Förstudie: AI är redan en del av planläggarnas vardag, men dess fulla potential förutsätter enhetlig och maskinläsbar planinformation
Artificiell intelligens, det vill säga AI, används redan i dag inom planläggningen och planeringen av områdesanvändningen i Finland, men användningen är fortfarande begränsad, splittrad och experimentell. En förstudie som beställts av miljöministeriet ger för första gången en samlad bild av hur AI utnyttjas inom planeringen av områdesanvändningen i Finland i dag och vad som krävs för en bredare användning.
”AI erbjuder många möjligheter att effektivisera och förbättra kommunernas verksamhet. Det är viktigt att användningen av AI inom planläggningen nu har kartlagts i Finland. Rätt använd kan AI göra planläggningsprocesserna smidigare och samtidigt bidra till att förbättra deras kvalitet”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.
Användningen är redan en del av vardagen, men ännu har inget genombrott skett
Enligt förstudien används AI särskilt inom informationshantering, för att göra planläggningsprocesserna smidigare och som stöd för beslutsfattandet. AI används bland annat vid informationssökning, sammanfattning av dokument, utarbetande av texter, korrekturläsning, översättningar och som stöd vid analys av geodatamaterial.
AI är ett verktyg för planläggare, inte en beslutsfattare. Ordalydelsen i Finlands förvaltningslag tillåter inte heller för närvarande automatiserade beslut som fattas med hjälp av AI.
Regleringen utgör inget hinder men kräver noggrannhet
Enligt förstudien utgör den nuvarande EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen inget hinder för att utnyttja AI inom planläggningen, och AI förändrar inte systemet för planering av områdesanvändningen.
I förstudien rekommenderas dock att behovet av lagändringar bedöms med hänsyn till digitaliseringen inom planläggningen. Frågor som lyfts fram och bör beaktas är informationssäkerhet, regleringen i fråga om personuppgifter, upphovsrätt och användningsområden med hög risk.
I förstudien preciseras det att planering som baserar sig på geodata i princip inte omfattas av de användningsområden med hög risk som avses i EU:s AI-förordning. Förordningen hindrar därmed inte användningen av AI inom planering. Med användningsområden med hög risk inom kritisk infrastruktur avses i förordningen sådana AI-system som används som säkerhetskomponenter till exempel i förvaltningen av kritisk infrastruktur, vägtrafik och tillhandahållandet av vatten, gas, uppvärmning och el.
Utmaningar i fråga om tillförlitlighet, kompetens och växelverkan
I förstudien identifieras också risker. Tillförlitligheten hos AI-producerat innehåll väcker oro, och därför anses det nödvändigt att innehållet granskas av en människa. I processer för delaktighet och växelverkan kan användningen av AI öka risken för missförstånd och skapa större avstånd mellan parterna om den direkta mänskliga interaktionen minskar.
Det finns också brister i AI-kompetensen. Förstudien efterlyser enhetliga anvisningar och varnar för att kompetensen koncentreras till endast en del av yrkeskåren.
Den största potentialen förutsätter enhetlig planinformation
Enligt förstudien finns AI:s största framtida potential i det innehållsmässiga beredningsarbetet inom planläggningen och i geodatabaserade tillämpningar, såsom automatisering av geodata- och statistikanalyser, framtagning av planeringsscenarier och konsekvensbedömningar. För att denna potential ska kunna realiseras krävs dock ett högkvalitativt, strukturerat och interoperabelt informationsunderlag. Inom reformen av informationshanteringen inom den byggda miljön i Finland samlas information om planläggning och tillståndsprocesserna för byggande nationellt i ett enhetligt och maskinläsbart format som svarar mot detta behov.
I förstudien betonas att AI även i fortsättningen kommer att fungera som ett stöd för sakkunnigarbete, medan ansvaret för planeringslösningar, konsekvensbedömningar och beslutsfattande ligger kvar hos myndigheterna och planeringsexperterna.
Förstudien har utarbetats av FCG Rakennettu Ympäristö Oy och Advokatbyrå Castrén & Snellman Ab på uppdrag av miljöministeriet. Miljöministeriet har färdigställt rapporten inför publiceringen. Förstudien bygger på en litteraturöversikt, nio intervjuer med intressentgrupper och en enkät.
Delta i ett webbinarium om resultaten
Miljöministeriet ordnar ett webbinarium om förstudiens resultat den 1 oktober 2026 kl. 9–10. Kom och ta del av de viktigaste slutsatserna och diskutera resultaten och deras konsekvenser för planeringen av områdesanvändningen. Under webbinariet har du möjlighet att ställa frågor och ge respons. Anmäl dig till webbinariet via länken nedan.
Mer information
Jemina Suikki
specialsakkunnig
tfn 0295 250 345
[email protected]