Statsrådet och ministerierna Media
main-mobile-navigation-header
Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Svar på interpellationen om kommunreformen och tryggandet av närservicen

Finansministeriet 7.3.2012 14.15
Interpellationssvar -

Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen

(med förbehåll för ändringar)

Ärade talman!

Det här är redan den tredje interpellationen om kommunreformen som regeringen fått svara på under knappt ett år. Senast i juni gav statsrådet ett meddelande om kommunreformen till riksdagen. Riksdagen har alltså haft flera tillfällen att diskutera kommunernas framtida utmaningar och kommunreformen.

Eftersom interpellationerna i stor utsträckning har haft samma innehåll, är det skäl att ytterligare en gång gå igenom vad kommunreformen handlar om. Kanske det blir tredje gången gillt, också för oppositionen.

Målet för Jyrki Katainens regering är att trygga högklassiga och enhetliga kommunala tjänster på ett kundorienterat sätt i hela landet, skapa förutsättningar för utvecklingsverksamhet som stärker kommunernas ekonomi och för förenhetligande av samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsen och den lokala demokratin.

För att uppnå alla dessa viktiga mål genomför regeringen en riksomfattande kommunreform vars mål är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner.

En stark primärkommun kan bära ansvaret inte bara för ordnandet av service utan också för kommunens egen tjänsteproduktion. En stark och självständig kommun kan hantera marknaden även när sätten för produktion av tjänster blir allt mångsidigare, och den kan bemöta de krav som invånarnas ökade valfrihet ställer. En stark kommun är en funktionell helhet som svarar för en stor servicehelhet.

Bara starka, livskraftiga kommuner klarar av att ta hand om sina egna kommuninvånare och ge dem den service de behöver och möjligheter att med demokratiska medel påverka i frågor inom den egna hemkommunen och även det egna livsområdet.

Ärade talman

Reformen av kommunstrukturen har framskridit i enlighet med regeringsprogrammet. En tjänstemannaarbetsgrupp vid finansministeriet gjorde i början av året en utredning över ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för varje enskild region. Kommunerna hördes om arbetsgruppens förslag och en regionrunda ordnades för samrådet.

Det viktigaste budskapet i kommunernas remissvar var att en klar majoritet av kommunerna anser att någon slags reform av kommun- och servicestrukturen är nödvändig. Åsikterna gick isär om de regionala behoven att utreda kommunsammanslagningar och om utredningsområdena.

På basis av remissvaren kunde man se att kommunreformen utöver kommunernas egna riktlinjer också behöver riksomfattande stöd och handledning. I sitt meddelande till riksdagen i juni drog regeringen därför upp riktlinjer för utgångspunkterna för kriterierna inom kommunreformen och för hur reformen ska framskrida.

I slutet av juni fastställde den ministerarbetsgrupp för förvaltning och regional utveckling som styr kommunreformen de tre huvudkriterier som styr kommunreformen: kriteriet för service och befolkningsunderlag, kriteriet för arbetsplatssufficiens, pendling och samhällsstruktur samt ekonomikriteriet. Enligt riktlinjerna behöver en kommun utreda en kommunsammanslagning, om ett av de tre huvudsakliga kriterierna visar att det föreligger behov av utredning. Utgående från detta har en arbetsgrupp vid finansministeriet under sommaren berett ett propositionsutkast med ett förslag till kommunstrukturlag. Utkastet färdigställs som bäst och det kommer inom kort att sändas på remiss till kommunerna. Samtidigt kommer regeringen att ge fortsatta riktlinjer för ordnandet av social- och hälsovården, så att kommunerna kan bedöma behovet av en strukturförändring inom den egna regionen också ur denna synvinkel.

De riktlinjer som gäller reformen av kommunstrukturen känner kommunerna redan till, även om själva lagförslaget ännu inte finns. I statsrådets meddelande till riksdagen i juni och i de riktlinjer som utarbetats av ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling och som publicerades senare i juni har kommunerna informerats om den framtida utredningsskyldigheten, kriterierna för utredningsbehovet och de viktigaste tidtabellerna för reformen. 

Som en del av kommunreformen bereder regeringen en reform av social- och hälsovårdens servicestruktur. Beredningen av reformen utgår från noteringarna i regeringsprogrammet och riktlinjerna i regeringens aftonskola i juni. Enligt dem har starka primärkommuner det huvudsakliga ansvaret för finansieringen och organiseringen av social- och hälsovården. Den framtida kommunstrukturen avgör hur många social- och hälsovårdsområden som behövs vid sidan av starka kommuner. För kommunernas och social- och hälsovårdsområdenas gemensamma uppgifter som centraliseras finns det fem specialupptagningsområden. De ansvarar för vissa centraliserade tjänster och tjänster som riktar sig till specialgrupper samt för samordningsuppgifter som anknyter till tjänsterna i regionen.

