Förutsättningarna för utvärderingsförfarande i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning preciseras
Målet är att definieringen av en speciellt svår ekonomisk ställning ska vara rättvis och tillförlitlig och att den på lång sikt ska sporra kommunerna till ekonomiskt hållbara lösningar.
De nyckeltal för kommunens ekonomi som används som förutsättning för ett utvärderingsförfarande och gränsvärdena för dessa nyckeltal preciseras så att de bättre beskriver den interna finansieringens tillräcklighet.
Ändringen av kommunallagen träder i kraft den 1 mars 2019 och de nya nyckeltalen och gränsvärdena ska första gången tillämpas 2022 utifrån boksluten för 2020 och 2021. Till dess tillämpas på utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning ändå vad som föreskrivs i 118 § i den kommunallag som gällde vid ikraftträdandet av den föreslagna lagen.
För kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning kan i enlighet med 118 § i kommunallagen inledas ett utredningsförfarande där man utreder kommunens möjligheter att trygga de lagstadgade tjänsterna för sina invånare. Utvärderingsförfarandet kan inledas om de lagstadgade förutsättningarna uppfylls. Finansministeriet ska efter egen prövning kunna besluta om inledande av ett utvärderingsförfarande.
Nyckeltalen och gränsvärdena för dem preciseras
Målet är att definieringen av en speciellt svår ekonomisk ställning ska vara rättvis och tillförlitlig och att den på lång sikt ska sporra kommunerna till ekonomiskt hållbara lösningar.
Ett utvärderingsförfarande kan i nuläget liksom i fortsättningen inledas, om kommunen inte har täckt underskottet i kommunens balansräkning inom den tidsfrist som anges i lagen eller om underskottet i kommunens koncernbokslut är minst 1 000 euro per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 euro per invånare.
Ett utvärderingsförfarande kan även inledas om fyra nyckeltal för kommunens ekonomi två år i följd har uppfyllt vissa gränsvärden. Dessa enskilda nyckeltal och gränsvärdena för dem ändras. Det negativa årsbidraget ersätts med ett nyckeltal som jämför årsbidraget i koncernresultaträkningen med avskrivningar.
Gränsvärdet för nivån på kommunens inkomstskattesats höjs, och kommunens hyresansvar ska vid sidan av lånebeloppet beaktas i nyckeltalet för dessa belopp. Det nyckeltal som beskriver kommunens relativa skuldsättningsgrad ersätts dessutom med nyckeltalet koncernbokslutets kalkylmässiga låneskötselbidrag som beskriver kommunens förmåga att sköta sina lån.
Ett utvärderingsförfarande kan i fortsättningen inledas, om de ekonomiska nyckeltal som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i finansieringen två år i följd har uppfyllt följande gränsvärden:
1) förhållandet mellan årsbidraget och avskrivningarna i kommunens koncernresultaträkning är under 80 procent,
2) kommunens inkomstskattesats är minst 2,0 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner,
3) beloppet av lån och hyresansvar per invånare i kommunens koncernbokslut överskrider det genomsnittliga beloppet av lån och hyresansvar i alla kommuners koncernbokslut med minst 50 procent,
4) koncernbokslutets kalkylmässiga låneskötselbidrag är under 0,8.
Ändringen av kommunallagen beaktar multilokalitet
Kommunallagens 22 §, som gäller möjligheter att delta och påverka, har dessutom ändrats för att beakta så kallad multilokalitet. Paragrafens exempelförteckning över metoder för deltagande och påverkan har kompletterats med en bestämmelse om att personer som utnyttjar tjänster och som regelbundet eller en längre tid bor eller vistas på orten ska höras innan beslut fattas.
Här avses personer som vistas i kommunen på grund av arbete, studier, fritid, en nära anhörigs eller annan närstående persons boende eller någon annan motsvarande orsak. Multilokalitet som fenomen har blivit vanligare. Medlen och metoderna för direkt demokrati kan efter kommunfullmäktiges prövning i omfattande utsträckning utnyttjas till stöd för multilokalitet.
Ytterligare information:
Pasi Leppänen, specialsakkunnig, tfn 02955 30564, pasi.leppanen(@)vm.fi
Mervi Kuittinen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30455, mervi.kuittinen(@)vm.fi
Markku Mölläri, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30281, markku.mollari(@)vm.fi
Vesa Lappalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30389, vesa.lappalainen(@)vm.fi