År 1918 påminner om betydelsen av att enas och försonas

I år har det gått hundra år sedan finska inbördeskriget. Fredagen den 26 januari firades i riksdagen en minnesstund för inbördeskriget. Under innevarande år ihågkoms i Finland på många olika sätt händelserna under 1918.

I den minnesstund för inbördeskriget som ordnades i riksdagen gav ordförandena för riksdagspartierna ett gemensamt uttalande för demokrati, försoning och samhälleligt enande. Under evenemanget hölls också en tyst minut för inbördeskrigets offer och för att komma ihåg det mänskliga lidandet. Vidare hördes samtida personers upplevelser hundra år bakåt i tiden och som framfördes av Katarina Kaitue och Jukka-Pekka Palo.

I minnesstunden deltog utöver ledningen för partierna och riksdagsgrupperna också bland annat forskare i inbördeskriget samt representanter för politiska ungdomsförbund och obundna studentorganisationer.

Under innevarande år ihågkoms i Finland inbördeskriget och händelserna under 1918 på många olika sätt. Det av Statsrådets kansli tillsatta projektet Minnesåret 1918 om finska inbördeskriget samlar och delar information om hågkomsten av händelserna under 1918 samt samarbetar med olika parter. Målet är att framhäva betydelsen av ett samhälleligt enande.

”Inbördeskriget har haft en djup inverkan på vår nation. Det är viktigt att komma ihåg de tragiska händelserna under tidsperioden samt att förstå deras orsaker och konsekvenser. Att värna om försoningen och enandet är aktuellt också i denna tid”, säger Pekka Timonen, generalsekreterare för projektet Minnesåret 1918.

Det gemensamma uttalandet av ordförandena för riksdagspartierna vid minnesstunden för det finska inbördeskriget 26.1.2018

För hundra år sedan 1918 utbröt i Finland inbördeskrig. Det förorsakade ett stort lidande och lämnade djupa ärr i det finländska samhället. Totalt krävde katastrofen 1918 cirka 37 000 offer.

Vi ordförande för de finländska riksdagspartierna har i dag samlats till en minnesstund för inbördeskriget. Därigenom vill vi betona betydelsen av försoning, demokrati, samhällelig jämlikhet och enande. De här skapar grunden på vilken vårt gemensamma Finland har byggts.

Vi hoppas att minnet av händelserna 1918 respekteras i en anda av försoning. Det samhälleliga enande som skett efter inbördeskriget har möjliggjort Finlands uppgång till en av de mest utvecklade staterna i världen. Detta är ett arv som förpliktar oss också idag.

Vi förbinder oss att respektera demokratin i det finländska samhällets funktioner och beslutsfattande. Vi lovar att kontinuerligt utveckla demokratins funktionsduglighet och säkerställa att var och en kan bli hörd. Vi slår vakt om fria val och respekterar deras resultat.

Vi värnar om den finländska rättsstaten. Respekt för lagar och ett oberoende rättsväsende är grundläggande förutsättningar för ett fungerande samhälle. I Finland får ingen ta rätten i egna händer.

Det breda spektret av politiska åsikter och frihet att uttrycka sina åsikter hör till den finländska demokratin. Vi är eniga om att meningsskiljaktigheter ska avgöras genom att lyssna och diskutera.

Det finländska samhället ska utvecklas endast med fredliga medel. Vi fördömer politiskt våld i alla dess former. Inget ändamål berättigar till att använda våld inom politisk verksamhet och för att driva samhälleliga mål.

Vi vill tillsammans betona betydelsen av enande och fred i samhället. Vi vill inte ge rum för hat och ojämlikhet. Vi förbinder oss att stärka delaktighet och samhörighet.

Idag kommer vi ihåg det finska inbördeskriget och offren under händelserna 1918 och det mänskliga lidandet. Det är vår allas gemensamma plikt att säkerställa att finländarna aldrig mer ska behöva uppleva förödande hat och ett inbördeskrigs fasor.

Juha Sipilä, Centern i Finland
Petteri Orpo, Nationella Samlingspartiet
Antti Rinne, Finlands Socialdemokratiska Parti
Sampo Terho, Blå framtid
Jussi Halla-aho, Sannfinländarna
Touko Aalto, De gröna
Li Andersson, Vänsterförbundet
Anna-Maja Henriksson, Svenska folkpartiet i Finland
Sari Essayah, Kristdemokraterna i Finland

****

Mer information: Pekka Timonen, generalsekreterare för projektet Minnesåret 1918, [email protected], tfn 050 337 4386, statsrådets kansli

Fotografier från evenemanget kommer att finnas på statsrådets kanslis Flickr-konto.

Yles inspelning från evenemanget kan ses på Yle Arenan.

[email protected]
muistovuosi.fi
Minnesåret 1918 i Facebook och Twitter

****

Finska inbördeskriget som ägde rum 1918 var en konflikt som uppstod ur samhälleliga tvister, första världskriget och den ryska revolutionen. Kriget utbröt i slutet av januari med de rödas revolution i Helsingfors och med en operation av skyddskårerna, som förklarats vara regeringens trupper, mot ryska garnisoner i Österbotten och Karelen. Kriget som pågick till början maj var grymt och blodigt. Det röda Finland stöddes av de ryska bolsjevikerna och det vita Finland av det kejserliga Tyskland. Båda parter gjorde sig skyldiga till rå terror, i vilken avled fler människor än i striderna. Kriget slutade i de vitas seger och följdes av en tid med fångläger fram till hösten, under vilken över 13 000 människor dog i terror, hunger och sjukdomar. Totalt krävde inbördeskriget över 36 600 människors liv.

Statsrådets kansli har tillsatt projektet Minnesåret 1918 om det finska inbördeskriget, som betraktar den besvärliga fasen i det självständiga Finlands historia. Minnesåret 1918 lyfter fram betydelsen av ett enat samhälle och sammanställer information om hågkomsten av händelserna under 1918 i samarbete med olika aktörer.