Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Lågavlönat arbete bidrar till en högre sysselsättningsgrad men minskar inte fattigdomsrisken

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetstatsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 13.5.2019 9.46
Pressmeddelande 247/2019

Lågavlönat arbete är inte lika allmänt i Finland som i andra europeiska länder, bland annat i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Den sociala tryggheten i dessa jämförelseländer har reformerats i syfte att öka utbudet på arbetskraft och arbetslivets flexibilitet. Det förbättrade sysselsättningsläget i jämförelseländerna har trots allt inte lett till en mindre fattigdomsrisk.

En låg lönenivå kan vara en följd av en låg timlön eller ett litet antal arbetstimmar – i många fall är dessutom timlönen för deltidsarbete låg. Antalet självsysselsatta ökar, och deltidsarbete blir allt vanligare medan heltidsarbete minskar i andel. Dessa trender har präglat arbetsmarknaden redan i en längre tid.

Institutionella faktorer, till exempel omfattande och centraliserade löneuppgörelser, förklarar varför lågavlönat arbete inte allmänt förekommer i Finland. Dessa faktorer har dock också bidragit till en hög strukturell arbetslöshet och gjort det svårare för personer med låg produktivitet att komma in på den fria arbetsmarknaden.

Jämförelseländerna i den aktuella utredningen är Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Andelen arbetskraft i lågavlönat arbete är större i dessa länder än i Finland. Jämförelseländerna har också lägre arbetslöshet. I alla jämförelseländer har det genomförts reformer som hänför sig till social trygghet, arbetsförmedling och lågavlönat arbete. Även Finland kan dra nytta av de erfarenheter man fått i jämförelseländerna.

De lösningar som man gått in för i jämförelseländerna och sätten att genomföra reformerna skiljer sig från varandra, men alla länder har haft en liknande målsättning. De viktigaste målen har varit att öka utbudet på arbetskraft och arbetslivets flexibilitet och att minska kostnaderna för social trygghet. I ljuset av dessa mål har reformerna i huvudsak lyckats väl, och sysselsättningsgraden har stigit i alla jämförelseländer.

Internationellt har det konstaterats att lågavlönat arbete ökar sannolikheten att senare få heltidsarbete och högre timlön. Detta gäller i synnerhet unga. Äldre personer och personer som nyligen blivit arbetslösa har emellertid inte nytta av lågavlönat arbete när det gäller återgång till arbetslivet för en fast anställning på heltid. Dock är inkomsterna av lågavlönat arbete eventuellt större än arbetslöshetsersättningen.

Trots att reformerna i jämförelseländerna har bidragit till ett bättre sysselsättningsläge, har fattigdomsrisken i länderna inte minskat. I Danmark och Storbritannien har man konstaterat att fattigdomen har ökat efter att den sociala tryggheten försvagades. Hartz-reformerna i Tyskland har förkortat den genomsnittliga längden på arbetslöshetsperioder men samtidigt sänkt den genomsnittliga lönenivån.

Erfarenheterna i jämförelseländerna har lagt grunden för de rekommendationer som ges i utredningsrapporten för att öka utbudet på arbetskraft även i Finland. Ett förutsebart och förståeligt system för social trygghet som bygger på en lineär modell och effektiv användning av inkomstregister ökar utbudet på arbetskraft genom att minska byråkrati- och flitfällor. Med hjälp av ett fungerande arbetsförmedlingssystem med tillräckliga resurser, som även beaktar personer med låg produktivitet, har arbetstagarna möjlighet att hitta de tjänster som de behöver. Ett omsorgsfullt beredningsarbete på bred bas ger bättre resultat än ett reformarbete som genomförs med snabba ryck i syfte att få till stånd radikala förändringar.

Utredningen har gjorts av Oxford Research Oy, MDI Oy och Stiftelsen för Rehabilitering. IW Köln i Tyskland, Universitetet i Tilburg med sin forskargrupp ReflecT i Nederländerna, CSES Ltd i Storbritannien och Oxford Research A/S i Danmark bidrog till materialinsamlingen. Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018 (www.tietokayttoon.fi).

Ytterligare information: Arttu Vainio, verkställande direktör, Oxford Research Oy, tfn +358 40 734 2555, arttu.vainio(at)oxfordresearch.fi

 
Tillbaka till toppen