Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets webbplats förnyas. På webbplatsen kan förekomma tillfälliga störningar, brister i innehållet och länkar som inte fungerar.

Tydliga målsättningar för reformen
Försvarsförvaltningens behov kan mötas med hjälp av modellen med en aktör som baserar sig på Senatfastigheter

valtiovarainministeriö
Utgivningsdatum 14.5.2019 14.53 | Publicerad på svenska 16.5.2019 kl. 11.10
Pressmeddelande

Finansministeriet utgår från en enhetlig fastighetsförvaltning där utvecklingsbehoven som gäller försvarsförvaltningens lokaler och fastigheter också betraktas som en del av staten som helhet och Senatfastigheters verksamhet. Försvarsministeriets arbetsgrupp föreslog (10.5.2019) att försvarsförvaltningens fastighetsäganden skulle överföras från Senatfastigheter till ett nytt affärsverk som inrättas inom försvarsministeriets förvaltningsområde, Försvarsfastigheter. Finansministeriet har inte deltagit i arbetet som utförts av försvarsförvaltningens interna arbetsgrupp.

Försvarsförvaltningens styrning av Senatfastigheters verksamhet kan förstärkas genom förnyande av lagen om statliga affärsverk, även om försvarsministeriet redan i dagsläget enligt 2 § i lagen om statliga affärsverk haft behörighet att bestämma hur Senatfastigheter ska sköta försvarsfastigheterna. Försvarsministeriet har av en eller annan orsak emellertid inte utnyttjat denna lagstadgade behörighet i någon större mån.

Den statliga ägarbesittningen av fastigheter har koncentrerats till Senatfastigheter och Forststyrelsen som är verksamma i affärsverksform. Koncentreringarna genomfördes vid millenieskiftet, och för försvarsförvaltningens del år 2003. En koncentrering ansågs vara nödvändig eftersom statens byggnadsbestånd hade förvittrat och det eftersatta underhållet uppgick till hundratals miljoner euro. Vid överföringsskedet hade det gått i medeltal 37 år sedan byggnaderna byggts eller renoverats.

Försvarsförvaltningen hade fortfarande, till skillnad från den övriga statsförvaltningen, ansvaret för underhållet av byggnaderna eftersom försvarsförvaltningen redan hade nödvändig yrkespersonal. Det framförs i försvarsministeriets arbetsgruppsrapport att en differentierad modell visat sig vara dålig för försvarsförvaltningens del med tanke på såväl ägandet, användningen som ekonomin. Man har enligt olika utredningar inte lyckats åtgärda det eftersatta underhållet, och det bristfälliga underhåll som leder till förvittring av fastighetsbeståndet har fortsatt trots modellen. Staten och Senatfastigheter har gjort stora investeringar i försvarsförvaltningens fastigheter, sammanlagt ca 1,3 miljarder euro.

Statens centraliserade modell för fastighetsägandet har visat sig fungera väl. Den hjälper att säkerställa tillräckligt underhåll av fastigheter även i framtiden, nödvändiga investeringar och iakttagandet av livscykelkostnaderna samt gedigen fastighetskompetens både med tanke på den övergripande ekonomin och på samtliga förvaltningsområden. Enligt den nuvarande modellen kan investeringarna göras via Senatfastigheter och betalas tillbaka under årtionden i form av hyror. De nödvändiga investeringarna har kunnat kompenseras med statliga fastighets- och lokalitetsstrategier så att statens övergripande intresse tagits i beaktande. Gemensamt ägande och gemensam försäljningsverksamhet hjälper med hanteringen av fastighetsrelaterade risker, t.ex. att fastigheter blir onödiga.

