Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Frihandelsavtal har gagnat Finland, men mindre än i EU i genomsnitt

Statsrådets kommunikationsavdelningStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhetUtrikesministeriet 16.12.2019 9.02
Pressmeddelande 673/2019

Enligt en färsk undersökning har frihandelsavtal haft positiva effekter i EU, men i Finland har de direkta effekterna varit svagare än genomsnittet. Det har visserligen skett en avsevärd ökning i Finlands export till många länder som omfattas av frihandelsavtalen, men det förklaras främst av att handeln i allmänhet har ökat till följd av globaliseringen. Dock har effekterna av frihandelsavtalen varit betydande i vissa branscher, till exempel inom skogsindustrin och tillverkningen av maskiner och utrustning. I Finland märker man av effekterna i synnerhet genom värdekedjor.

Näringslivets forskningsinstitut har undersökt hur utrikeshandeln har ökat till följd av EU:s frihandelsavtal och vilka effekter avtalen har haft på bland annat bruttonationalprodukten, förädlingsvärdet, sysselsättningen och direktinvesteringarna i Finland och länder som är dess viktigaste handelspartner. I sin undersökning ”The economic impact of EU free trade agreements for Finland and the EU”, som publicerades den 16 december, lägger Katariina Nilsson Hakkala, Tero Kuusi, Ville Kaitila, Markku Lehmus och Maria Wang särskild fokus på analys av de ekonomiska effekterna av de frihandelsavtal som ingåtts under Finlands EU-medlemskap.

Enligt undersökningen har frihandelsavtalen haft positiva effekter i EU, men i Finland har de direkta effekterna varit svagare än genomsnittet. Det har skett en avsevärd ökning i Finlands export till många länder som har ingått frihandelsavtal med EU sedan 1996, men enligt forskarna förklaras detta snarare av att handeln i allmänhet har ökat till följd av globaliseringen än av att frihandelsavtal har ingåtts.

Genom produktionens värdekedjor har frihandelsavtalen emellertid haft mer betydande indirekta effekter i Finland. När det gäller handeln med varor har de frihandelsavtal som trätt i kraft i Finland efter 2004 gett upphov till ett förädlingsvärde på cirka 1,6 procent av exportens totala förädlingsvärde. Avtalen har dessutom positiva effekter på bland annat direktinvesteringarna, handeln med tjänster, produktiviteten och BNP.

EU:s frihandelsavtal har haft betydande positiva effekter i vissa enskilda branscher i Finland. Branscher som dragit den största fördelen av frihandelsavtalen är skogsindustrin inklusive underleverantörskedjor, tillverkningen av maskiner och utrustning samt olika företagstjänster som stöder varuhandeln.

På EU-nivå har utrikeshandeln ökat avsevärt

De frihandelsavtal som trätt i kraft på EU-nivå sedan 1988 har lett till en avsevärd ökning av utrikeshandeln. Det mest omfattande frihandelsavtalet har ökat EU:s export till partnerländerna med cirka 34 procent och importen med 14 procent. De större effekterna på EU-nivå förklaras åtminstone delvis av betydelsen av de avtal som slutits före Finlands medlemskap i EU.

Forskarna framhäver behovet av att ingå nya omfattande handelsavtal och av att säkerställa Världshandelsorganisationen WTO:s handlingsförmåga.

”Resultaten stöder användningen av frihandelsavtal som ett verktyg för ekonomisk politik. Inte ens omfattande avtal kan ersätta den öppenhet, förutsägbarhet och tvistlösningsmekanism som WTO bidrar med inom världshandeln. Därför bör EU inte bara sträva efter nya och omfattande frihandelsavtal, utan också till att stödja fortsatta WTO-reformer och till att garantera organisationens handlingsförmåga även i framtiden”, betonar Katariina Nilsson Hakkala, som är forskningschef vid Näringslivets forskningsinstitut. 

Undersökningen gjordes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Ytterligare information:

Katariina Nilsson Hakkala, projektledare, forskningschef, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 040 304 5563 (WhatsApp) eller +63 917 8752511 kl. 8.00–13.00, katariina.nilsson.hakkala(at)etla.fi, och Tero Kuusi, forskningschef, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 041 444 8144, tero.kuusi(at)etla.fi