
Harri Martikainen, utvecklingsdirektör, tfn 0295 488 512, [email protected]
(intervjuförfrågningar kan också skickas via SMS)
 

 
Tillbaka till toppen