Statsrådet och ministerierna Media
Meny
Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Svar på interpellationen om stödet till Cypern som ett led i den ekonomiska krisen i euroområdet

Miljöministeriet 17.4.2013 11.15
Interpellationssvar -

Finansminister Jutta Urpilainen

(med förbehåll för ändringar)

Ärade talman!

Den ekonomiska krisen i Europa är redan inne på sitt femte år. Finlands mål är att få bukt med denna kris, återställa den finansiella stabiliteten i euroområdet, begränsa finska statens exponeringar och förhindra att krisen smittar av sig på den finländska ekonomin. Vi vill trygga den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i Finland.

När den sittande regeringen tillträdde skärptes Finlands linje. Cypernprogrammet motsvarar vår linje. I programmet tar realise-ringen av investeraransvaret ett jättelikt språng framåt. Nu tillämpas för första gången en så kallad bail-in, som är en hållbar lösning på marknadsvillkor. Härmed skyddas skattebetalarna mot fel som andra har begått. Vår nationella debatt låg ett steg före. Nu är realiseringen av investeraransvaret hela Europas linje.

När det blev klart att Cypern är på väg in i en kris, gick Finland målmedvetet in för att försöka nå en lösning som är hållbar såväl ekonomisk som moraliskt sett. Därför drev vi frågan om investeraransvar. Därför krävde vi att man ingriper i misstankarna om penningtvätt. Därför insisterade vi såväl på en trovärdig och hållbar skuldsättning som på IMF:s medverkan. Alla de nämnda målen ingår i lösningen.

Ärade talman!

Det är viktigt för hela euroområdet med stabilitet i euroområdets alla medlemsstater. Cyperns problem tillspetsades till följd av krisen i Grekland. Ett särskilt problem inom Cypernkrisen är banksektorn, som präglades av en osund tävlan med insättningar.

Problemen inom det cypriotiska banksystemet koncentreras till två stora banker. Kärnfrågan när det gällde en lösning på krisen var hur dessa två bankers ägare och största finansiärer, inbegripet storspararna, kan fås att ta sin del av ansvaret för problemen. Bankernas finansiering har framför allt baserat sig just på stora insättningar. Med denna lösning kommer investerarnas ansvar rentav att uppgå till mer än 10 miljarder euro sammanlagt.

Den röda tråden i Cypernprogrammet är ett exceptionellt omfattande investeraransvar. Härigenom förverkligades Finlands första mål. Investeraransvaret realiseras nu för första gången på så sätt att de största bankerna inte över huvud taget tas om hand med lån som finansieras av skattebetalarna.

En av huvudprinciperna för insättningsgarantin inom EU är att trygga insättningar som är mindre än 100 000 euro. Denna princip kommer man inte att bryta mot i fallet med Cypern.  Vid förhand-lingarna om programmet krävde Cypern själv att alla insättare påförs skatt utan hänsyn till gränsen för insättningsgarantin. Finland strävade inte efter att bryta insättningsgarantin. Lyckligtvis kommer så inte att ske i det slutliga programmet. Förtroendet för att insättningar på under 100 000 euro är skyddade kvarstår.

Ärade talman!

Misstankarna om penningtvätt gjorde kanske situationen i Cypern exceptionellt svår. Vårt andra viktiga mål var att ta itu med detta problem, och med hård hand. Finland har målmedvetet sedan i fjol somras verkat för att åtgärder mot penningtvätt ska tas in i programmet. Som ett led i programmet ska den lagstiftning som ska förhindra penningtvätt utvecklas bl.a. så att den medger samarbete med utländska parter på ett så brett plan som möjligt. En orsak till att programmet har blivit fördröjt är den grundliga utredningen om penningtvätt. Om denna utredning visar på brister, kommer ett villkor för att lånet betalas ut att vara att bristerna avhjälps. Det är på ett bredare plan fråga om att med hjälp av programmet ändra på konceptet för den cypriotiska ekonomin.

Arbetet med att motarbeta skatteparadis är ett betydande led i hur man tar lärdom av finanskrisen. Osunda metoder måste rensas ut. Öppenhet och ärlig verksamhet måste ges utrymme. En ansvarsfull marknadsekonomi verkar på ett etiskt hållbart sätt. Arbetet med att motarbeta skatteparadis framskrider nu globalt. Europeiska kommissionen antog i december en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande samt rekommendationer för bekämpning av aggressiv skatteplanering och skatteparadis. I maj behandlas frågorna i rådet. Dessutom har fem stora medlemsländer uppvaktat skattekommissionär Semeta i frågan om automatiskt informationsutbyte. Viljan att förhindra skatteundandragande har ökat i det internationella samfundet, och detta är en bra sak. Vi deltar aktivt i detta arbete.

