Ändringar i statstjänstemannalagen från och med 1.1.2017
Karenstiden för tjänstemän får avtalas att gälla högst sex månader
Republikens president fastställde den 9 december ändringar i statstjänstemannalagen. Den ändrade lagen träder i kraft vid ingången av år 2017. I lagen finns också andra ändringar som börjar gälla vid årsskiftet.
En statstjänsteman ska även för viss tid kunna förflyttas till arbete som delvis hör till en annan organisation
Enligt ändringen av 20 § i statstjänstemannalagen ska en statstjänsteman med tjänstemannens samtycke för viss tid kunna förflyttas också till arbete som delvis omfattar uppgifter som hör till ett annat ämbetsverks behörighet eller till arbete hos en annan arbetsgivare än staten.
Syftet är att sakkunskapen ska kunna utnyttjas mer flexibelt mellan förvaltningsområdena och de statliga ämbetsverken och att genom ökad arbetsrotation utveckla statsanställdas yrkesskicklighet. Samtidigt blir det också lättare att jämna ut arbetsbördan i och med att statens personalresurser tillfälligt kan riktas till de ämbetsverk där de bäst behövs. I enlighet med den gällande bestämmelsen kvarstår tjänstemannen i tjänsteförhållande till det ämbetsverk från vilket han eller hon förflyttats.
Genom karensavtal begränsas möjligheten att information som fåtts i tjänsteutövning utnyttjas i det nya tjänsteförhållandet
I statstjänstemannalagen har tagits in en ny 44 a § om karensavtal, om en särskild karenstid efter att anställningsförhållandet har upphört och om den ersättning som ska betalas för den tiden.
Genom ett karensavtal kan avtals om en tidsbunden karenstid när en person övergår till en annan anställning eller börjar driva näring eller utöva yrke. Att ingå ett karensavtal förutsätter att personen i uppgift har tillgång till sådan information som är sekretessbelagd eller som skyddas av bestämmelser vilka i övrigt begränsar offentligheten, och som personen på ett väsentligt sätt kan utnyttja för att skaffa sig själv eller någon annan fördel i den nya uppgiften.
Karenstiden får avtalas att gälla högst 6 månader efter att tjänsteförhållandet har upphört och under den tiden ska en ersättning som motsvarar lönen betalas.
Syftet med karenstiden är att när tjänstemannen efter karenstiden börjar arbeta med andra uppgifter har den information som ska skyddas förlorat en sådan betydelse att den kan utnyttjas för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan. I avtalet kan det även tas in en bestämmelse om avtalsvite som får vara högst dubbelt så stort som den betalda ersättningen. En tjänsteman ska under tjänsteförhållandet och en utsatt tid som motsvarar karenstiden efter att tjänsteförhållandet har upphört informera myndigheten om han eller hon övergår till en annan arbetsgivare eller börjar driva näring eller utöva yrke. Karensavtalet binder dock inte tjänstemannen om anställningsförhållandet har upphört av något skäl som beror på arbetsgivaren.
Statstjänstemäns rätt att söka ändring
Bestämmelserna om statstjänstemäns rätt till ändringssökande har harmoniserats med bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen. Också besvär över ett ministeriums beslut ska således anföras hos förvaltningsdomstolen. Att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen ska i fortsättningen förutsätta besvärstillstånd.
Ytterligare information:
Miska Lautiainen, arbetsmarknadsjurist, tfn 02955 30212