Det viktigaste målet för servicestrukturreformen är att trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsovårdstjänster i hela landet. Ordnandet av social- och hälsovårdstjänster förutsätter tillräcklig personal och kompetens samt en stabil och hållbar ekonomi. På detta sätt kan man bereda sig bl.a. på ett ökat servicebehov bland den åldrande befolkningen och på de kostnader som föranleds av variationer i servicebehovet.

Vi vill förbättra både tillgången till tjänster och även deras tillgänglighet. Tryggad närservice är ett centralt tyngdpunktsområde för reformen. En tillräckligt stark serviceproducent har faktiska möjligheter att tillhandahålla service nära invånarna också med nya metoder, t.ex. i form av mobila eller elektroniska tjänster.

Ärade talman

Riktlinjerna och de fakta om framtiden som tjänstemannaarbetsgruppen lägger fram i sin utredning utmanar varje kandidat i kommunalvalet att diskutera den egna kommunens framtid. Under den kommande fullmäktigeperioden kommer det i kommunerna att fattas sådana beslut med tanke på våra kommunbaserade välfärdstjänster som i mycket stor utsträckning avgör hur vi kan tackla de tuffa utmaningarna på 2020-talet.

Var och en i den här salen känner säkert till och erkänner att en förändring är nödvändig. Det behövs en kommunreform för att kommunerna ska kunna klara av de hårda kraven på förändringar under slutet av detta och hela nästa decennium. Utmaningarna ligger bl.a. i befolkningens stigande medelålder, det ökade servicebehovet, den krympande arbetskraften och den stramare offentliga ekonomin.

Kommunmodellen i Finland är exceptionell. Knappast i något annat land har kommunerna så stor inverkan på hela samhällsekonomin och invånarnas service som i Finland. En kommunbaserad modell har varit en bra modell för finländarna. Därför vill regeringen reformera och bygga upp välfärdssamhället uttryckligen med utgångspunkt i en kommunbaserad modell också i fortsättningen.

Detta förutsätter dock att kommunerna stärks. Den förändring i Finlands regionstruktur som pågått i decennier har inneburit att skillnaderna i både kommunernas ekonomi och den service som kommuninvånarna får redan nu har vuxit. Detta märks såväl i de skatter som kommuninvånarna betalar som inom hälso- och sjukvården och den grundläggande utbildningen. Vi kan inte stå vid sidan om och tillåta denna bristande jämlikhet. Det allmänna, regeringen och riksdagen har till uppgift att säkerställa att finländarna har lika grundläggande sociala och kulturella rättigheter. Därför behövs en kommunreform.

Ärade talman

Det är nu hög tid för Sannfinländarna, som undertecknat interpellationen, att komma fram med sin egen kommunmodell. Det andra oppositionspartiets, Centerns, modell känner vi redan till. På våren hade Centern en modell med samkommuner med flera olika funktioner, förra veckan beslöt partiet att flagga för en modell där den finländska kommunmodellen överges och ersätts av en koncentration av makten till landskapen.

Regeringen understöder inte detta. Vi vill att beslutsfattandet och ansvaret finns kvar nära kommuninvånarna.

Men ärade talman, hur ser Sannfinländarnas egen lösning ut?

Som svar räcker inte den modell som föreslås i interpellationen, dvs. mera pengar till kommunerna. Staten och regeringen skulle mycket gärna vilja stödja kommunerna i större utsträckning än för närvarande. Men staten skuldsätter sig redan nu med nästan 7 miljarder euro per år. Kommunernas skuldsättning har också under de goda ekonomiska åren på 2000-talet ökat med ca en miljard euro varje år. Och eftersom vi på grund av den stigande medelåldern måste kunna täcka ett tilläggsbehov på uppskattningsvis 5 miljarder euro i den kommunala servicen, borde det för var och en i den här salen stå klart att det behövs en stor reform.

Reformen måste genomföras så att varje finländare kan lita på att de får den hjälp och den omsorg de behöver. Reformen måste genomföras så att varje förälder kan lita på att det i det egna närskola ges världens bästa undervisning och att varje barn får vägkost för ett gott liv. Reformen behövs så att vi inte ger kommande generationer en oskälig ekonomisk börda.

Ärade talman

Interpellanterna vill veta vilka verkningar redan genomförda kommunreformer har haft på kommuninvånarnas vardag och service. Vi har faktiskt nu den fördelen att vi har tiotals kommuner och hundratals beslutsfattare i kommunerna som har färska erfarenheter av kommunsammanslagningar. För detta kan vi tacka ansvarstagande kommunala beslutsfattare och det Centerledda kommun- och servicestrukturprojektet, genom vilket den nödvändiga kommunstrukturförändringen inleddes i syfte att påskynda kommunsammanslagningar. Antalet kommuner minskade med fler än hundra redan medan kommun- och servicestrukturprojektet pågick.

