Statsministerns meddelande till riksdagen om avveckling av normer 24.6.2015

Statsrådets kommunikationsavdelning 24.6.2015 14.08
Statsministerns upplysning

(ändringar möjliga)

Statsminister Juha Sipilä

Ärade talman,

Genom statsministerns meddelande förs aktuella frågor till diskussion i riksdagen. En av de aktuella frågorna både i Finland och inom EU är hur man kan förbättra konkurrenskraften och flexibiliteten genom att minska regleringen.

Regeringens mål är att få Finland på en väg som leder till hållbar tillväxt och sysselsättning. Finlands kurs ändras endast genom arbete, företagande och produktivitet.  Hindren för dessa måste undanröjas.

I och med en alltför omfattande reglering har Finland förlorat sin flexibilitet och sin konkurrenskraft. Detta syns i företagsverksamheten, vardagen, jordbruket, byggandet, investeringarna, konkurrensen och frivilligverksamheten.

Vi behöver förtroende. Vi har vant oss vid att lösa alla problem antingen genom lagar eller normer. Vi behöver alternativa och kreativa lösningar.

Hela regeringen har målmedvetet förbundit sig till att avveckla onödig lagstiftning och byråkrati samt till att skapa smidigare föreskrifter. Detta mål är en viktig del av vårt regeringsprogram och det gäller alla förvaltningsområden.

Regler och reglering måste dock fortfarande finnas för att upprätthålla och trygga välfärdssamhället och människornas säkerhet. Ett organiserat samhälle behöver lagstiftning och spelregler. Även avveckling av reglering innebär lagberedning och förutsätter att man följer förfaranden för god lagberedning. Vid beredning av ny lagstiftning ska vi mer än tidigare sträva efter att hitta alternativ till reglering och noggrant bedöma konsekvenserna av de olika alternativen.

Jag hoppas att alla riksdagsledamöter deltar i att gemensamt bygga upp vårt land genom att fokusera mer på kreativitet än på tillsyn. Nu är den rätta tiden för att inverka på innehållet.

Att skapa smidigare författningar innebär att följande fem helheter ska genomföras samtidigt:

  1. i anslutning till statsrådet inrättas ett organ för konsekvensbedömning av lagstiftning som har till uppgift att säkerställa kvaliteten på konsekvensbedömningarna av lagstiftningen
  2. de författningar som mest försvårar medborgarnas vardag, företagsverksamhet, jordbruket, investeringar, byggande, sund konkurrens och frivilligverksamhet avvecklas
  3. man börjar omedelbart avveckla normer på lägre nivå, föreskrifter och anvisningar som är till förtret för medborgare och företagsverksamhet
  4. tillstånds- och besvärsprocesser görs smidigare och ett servicelöfte ges i fråga om dem, och
  5. antalet besvär mellan myndigheterna minimeras t.ex. genom ett förfarande med förhandsöverläggningar.

Ärade talman,

Även på EU-nivå behöver normer avvecklas. Regeringen har förbundit sig till att sådan ny nationell lagstiftning som försämrar till exempel konkurrenskraften ska undvikas vid genomförandet av EU-bestämmelser. Regeringen bedömer alla EU-bestämmelser utifrån den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen.

EU bör sträva efter att lagstiftningen ska vara bättre och lättare. Vi kommer att kartlägga de bestämmelser och förslag till lagstiftning som kan vara problematiska med tanke på Finland. Avsikten är att delge kommissionen resultaten genast i början av hösten.

Även i Finland satsar man i fortsättningen på att i större utsträckning göra egna konsekvensbedömningar. När regeringen fastställer sin ståndpunkt måste man veta vilken konkret betydelse besluten har för finländarnas välfärd och företagens verksamhetsförutsättningar.