Finansministeriet anser att det viktigaste med statens fastighetsverksamhet är att producera ändamålsenliga lokaler åt ämbetsverken på ett kundorienterat sätt så att de totala kostnaderna är rimliga även ur skattebetalarnas perspektiv. Detta mål uppnås nu även för försvarsförvaltningens del till exempel genom att styrningen av Senatfastigheter utvecklas utifrån försvarsförvaltningens behov, inom ramarna för den gällande lagstiftningen, eller genom en strukturell lösning där försvarsförvaltningens byggverk slås ihop med det existerande affärsverket i syfte att minska på angränsande ansvar och att förstärka det strategiska partnerskapet och helhetsansvaret. Senatfastigheter samarbetat intensivt med försvarsmakten på daglig basis. Senatfastigheters organisation kan justeras till att motsvara försvarsmaktens behov under undantagsförhållanden och försvarsförvaltningens roll vid styrningen av Senatfastigheter förstärkas, så att framför allt undantagsbehoven kan mötas på ett ännu bättre sätt än i dagsläget. Alla säkerhetskritiska funktioner sköts även i fortsättningen av statlig personal. Sammanslagningen av funktionerna skulle dessutom generera betydande ekonomisk nytta för försvarsmakten, medan en decentralisering skulle leda till ökade utgifter.

Många förändringar som gagnar försvarsförvaltningen har redan genomförts

Grunderna för hyressystemet och Senatfastigheters verksamhet är i gott skick. Finansministeriet har emellertid ansett att det är viktigt att Senatfastigheters verksamhet och statens hyresmodell utvecklas kontinuerligt. Det nya hyressystemet fungerar enligt en extern och oavhängig utredning från mars 2018 bättre än det tidigare, och det är dessutom förmånligare för staten än en marknadshyresmodell. Statens revisionsverk (VTV) har också granskat Senatfastigheter i samband med inspektionen av statens affärsmodeller (20.6.2018) och utrett praxis i fråga om livscykelhanteringen för egendomens del (17.1.2019). VTV anser att Senatfastigheter i egenskap av affärsverk kan ta hänsyn både till de uppställda servicemålen och till statskoncernens övergripande intressen.

Finanspolitiska ministerutskottet understödde hösten 2018, i syfte att utveckla den nuvarande modellen, reformer som statsrådet fastslagit som servicemål för Senatfastigheter: Senatfastigheter svarar för rivningskostnaderna för onödiga byggnader inom slutna statsägda områden, graderingen av avskrivningstiderna inom hyressystemet utvidgas så att lokalernas särdrag tas i beaktande på ett bättre sätt än i dagsläget, avskrivningstiderna för försvarsmaktens jordtäckta upplag för sprängämnen förlängs och hyresavtalens restvärdesansvar riktas till investeringar på över 2 miljoner euro med hyresinverkan. Genomförandet av reformerna har redan inletts. Kundaspekten har också förstärkts i Senatfastigheters styrelse för 2019.

Finanspolitiska ministerutskottet beslutade dessutom att avkastningsmålet för statens eget kapital i enlighet med det förnyade hyressystemet sänks under 2020-2023 så att det motsvarar det fyraåriga medelvärdet för statens räntekostnader för främmande kapital. Detta innebär en minskning på 30 miljoner euro i hyrorna, omkostnaderna och Senatfastigheters intäktsföringsmål (verkningarna är budgetneutrala). Hyressänkningen som äger rum 2020 betyder i praktiken att Senatfastigheters statliga hyresgästers resultat i framtiden kommer att vara nära noll.

Riksdagens revisionsutskott (ReUB 11/2018) har konstaterat att man vid revideringen av handlingsmodellen för fastighetsägande bör hitta en lösning som beaktar både statsfinanserna som helhet och att försvarsförvaltningen kan fungera störningsfritt under alla förhållanden.

Den nuvarande modellen har visat sig vara välfungerande även ur skattebetalarens perspektiv. Staten har sålt onödiga fastigheter för över 700 miljoner euro per år under de senaste åren och återinfört försäljningsvinsterna i statsbudgeten. Lokalitetsutvecklandet och verkställandet av strategier har dessutom genererat varaktiga lokalitetsbesparingar upp till ca 77 miljoner euro på årlig nivå, och kumulativt ca 170 miljoner euro under fyra års tid. Dessa nyttor får inte tappas bort utan det lönar sig att förstärka reformer som stöder dem.

Ytterligare information:

Päivi Nerg, understatssekreterare, tfn 0295 530 062, [email protected]
Juha Sarkio, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 062, [email protected]
Tero Meltti, finansråd, tfn 0295 530 062, [email protected]

 
Tillbaka till toppen