I kommunerna har det gjorts ofantligt mycket gott arbete. Men när vi utvärderar situationen ur hela rikets synvinkel och sätter denna i relation till framtidsutsikterna, kan vi konstatera att det som gjorts hittills inte är tillräckligt. Reformen måste fortsätta och snabbas upp.

Det framförs ofta kritik mot att det inte finns tillräckligt med forskningsinformation om kommunsammanslagningarnas effekter på längre sikt. Det kan vara bra att observera att det i ännu mindre utsträckning finns information om olika samarbetsorganisationer eller, sett ur ett vidare perspektiv, om landskapsmodeller. Varför förefaller ingen behöva forskningsinformation om dessa? Däremot har det under den senaste tiden gjorts många undersökningar om bl.a. de kommunsammanslagningar som genomfördes 2009. Såsom en gemensam slutsats av dessa undersökningar och utvärderingar av kommunsammanslagningar kan man konstatera att fördelarna och nyttan liksom även problemen och utmaningarna med kommunsammanslagningar är rätt beroende av kommuntyp, och av kulturella och funktionella variationer som även syns inom de olika kommuntyperna.

Huruvida en kommunsammanslagning lyckas är även i stor utsträckning beroende av vad som har skrivits in i sammanslagningsavtalet. Med tanke på sammanslagningsprocessen och det ömsesidiga förtroendet är det viktigt att man håller fast vid sammanslagningsavtalet. Å andra sidan vet vi att man i avtalen alltför ofta har gått in för att befästa gamla funktionssätt, servicesystem och organisationer på att sådant sätt att någon verklig reform inte ännu har åstadkommits. Man har inte heller i tillräcklig utsträckning utnyttjat informationsteknologins möjligheter i reformen av serviceprocesser, vilket skulle medföra effektivitet i ekonomin och verksamheten. I en del av de sammanslagna kommunerna har sammanslagningsavtalet visat sig vara så omfattande och detaljerat att det inte har varit möjligt att genomföra avtalet på ett smidigt sätt.

Kommunsammanslagning har räddat många kommuner från ekonomiska svårigheter, och det har tack vara sammanslagningen varit möjligt att stoppa "störtdykningen". En starkare kommun är även attraktivare för företag och befolkningen.

I synnerhet inom stadsregionerna har man upplevt att kommunsammanslagningarna avsevärt har förbättrat planeringen av markanvändning, boende och trafik på området. Detta innebär stora fördelar för både ekonomin, miljön och människornas vardag.

När det gäller service har de genomförda kommunsammanslagningarna inneburit ett bredare och mångsidigare utbud samt ökad tillgång till specialservice för kommuninvånarna. Möjligheterna att sköta ärenden har inte försämrats i och med sammanslagningarna.

All denna utvärderings- och forskningsinformation, som olika instanser har framställt om kommunsammanslagningarna, utgör värdefullt material när kommunsammanslagningar ska genomföras i framtiden.

Man bör komma ihåg att en fullmäktigeperiod är en relativt kort tid att utvärdera den nya kommunens verksamhet och hur sammanslagningarna lyckats. Enligt dem som har forskat i kommunsammanslagningar framhävs problemen ofta på kort sikt, och nyttan syns först över en längre tidsperiod. Detta visar också att vi nu måste agera målmedvetet. Ju längre reformen skjuts upp, desto större risk finns det att även fördelarna går om intet.

Ärade talman

Vi, liksom även de kommunala beslutsfattarna, står inför en krävande reform. För att den ska kunna genomföras med framgång krävs ett nära samarbete mellan staten och kommunerna.

Regeringen är beredd att rikta förändringsstöd till de kommuner som ska sammanslås. Det ekonomiska stödet för kommunsammanslagningar kommer att vara betydande. På grund av goda erfarenheter av reformer som gjordes i samband med kommun- och servicestrukturprojektet är vi beredda att till kommunerna betala sammanslagningsunderstöd, statsandelskompensation och stöd för de egentliga utredningskostnaderna. För att stärka kommunernas kunnande i fråga om kommunsammanslagningar fortsätter Nätverksprojektet för strategisk sammanslagning av kommuner sitt arbete. Dessutom inleder vi i samarbete med Kommunförbundet utvärdering av varje enskild kommunsammanslagning i fråga om de kommunsammanslagningar som genomförts under de senaste åren.

