Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Förslag till plan för ett försök med rekryteringsstöd för ensamföretagare

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 18.1.2021 10.47 | Publicerad på svenska 19.1.2021 kl. 15.32
Pressmeddelande

I statsminister Sanna Marins regeringsprogram stakas ut riktlinjer för ett försök med rekryteringsstöd som syftar till att sänka rekryteringströskeln för företagare. Målet är att stödja företagens tillväxt och främja sysselsättningen. Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Aalto-universitetet har på uppdrag av arbets- och näringsministeriet utarbetat ett förslag till plan för försöket med rekryteringsstöd för ensamföretagare.

Arbetsminister Tuula Haatainen anser det vara viktigt att det försök som regeringen beslutat om genomförs på ett forskningsmässigt högklassigt sätt för att man ska få tillförlitlig information om huruvida den ekonomiska insatsen sänker ensamföretagares sysselsättningströskel.

– Jag är verkligen nöjd över att hela regeringen har förbundit sig till att försöksuppställningen och regeringens proposition bereds så att den i första hand tjänar bedömningen av effekterna. Efter försöket har vi till stöd för beslutsfattandet evidensbaserad information om incitamenten för att anställa den första arbetstagaren, betonar minister Haatainen.

I rapporten presenteras en plan för hur man på ett tillförlitligt sätt kan bedöma vilka konsekvenser det stöd som betalas för anställning av den första arbetstagaren har för målföretagens verksamhet. Målföretag är fysiska personer som bedriver näringsverksamhet och företag i bolagsform som inte har haft utomstående arbetskraft under de 12 månader som föregår försöket. Syftet med rekryteringsstödet är att få igång en spiral av positiv tillväxt som ökar företagets affärsverksamhet och möjligheter att anställa arbetstagare. Det är fråga om en ny stödform.

Syftet med utredningen har varit att till stöd för beslutsfattandet skapa ramvillkor som ska uppfyllas för att försöksuppställningen ska ge tillförlitliga resultat. Vid den fortsatta beredningen är det möjligt att ändra försöket, men konsekvenserna av ändringarna för försökets tillförlitlighet bör kontrolleras av den arbetsgrupp som utarbetat rapporten.

Två försöksgrupper, varav den ena erbjuder ekonomiskt stöd och den andra träning

I försöket föreslås det att man utöver ett ekonomiskt incitament testar effekterna av en träningstjänst för företag.

Bland de företag som hör till målgruppen för försöket väljs slumpmässigt uppskattningsvis cirka 13 000 företag för vilka det erbjuds möjlighet till rekryteringsstöd och uppskattningsvis cirka 14 700 företag som erbjuds träning. Eftersom det är osäkert om företagen är mottagliga för rekrytering, föreslås det att försöket genomförs stegvis.

I rapporten föreslås att rekryteringsstöd betalas till ett företag som anställer en arbetstagare som en andel på 50 procent av företagets faktiska totala lönesumma upp till ett stödtak på 10 000 euro. Arbetsgruppen föreslår att stödets användningstid ska vara ett år.

Den andra försöksgruppen erbjuds träning eller rådgivning i anslutning till anställning av arbetstagare. Träningen kan till exempel vara juridisk rådgivning om hur anställningsförhållanden skapas och om arbetsgivarens skyldigheter. Enligt rapporten ska träningen vara personlig.

De viktigaste mätbara responsvariablerna i försöket är huruvida deltagaren blir en arbetsgivare, omsättningen och lönekostnaderna för de anställda.

I rapporten beskrivs också konsekvenserna av alternativa försöksbudgetar samt eventuella ytterligare bedömningar av stödets storlek samt den sammanlagda effekten av stödet och träningen.

Hur beredningen av försöket med rekryteringsstöd framskrider

Det praktiska genomförandet av försöket och en lag som gäller försök med rekryteringsstöd bereds vid arbets- och näringsministeriet. Enligt den preliminära tidtabellen ska försöket kunna inledas vid ingången av 2022 och sannolikt fortsätta under nästa valperiod. Detaljerna och villkoren för försöket preciseras när beredningen framskrider.

Det koncept i försöksuppställningen som presenteras i rapporten kan användas som utgångspunkt och exempel även vid konsekvensbedömningar av andra närings- och arbetskraftspolitiska åtgärder. I rapporten konstateras att förutsättningarna för försöksplanering är exceptionellt goda i Finland och att det finns omfattande registermaterial som gör det möjligt att exakt planera de randomiserade proven.

Ytterligare information:

Ville Heinonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7047, ville.heinonen(a)tem.fi
Elias Einiö, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), tfn 029 551 9408 elias.einio(a)vatt.fi

 
Tillbaka till toppen