EU:s stats- och regeringschefer förhandlade om EU:s framtid i Bryssel

Vid ett informellt möte i Europeiska rådet i Bryssel den 23 februari betonade Finland att det måste hittas en balanserad lösning i fråga om unionens kommande budgetram. I diskussionen om utvecklingen av unionen betonade Finland att den nuvarande maktbalansen mellan EU-organen bör bevaras. Finland representerades av statsminister Juha Sipilä vid det informella mötet mellan stats- och regeringscheferna och vid en konferens om Sahel före det.

Stats- och regeringscheferna inledde den politiska diskussionen om EU:s nästa fleråriga budgetram (2021–). De egentliga förhandlingarna inleds efter att Europeiska kommissionen har lagt fram sitt förslag i början av maj. Tyngdpunkten i diskussionen låg på den totala nivån för den kommande budgetramen och på den framtida användningen av medel.

Enligt statsminister Sipilä är Finlands utgångspunkt att Storbritanniens utträde ur EU ska beaktas fullt ut i den totala nivån för budgetramen.

”Det naturliga sättet att tänka är att det budgetgap som uppstår när Storbritannien lämnar EU inte ska fyllas. Den framtida unionen med 27 medlemsstater måste klara sig med en mindre budget. Vi anser det vara ändamålsenligt att kvarstå på nästan nuvarande nivå, som motsvarar cirka en procent av medlemsstaternas gemensamma bruttonationalinkomst”, sade statsminister Sipilä.

”På grund av nya behov och eventuella överraskande situationer måste det vara möjligt att behandla helheten på ett flexibelt sätt. Unionens budget måste bättre motsvara aktuella behov, exempelvis i fråga om forsknings- och innovationspolitiken, för att främja konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning i Europa. Också försvaret och migrationen kräver gemensamma satsningar. Vi måste dessutom komma ihåg att trygga de jordbruks- och sammanhållningsstöd som är viktiga för Finland”, konstaterade statsminister Sipilä.

Det andra huvudtemat för mötet var utvecklandet av EU:s olika institutioner. Tyngdpunkten i diskussionen låg på frågan om förfarandet med toppkandidater vid val av Europeiska kommissionens ordförande.

”Det är viktigt att kommissionens ordförande åtnjuter såväl medlemsstaternas som Europaparlamentets förtroende. Vi bör även i fortsättningen följa det förfarande enligt EU:s grundfördrag som för närvarande tillämpas vid val av ordförande”, sade statsminister Sipilä.

Europaparlamentet har föreslagit att toppkandidaten i den partigrupp som blivit störst i Europaparlamentsvalet automatiskt ska utses till kommissionens ordförande.

I fråga om kommissionens sammansättning anser Finland det vara viktigt att varje land även i fortsättningen har en egen kommissionär.

Finland anser det vara ändamålsenligt att de parlamentsplatser som blir kvar efter Storbritanniens utträde besätts i samband med framtida utvidgningar. Detta innebär att Storbritanniens utträde också ska synas i sammansättningen i EU-organen. Parlamentets förslag om att antalet parlamentsplatser ska minska från nuvarande 751 till 705 har fått ett brett understöd bland EU-länderna.

Dessa frågor behandlades också vid en informell middag som Belgien stod värd för på torsdag kväll. Också statsminister Sipilä deltog i middagen.

På fredag morgon representerade statsminister Sipilä Finland vid en högnivåkonferens om Sahel. Avsikten med konferensen var att få finansieringslöften för utvecklandet av de gemensamma väpnade styrkorna för fem stater i Sahelområdet. Syftet med trupperna är att främja områdets stabilitet bland annat genom att bekämpa terrorism, narkotikahandel och människosmuggling. Finland har beslutat att bevilja 900 000 euro för detta syfte. 

Mer information

Ytterligare information: Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160 319, Jani Raappana, specialmedarbetare (internationella frågor), tfn 050 566 7889 och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli