Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Kommunekonomiprogrammet 2019–2022 har offentliggjorts

valtiovarainministeriö
Utgivningsdatum 13.4.2018 10.34 | Publicerad på svenska 13.4.2018 kl. 12.26
Pressmeddelande

Kommunekonomiprogrammet har utarbetats i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna för 2019–2022. Programmet fördjupar den bedömning som gäller kommunernas ekonomi i planen för de offentliga finanserna. Den kommunala ekonomins tillstånd och effekterna av regeringens åtgärder på den kommunala ekonomin beskrivs utifrån den nyaste information som finns tillgänglig.

Ändring 24.4.2018: I tabell 6 i versionen av kommunekonomiprogrammet som offentliggjordes den 13 april 2018 fanns det fel som har korrigerats i den nya versionen av programmet som offentliggjordes den 24 april 2018.

Kommunekonomiprogrammet har beretts vid ett sekretariat som har utnämnts av finansministeriet. Sekretariatet har representanter från alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin samt från Kommunförbundet.

Totalt sett är tillståndet för kommunernas ekonomi gott och utvecklingsperspektiven gynnsamma

I programmet prioriteras granskningen av utvecklingsperspektiven för kommunernas ekonomi och av statens åtgärder. Läget för kommunernas ekonomi har utvärderats på basis av kommunernas och samkommunernas preliminära bokslutsuppgifter från 2017. Effekterna av statens åtgärder beskrivs i den utsträckning de var kända i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna våren 2018.

Tillståndet för kommunernas ekonomi våren 2018 är gott totalt sett och läget har blivit märkbart bättre under de senaste åren. Flera olika faktorer har påverkat den gynnsamma utvecklingen. Tack vare det goda ekonomiska läget har skatteinkomsterna stigit mera än väntat, och omkostnaderna igen har utvecklats synnerligen måttligt bl.a. till följd av konkurrenskraftsavtalet samt statens och kommunernas anpassningsåtgärder som inriktats på kommunekonomin. Trots att nyckeltalen för den kommunala ekonomin under år 2017 i regel är bra, finns det fortfarande stora skillnader mellan kommunerna.

I kommunekonomiprogrammet har kommunekonomins utveckling bedömts utifrån den kommunala ekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av finansieringsprincipen fram till 2022. Finansministeriets ekonomiska avdelning har för kommunekonomiprogrammet utarbetat en utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin för 2019–2022. Utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin är en s.k. kalkyl över utgiftstrycket. Den prognostiserar inte kommunernas höjningar av skattesatser och inte heller andra kommunala anpassningsåtgärder.

Utifrån prognosen för kommunekonomins utveckling är utsikterna för kommunekonomin gynnsamma. Kommunekonomins omkostnader accelererar år 2019 till följd av löneförhöjningar och av att konkurrenskraftsavtalets nedskärningar i semesterpenningen upphör det året. Kommunekonomins lånestock förväntas igen öka till följd av reparationsinvesteringar och sjukhusbyggnation. Landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen kommer emellertid att avsevärt förändra situationen från och med år 2020: i och med reformerna minskar kostnadstrycket på kommunekonomin och kommunekonomins skuldsättning bryts.

Utifrån en granskning enligt kommunstorleksgrupp finns det betydande skillnader per kommunstorleksgrupp vad gäller trycket att anpassa kommunernas ekonomi. Fram till 2020 är trycket att anpassa ekonomin störst i kommuner med lågt invånarantal. År 2020 förbättras situationen avsevärt i alla kommunstorleksgrupper till följd av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen.

Läget för kommunernas basservice har bedömts

Som en del av kommunekonomiprogrammet har finansministeriet också gett ut en rapport om läget för basservicen. Syftet med rapporten är att ge en översikt över tillståndet för kommunernas basservice för beslutsfattare som är verksamma på olika nivåer inom förvaltningen. Rapporten ges ut vart annat år. Den har skrivits av bedömningssektionen vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning.

I rapporten, som nu ges ut för sjunde gången, bedöms pedagogik- och utbildningstjänster, kulturtjänster, bibliotekstjänster, idrotts- och motionstjänster, ungdomstjänster samt social- och hälsovårdstjänster.

Det utvärderingsmaterial som använts i rapporten har samlats in från Institutet för hälsa och välfärd, undervisnings- och kulturministeriet och regionförvaltningsverken. I rapporten har också utnyttjats av Statistikcentralen producerat statistiskt material som beskriver kommunernas ekonomi och verksamhet. Även material som producerats av förvaltningsområdenas rapporterings- och styrsystem har utnyttjats i rapporten.

Kommunekonomiprogrammet för 2019–2022 (på finska)
Rapporten Läget med basservicen (på finska)

Ytterligare information:

Tanja Rantanen, finansråd, (Kommunekonomiprogrammet), tfn 02955 30338, tanja.rantanen(at)vm.fi
Jussi Lammassaari, specialsakkunnig, (Kommunekonomiprogrammet), tfn 02955 30060, jussi.lammassaari(at)vm.fi
Katja Palonen, konsultativ tjänsteman, (rapporten Läget med basservicen), tfn 02955 30322, katja.palonen(at)vm.fi
Markku Mölläri, konsultativ tjänsteman, (rapporten Läget med basservicen), tfn 02955 30281, markku.mollari(at)vm.fi

Hallintopolitiikka Kunta-asiat Talouspolitiikka
 
Tillbaka till toppen