Ärade talman!

Den tredje förutsättningen för ett hållbart program är att de överenskomna lösningarna är trovärdiga. Eurogruppen och IMF har gjort en bedömning att Cypern med hjälp av programmet kan åter-ställa stabiliteten i ekonomin. Detta gör det möjligt för Cypern att återvända till obligationsmarknaden efter programmet. Det faktum att IMF är involverad stärker förtroendet för en hållbar skuldsättning. Detta var det fjärde centrala målet som Finland uppställt. Även detta mål nåddes. Finland deltog aktivt för att åstadkomma den bästa möjliga lösningen för Finland och Europa.

I fråga om Cypern avhöll man sig från att skriva ner statslånen, eftersom problemen inom banksektorn löstes genom att storspararnas tillgodohavanden skrevs ner. Statens skulder skrevs inte ner, eftersom denna minskning då skulle ha riktats mot bl.a. vanliga cyprioters pensionsmedel. För det andra innehar utländska fordringsägare förhållandevis små mängder cypriotiska masslån. Dessutom lyder en stor del av dessa under internationell lagstiftning, vilket skulle ha lett till rättegångar som pågår i åratal.

Ärade talman!

I interpellationen påstås det att medlemsstaternas anpassningsprogram strider mot de fördrag som Europiska unionen har ingått. Detta påstående är uppenbart felaktigt.  EU-domstolen har uttryckligen konstaterat att Europeiska stabilitetsmekanismen och de låneprogram som medlemsstaterna har beviljats via ekonomiska anpassningsprogram inte strider mot fördraget.

En annan missuppfattning gäller ESM:s status som fordringsägare. Riksdagen antog fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen i fjol. En central princip i fördraget var ESM:s status som prioriterad fordringsägare direkt efter IMF. Denna princip är en viktig faktor som begränsar finska statens ekonomiska risker. Så kommer det att vara också i fråga om Cypern. Vår utgångspunkt är att ESM-fördraget ska tillämpas på finansieringen av ESM. Därför behöver vi nu inga säkerheter. Om statusen som fordringsägare ändras, förutsätter det ett uttryckligt godkännande av Finlands riksdag.

Ärade talman!

Orsaken till problemen på Cypern var en osund bankkonkurrens och en bristfällig banktillsyn. Faktum är att nuvarande strukturer för att garantera den finansiella stabiliteten inom EU eller euroområdet inte helt har lyckats i sin uppgift. I framtiden kommer denna olägenhet att avhjälpas. Den gemensamma europeiska banktillsyn som inleder sin verksamhet 2014 och antagandet av rättsakter som gäller krishantering är viktiga reformer för att man i framtiden ska kunna ingripa i motsvarande situationer.

I Cypernprogrammet används Europeiska stabilitetsmekanismen ESM för första gången till att öka stabiliteten i en medlemsstat. Samtidigt innebär detta att det inte skickas pengar från vår budget till Cypern, och att inhemska anpassningsåtgärder inte har samband med dessa lösningar. För Finland är det viktigt att vi i eurokrisen har förmått begränsa konsekvenserna för vårt land både i fråga om ansvar och spridning av krisen med hjälp av bl.a. säkerheter. Detta återspeglas även i det faktum att finska staten har lyckats behålla bästa möjliga kreditvärdighet trots krisen runt omkring oss.

Regeringen anser att den lösning som man har kommit överens om på bästa möjliga sätt bidrar till att Cypern ska lyckas ta sig ut ur krisen. De beslut som fattats innebär att största delen av kostnaderna överförs på investerarna i stället för att endast drabba skattebetalarna. Detta betyder alltså att investerarnas ansvar realiseras. Men det är helt klart att även vanliga cyprioter har några krävande år framför sig.

Enligt kommissionens, ECB:s och IMF:s bedömningar är lösningen hållbar och åtgärderna som helhet betraktad leder på ett trovär-digt sätt till en hållbar skuldsättning. Cypern har nu en möjlighet att nå en hållbar skuldsättning och komma in på obligationsmarknaden efter det att programmet upphört. Allt beror naturligtvis i sista hand på Cypern.

Jutta Urpilainen
Tillbaka till toppen