Ärade talman,

Vid sidan av avvecklingen av lagstiftningen ska man ta i bruk ett förfarande som ska försnabba tillståndsprocesserna i fråga om omfattande projekt inom industrin samt överföra rutinmässiga tillståndsärenden till ett anmälningsförfarande. Vi kommer att avveckla byggbestämmelser som hindrar användning av trä. Användningen av hästgödsel inom energiproduktionen ska tillåtas. Andra exempel på hur regeringen ska minska normeringen och byråkratin samt få till stånd smidigare lagstiftning är följande:

  • Möjligheten att dra av förlusterna mellan företagens olika förvärvskällor minskar avsevärt skattemyndigheternas och företagens administrativa börda. Den uppmuntrar även till nya investeringar.
  • Arbets- och näringsministeriet ska minska kraven på bilagor i pappersform. Arbets- och näringsministeriet ska säkerställa att myndigheterna inte ber företagen om samma information två gånger, och kartlägga alla de tillstånds- och anmälningsskyldigheter som gäller företag. I framtiden ska det inte krävas tillstånd t.ex. för företagsförvärv inom elmarknaden.
  • Arbets- och näringsministeriets målsättning är att ministerierna vid styrningen av regionförvaltningen ska fungera på en mera strategisk nivå och ge rum för förvaltningsområdenas egen prövningsrätt.
  • I EU verkar Finland aktivt för att den administrativa bördan inom jordbruket och livsmedelsbranschen ska bli mindre. Denna strävan har framhållits starkt i samband med revideringen av EU:s ekoförordning.
  • Den administrativa bördan i anknytning till jordbrukets stödsystem ska göras lättare.
  • Förfarandet i samband med utfärdande av identitetskort ska förenklas i betydande grad genom ibruktagande av elektronisk ansökan och direktleverans av färdiga handlingar.
  • Praxis i fråga om arbetstillstånd för experter från länder utanför EU och EES ska underlättas.
  • Hinder och normer för utbildningsexport ska avvecklas t.ex. genom att förbättra möjligheterna till export av uppdragsutbildning.
  • Den administrativa bördan för börsbolag ska göras lättare.
  • Det ska sättas ut bindande handläggningstider för myndigheternas handläggning i planläggningsprocessen.
  • Ändringar av byggnaders användningsändamål och kompletteringsbyggande ska göras smidigare genom ett lättare planläggningsförfarande.
  • Det ska skapas förutsättningar för mer omfattande möjligheter till mindre byggande på gårdar och för exempelvis installering av solpaneler och jordvärmepumpar genom ett anmälningsförfarande.
  • Praxis i samband med användning, överlåtelse och förvaring av handlingar inom social- och hälsovården ska förenhetligas, och ett omfattande utnyttjande av elektroniska tjänster ska möjliggöras.
  • All myndighetsinformation ska bli lättare att dela och utnyttjas mera. Medborgarnas rätt att övervaka och besluta om användningen av information som gäller dem själva ska stärkas, samtidigt som en smidig överföring av information mellan myndigheterna säkerställs.

Ärade talman,

Vi måste djärvt förnya oss, våga frångå gamla verksamhetssätt och ändra vårt sätt att tänka. Förnyelsen måste bli ett fortgående tillstånd och en ständigt rådande anda. Vi främjar införande av försök genom att skapa en författningsgrund som möjliggör försöksverksamhet. Finland har möjlighet att ta ett produktivitetssprång inom den offentliga servicen och den privata sektorn genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter och avveckla onödig reglering och byråkrati. Som en del av digitaliseringen förbinder sig den offentliga förvaltningen att endast en gång be om samma information av medborgare och företag. Kommunerna kommer inte att få fler uppgifter, utan vi ska minska kommunernas uppgifter och skyldigheter.

Vi måste koncentrera oss på större helheter och sköta dem ordentligt. Så är det också inom förvaltningen. Våra ministerier behöver inte cirka 300 strategier med 30 000 sidor text i. Visst måste det göras utredningar även hädanefter, men inte i onödan.

Avvecklandet av normer måste styras målmedvetet. Regeringen följer upp hur de strategiska målen har uppnåtts varannan vecka vid sina strategisessioner. I går inrättades en egen ministerarbetsgrupp för förnyandet av verksamhetssätten, vilket inbegriper avvecklandet av normer.

Ärade talman,

För att Finland ska få ett lyft krävs ett nytt sätt att tänka. Med en folkmängd på fem miljoner har vi en ypperlig möjlighet att vara ett smidigt och experimenterande samhälle som förändrar sig och har framgång kring förändringarna i världen.

Den svenska översättningen publicerad 25.6.2015