Rådet för bedömning av lagstiftningen
Långsiktiga effekter av studerandes skuldsättning bör granskas mer ingående

Rådet för bedömning av lagstiftningen har lämnat ett utlåtande till undervisnings- och kulturministeriet om utkastet till regeringens proposition med förslag till studieförmånslag och till lagar som har samband med den. I avsnittet om lagförslagets konsekvenser har de väsentliga typerna av konsekvenser identifierats. Konsekvenserna har till exempel bedömts i fråga om de studerandes ekonomiska ställning, slutförandet av studierna och skuldsättning. Konsekvensbedömningarna behöver dock konkretiseras ytterligare.

I denna proposition föreslås det att det stiftas en ny studieförmånslag. Målet med reformen är bland annat att trygga de studerandes utkomst, stödja heltidsstudier, studiernas framskridande och stärka de sporrande elementen i studiestödet samt förbättra situationen för de studerande som befinner sig i den mest utsatta ställningen.

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser det vara positivt att utredningar och forskning inom området har utnyttjats vid beredningen av lagförslaget. Det är också positivt att osäkerhetsfaktorer har lyfts fram i konsekvensbedömningarna och att konsekvenserna har åskådliggjorts i en tabell.

Utifrån lagförslaget får man uppfattningen att ändringen ökar studiernas lånebetoning, eftersom självriskgränsen för studielånskompensationen höjs från 2 500 euro till 8 000 euro. I lagförslaget har konsekvenserna för skuldsättningen bedömts, och resultaten av enkätundersökningen har utnyttjats i bedömningen. Rådet för bedömning av lagstiftningen anser dock att de konkreta och långvariga konsekvenserna av skuldsättningen förblir delvis oklara.

Konsekvenserna av skuldsättningen bör bedömas närmare ur de studerandes perspektiv. Är det möjligt att de studerande arbetar mer i stället för att studera på heltid för att undvika lån, varvid målen med propositionen inte uppnås till alla delar? Kan ett större lånebelopp å andra sidan minska intresset för högskolestudier? Hur kan lån som tagits under studietiden senare påverka till exempel möjligheterna att få bostadslån?

Rådet anser dessutom att det är en brist att konsekvenserna av en ökad betoning på studielån och av studielånskompensationen för olika utbildningsområden inte har beaktats i bedömningen. Propositionens sysselsättningseffekter bör också granskas och bedömas med tanke på hur förslagen påverkar till exempel tillgången på arbetskraft.

Rådet för bedömning av lagstiftningen har uttalat sig om regeringens proposition med förslag till studieförmånslag och till lagar som har samband med den (projektnummer: OKM010:00/2024). Undervisnings- och kulturministeriet lämnade propositionen till rådet per e-post den 8 juli 2026. 

Rådet anser att utkastet till regeringens proposition uppfyller kraven i anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning väl. Rådet för bedömning av lagstiftningen rekommenderar att utkastet till proposition kompletteras i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnas till riksdagen.

Mer information: Annika Collin, ledande sakkunnig, sekretariatet för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0295 160 589

Rådet för bedömning av lagstiftningen är ett självständigt och oberoende organ som ger utlåtanden om utkast till regeringspropositioner och konsekvensbedömningarna i dem. Rådet tar inte ställning till om förslagen är värda att understödja eller till de politiska lösningarna. Rådet för bedömning av lagstiftningen finns i anslutning till statsrådets kansli.