Finanspolitiska ministerutskottet beslutade om åtgärder för att trygga den kombinerade el- och värmeproduktionens konkurrenskraft
Finanspolitiska ministerutskottet har beslutat om åtgärder som ska ersätta den slopade skattesänkning för kombinerad el- och värmeproduktion (CHP) som finns inskriven i regeringsprogrammet. Slopandet av CHP-skattesänkningen ska ersättas med en höjning av energiskatten på uppvärmningsbränslen, med tyngdpunkten lagd på koldioxidkomponenten. Målet är att förbättra de förnybara energikällornas ställning i förhållande till fossila bränslen.
En skattepolitisk linjering i regeringsprogrammet för att öka skatteintäkterna och samtidigt styra den kombinerade el- och värmeproduktionen mot lägre koldioxidutsläpp är att stegvis slopa lindringen av CHP-koldioxidskatten. Enligt skrivningen i regeringsprogrammet ska finansministeriet och arbets- och näringsministeriet bereda modellen och tidtabellen. I syfte att förbereda slopandet av CHP-skattesänkningen och bedöma konsekvenserna av skatteändringen beställde ministerierna tillsammans en utredning av statens tekniska forskningscentral om konsekvenserna av att halveringen av koldioxidskatten för kombinerad el- och värmeproduktion slopas.
Utredningen visade att det nuvarande energiskattesystemet som helhet betraktat fungerar väl med tanke på såväl statsfinanserna som de energi- och klimatpolitiska målen och att t.ex. användningen av stenkol är på stadig nedgång.
– En slopad CHP-skattesänkning skulle enligt utredningen inte ha främjat de miljö- och energipolitiska mål som sattes för den i regeringsprogrammet. Med tanke på energipriset, energieffektiviteten, självförsörjningsgraden och miljöaspekterna skulle konsekvenserna huvudsakligen ha varit neutrala eller svagt negativa. Därför har vi försökt hitta ett annat sätt att nå de avtalade skatteintäkterna. Genom denna reform förbättrar vi de förnybara energikällornas ställning i förhållande till fossila bränslen, konstaterar finansminister Alexander Stubb.
Statens tekniska forskningscentrals utredning, på finska
Energibeskattningen bygger på bränslets energiinnehåll (energiinnehållsskatt) och på de specifika utsläppen av koldioxid vid förbränning (koldioxidskatt). Sedan energiinnehålls- och koldioxidskatten efter omfattande utredningar infördes 2011 har tyngdpunkten inom skattehöjningarna legat på koldioxidskatten, så att priset per ton koldioxid, vilket utgör beräkningsgrunden för koldioxidskatten, har stigit från 30 till 54 euro per ton koldioxid.
För att fylla det underskott i skatteintäkterna som uppstår om man låter bli att slopa CHP-skattesänkningen beslutade finanspolitiska ministerutskottet att vid ingången av 2017 höja priset per ton koldioxid, vilket utgör beräkningsgrunden för koldioxidskatten på uppvärmningsbränslen, till 58 euro per ton koldioxid. Då blir priset per ton koldioxid detsamma som på flytande bränslen för trafikbruk. Dessutom ska energiinnehållsskatten höjas en aning, med ca 0,4 euro per megawattimme. Av höjningen kommer således ungefär tre fjärdedelar att inriktas på koldioxidskatten och en fjärdedel på energiinnehållsskatten.
Inga höjningar föreslås i skattenivån för torv. Av de fossila bränslena höjs skatten på stenkol kraftigast. Därmed förbättras de förnybara energikällornas ställning i förhållande till fossila bränslen.