Under arbete är sådana separata projekt som hänför sig till förändringsstödet, dvs. utvecklande av närservicen, stödjande av kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka samt stödjande av förändringsledningen i anknytning till kommunreformen. Dessutom får kommunerna stöd med utvecklandet av informationssystem i samband med förändringar i organisationen.

Ärade talman

När kommunreformen diskuteras är det fråga om en ytterst omfattande helhet. De centrala elementen i reformen är utöver nämnda kommunstrukturlag och lagen om organisation, finansiering, utveckling och tillsyn av social- och hälsovården även reformen av kommunernas statsandels- och finansieringssystem, totalreformen av kommunallagen, metropollösningen och utvärderingen av kommunernas uppgifter.

Alla dessa element kommer att stödja varandra på ett sådant sätt att vi kan garantera att det finns tillräckligt starka och livskraftiga kommuner i framtiden. Reformen bereds tidsmässigt så att de kommunala beslutsfattarna känner till huvuddragen i helheten i vår när kommunstrukturlagen träder i kraft och kommunerna inleder sina egna utredningar gällande kommunsammanslagning.

De som undertecknat interpellationen har lyft fram behovet av närdemokrati och närservice. Regeringen anser att dessa är viktiga utgångspunkter för reformen.

Oberoende av kommunstrukturreformen har vi behov av att förbättra kommuninvånarnas möjligheter att påverka. Det finns behov av att både stärka den representativa demokratin och att främja kommuninvånarnas direkta möjligheter att delta och påverka. Kommunstrukturreformen framhäver detta behov ytterligare: större kommuner förutsätter starkare närdemokrati. Regeringen har som mål att makten i större kommuner inte ska försvinna långt bort från kommuninvånarna, utan att den ska komma närmare.

Ett prioriterat område inom den totalreform av kommunallagen som nu har inletts och som alla riksdagspartier deltar i genom den parlamentariska uppföljningsgruppen, är stärkandet av närdemokratin. Detta behov aktualiserades även under hörandet av kommunerna i våras. Med anledning av detta tog vi med justitieministern ett proaktivt grepp när det gäller reformen av kommunallagen, och lät under sommaren göra en utredning av olika modeller för närdemokrati och om utvecklingsbehoven som grund för lagreformen.

Jag hoppas att den rapport som blev färdig i september inspirerar riksdagspartierna och kommunalvalskandidaterna att föra en aktiv diskussion om på vilket sätt man i olika kommuner ska kunna förnya förvaltningsstrukturerna och beslutsfattandet så att kommuninvånarnas möjligheter att påverka blir bättre.

Nycklarna och lösningarna till förändringarna i kommunstrukturen ligger hos de fullmäktige som nu kommer att väljas. Makten och ansvaret finns i kommunerna. De fullmäktige som nu kommer att väljas beslutar på vilket sätt den egna hemtrakten ska utvecklas, på vilket sätt områdets service, förvaltning och kommunstruktur ska förnyas så att kommunen för sina invånare kan vara en trygg, bra och trivsam plats att bo i även i framtiden.

Sammanslagning av kommuner är alltid ett krävande arbete, och planeringen och ett lyckat genomförande av detta arbete förutsätter en god växelverkan med invånarna och ett nära samarbete av både beslutsfattarna och hela personalen i kommunen.

Ärade talman

Den bästa garantin för tryggad närservice är att kommunstrukturen stärks på ett sådant sätt att vi garanterar kommunsektorn en tillräcklig och sund ekonomisk bas samt ett tillräckligt antal anställda som ser till att service ordnas och att den utvecklas. Detta har beaktats i de kriterier som uppställts för behovet av utredning.

För att närservicen ska vara i reformens centrum när den genomförs i kommunerna är avsikten att göra närservicen till ett delområde av förändringsstödet till kommunerna. Detta projekt bereds som bäst.

En ökning av kommunstorleken innebär inte att servicen försvinner från dem som behöver den. Den bästa garantin för närservice är en livskraftig kommun. En livskraftig kommun har tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för att bemöta invånarnas servicebehov nära kommuninvånarna.

Ärade talman!

Regeringen bär sitt ansvar för att bevara vår kommunbaserade välfärdsmodell. Även kommunerna har i sina svar ansett att behovet av förändring är uppenbart.

Samma erkännande av behovet av förändring och samma visioner om framtida lösningar behövs nu från riksdagen när den behandlar denna interpellation samt framtida regeringspropositioner om kommunstrukturlagen och lagen om organisation, finansiering, utveckling och tillsyn av social- och hälsovården.

God vård för åldringar, trygg dagvård, högkvalitativ grundläggande utbildning och fungerande hälsovårdstjänster - det är detta reformen handlar om.

Henna Virkkunen
Tillbaka till toppen