Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finansministeriets ekonomiska prognos för 2018 stämde väl

finansministeriet
Utgivningsdatum 21.5.2019 10.00
Pressmeddelande

Finansministeriet gav sin prognosavvikelserapport i dag den 21 maj 2019. I rapporten bedöms hur väl finansministeriets ekonomiska prognos för 2018 motsvarade den faktiska ekonomiska utvecklingen. Bruttonationalprodukten beräknades öka med 2,1 procent, men enligt uppgifterna i mars 2018 uppgick den faktiska tillväxten till 2,3 procent. För det mesta stämde prognosen väl.

I prognosavvikelserapporten behandlas finansministeriets ekonomiska prognos från föregående höst som utgör grunden för följande års statsbudget. Den ekonomiska prognosen för 2018 gavs ut hösten 2017 och den användes som underlag för statsbudgeten 2018.

I den aktuella prognosavvikelserapporten behandlas de viktigaste variablerna i prognosen, såsom efterfrågeposter som påverkar den ekonomiska aktiviteten, de offentliga finanserna, sysselsättningen, arbetslösheten och inflationen.

Statistikcentralen gav i mars 2019 sin preliminära uppskattning om nationalräkenskaperna för 2018. Dessa uppgifter kommer att preciseras senare, vilket har en betydande inverkan även på finansministeriets prognosers träffsäkerhet.

Avvikelserna från prognosen mindre än i genomsnitt

År 2018 nådde världsekonomin konjunkturtoppen, men i slutet av året avtog tillväxten. Finansministeriets prognos för tillväxten inom världsekonomin från hösten 2017 var mycket nära den faktiska tillväxten.

Tillväxten i exporten var mindre än tillväxten inom exportmarknaden och världshandeln. Den uppgick enbart till 1,5 procent då prognosen var 3,7 procent. Avvikelsen från prognosen var 2,2 procentenheter, vilket i fråga om export i stort sett motsvarar genomsnittet. Exporten minskade alltså betydligt under 2018 i motsats till vad som förutspåddes. Avvikelsen från prognosen beror på att tillväxttakten inom världshandeln avtog, utvecklingen inom flera branscher var svagare än förväntat samt tidpunkterna för fartygsleveranser.

Prognosen för den privata konsumtionen stämde väl. Den privata konsumtionen beräknades öka med 1,4 procent och den faktiska ökningen var enligt prognosen. I avvikelse från prognosen berodde ökningen i den privata konsumtionen 2018 mer på ökningen i disponibla inkomster än på den låga spargraden.

Investeringar beräknades öka mer än de gjorde. Prognosen för investeringar var 3,7 procent, vilket är en aning mer än den faktiska ökningen som uppgick till 3,2 procent. De privata investeringarna beräknades öka med 4,0 procent, men det slutliga utfallet var lägre och uppgick till 3,3 procent. De offentliga investeringarna beräknades öka med 2,1 procent, men utfallet var 3,0 procent.

Byggnadsinvesteringar förutspåddes öka väl, men ökningen underskattades i prognosen. Å andra sidan var prognosen för ökningen i investeringar i maskiner, anläggningar och transportmedel tydligt i överkant. Också prognosen för forsknings- och utvecklingsinvesteringar var i rätt riktning, men ökningen överskattades.

Sysselsättningen ökade exceptionellt snabbt

Antalet sysselsatta beräknades öka med 0,8 procent år 2018 och arbetslöshetsgraden förutspåddes vara 8,1 procent. Den faktiska ökningen i sysselsättningen var 2,7 procent och den slutliga arbetslöshetsgraden var 7,4 procent. Prognosen för ökningen i sysselsättningen var trovärdig i förhållande till den beräknade tillväxten i ekonomin, men sysselsättningen ökade tydligt mer än förväntat.

Det är mycket sällsynt att sysselsättningen ökar i snabbare takt än den ekonomiska tillväxten. Sedan år 1975 har sysselsättningen bara en gång ökat i snabbare takt än bruttonationalprodukten i samband med att ekonomin växer. Detta skedde 2008, då sysselsättningen ökade med 2,2 procent och bruttonationalprodukten med 0,7 procent.

Finansministeriets inflationsprognos för år 2018 var 1,5 procent, medan den slutliga inflationen enligt det nationella konsumentprisindexet var 1,1 procent. Prognosavvikelsen berodde på flera faktorer Energi- och livsmedelspriserna steg snabbare än förväntat. Priserna på tjänster steg långsammare än beräknat och priserna på varor sjönk, medan de enligt prognosen förväntades stiga måttligt. På grund av tjänsters och varors stora betydelse, blev inflationen som helhet lägre än förväntat.

Läget för de offentliga finanserna var bättre än väntat

De offentliga samfundens skuldförhållande förutspåddes vara 61,9 procent. Det faktiska skuldförhållandet blev 3,0 procentenheter mindre, dvs. 58,9 procent. Detta påverkades av att statsskulden var mindre än beräknat, medan lokalförvaltningens och socialskyddsfondernas skulder visade sig vara större än förväntat. Den snabbare nominella ökningen i bruttonationalprodukten minskade skuldförhållandet med cirka 0,3 procentenheter.

Avvikelsen från prognosen när det gäller statens skuldkvot berodde på att staten i slutet av åren 2017 och 2018 lånade mindre än beräknat. Lånebehovet minskade år 2018 bland annat på grund av vissa stora oförutsedda inkomstposter, såsom återbetalningen av exportkrediter och inkomster från aktieförsäljning. Konjunkturväxlingarna avspeglas tydligast i statsfinanserna särskilt på grund av att skatteinkomsterna är mycket konjunkturkänsliga.

De offentliga samfundens finansiella ställning var starkare 2018 än beräknat. Prognosen var -1,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, då det faktiska utfallet var cirka -0,7 procent.

Prognosavvikelserapport 2019 (på finska)

Ekonomisk översikt, hösten 2017

Ytterligare information:

Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi

Finansministeriet utarbetat prognoser för makroekonomin till stöd för det finanspolitiska beslutsfattandet fyra gånger om året. Ministeriet bedömer sina prognoser en gång per år i sin prognosavvikelserapport. I prognosavvikelserapporten behandlas prognosen från föregående höst, som utgör grunden för följande års statsbudget. Också Statens revisionsverk bedömer regelbundet ministeriets prognoser för makroekonomin som en del av tillsynen över finanspolitiken. Revisionsverket har gjort dessa bedömningar med stöd av förordningen om en plan för de offentliga finanserna sedan år 2017.

 
Tillbaka till toppen