Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Ändringar vid årsskiftet inom FM:s förvaltningsområde

Finansministeriet 19.12.2019 14.32
Pressmeddelande

Årsskiftet medför ändringar bland annat i beskattningen och i statsandelen för kommunal basservice. Den nya Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inleder sin verksamhet i början av januari.

Uppdaterat 20.12. kl 10.00: Förhöjningen av punktskatten på tobak på olika år

Ändringar i inkomstbeskattningen

Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster indexjusteras på alla inkomstnivåer med 3,1 procent. Utöver indexjusteringen lindras beskattningen av förvärvsinkomsterna med sammanlagt 200 miljoner med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Den så kallade solidaritetsskatten fortsätter till slutet av regeringsperioden.

Grundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjs från 3 305 euro till 3 540 euro. Det maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 630 euro till 1 770 euro. Det maximala beloppet för pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen är 11 540 euro och vid kommunalbeskattningen 9 230 euro.

Statens inkomstskatteskala 2020

Hushållsavdraget minskas

Hushållsavdragets maximibelopp sänks från 2 400 euro till 2 250 euro. Avdragets andel av arbetsersättningen sänks från 50 procent till 40 procent och i fråga om lön från 20 procent till 15 procent.

Rätten att dra av ränta på bostadslån minskas gradvis

Rätten att dra av ränta på bostadslån begränsas gradvis så att år 2020 är 15 procent, år 2021 tio procent och år 2022 fem procent av räntorna avdragsgilla. Från och med 2023 slopas rätten till avdrag helt.

Den skattepliktiga andelen av de flyttkostnader som arbetsgivaren betalar minskas

Arbetskraftens rörlighet underlättas genom bestämmelser om att hälften av de flyttkostnader som arbetsgivaren betalar blir skattefria. I dag är de flyttkostnader som arbetsgivaren ersätter i huvudsak skattepliktig förvärvsinkomst. Bestämmelsen gäller flyttningar inom Finland och flyttningar från utlandet till Finland.

Källskatt för löntagare från utlandet

Specialbestämmelserna om källbeskattning av löntagare från utlandet blir permanenta. Detta i syfte för att man ska kunna främja att nyckelpersoner med särskild sakkunskap kommer till Finland för att arbeta. Källskattesatsen sänks från 35 procent till 32. 

Ytterligare information:

Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30318, timo.annala(at)vm.fi
Filip Kjellberg, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(at)vm.fi

Inkomstregisterförpliktelserna lättas

Tidsfristen för anmälan till inkomstregistret förlängs då det är fråga om naturaförmåner, förskott på lön, skattefria kostnadsersättningar eller engångsbelopp om högst 200 euro som betalas av registrerade föreningar.

Små tävlingspriser behöver inte längre behöver anmälas till inkomstregistret, förutsatt att deras värde inte överstiger 100 euro. Tävlingspriser som betalas i anställnings- eller tjänsteförhållande utgör ett undantag.

Bekanta dig med inkomstregistret

Ytterligare information:

Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(at)vm.fi

Aktiesparkonton i bruk

Investerare kan utnyttja aktiesparkonton vid investerandet. Kunderna får sätta in högst 50 000 euro på ett konto och investera medlen i offentligt noterade bolags aktier. Kunden betalar skatt på avkastningen i det skede då medel tas ut från kontot.

Ytterligare information om aktiesparkonton

Ytterligare information:

Paula Kirppu, lagstiftningsråd (konton), tfn 02955 30552, paula.kirppu(at)vm.fi
Antti Sinkman, specialsakkunnig (beskattningen), tfn 02955 30817, antti.sinkman(at)vm.fi

Företag kan göra höjda avskrivningar på anskaffning av maskiner och anordningar

Företag får dra av anskaffningar av maskiner och anordningar i beskattningen påskyndat i fyra års tid. Den maximala årliga avskrivningen är 50 procent i stället för 25 procent. Målet är att öka privata investeringar och därigenom bidra till ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

Ytterligare information om höjda avskrivningar

Ytterligare information:

Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 02955 30817, antti.sinkman(at)vm.fi

Ändringar i beskattningen av värdeökningen på företags tillgångar vid utflyttning

Bestämmelserna om beskattning av värdeökningen på företags tillgångar, som förutsätts av EU:s direktiv om skatteflykt, träder i kraft vid ingången av 2020. Den så kallade utflyttningsbeskattningen gäller situationer där tillgångar eller företagets hemort överförs till utlandet, varvid värdeökningen på företagets tillgångar räknas som beskattningsbar inkomst. Bestämmelserna om gränsöverskridande företagsarrangemang ändra också.

Ytterligare information:

Tarja Järvinen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30089, tarja.jarvinen(at)vm.fi

Beskattningen av hybridarrangemang kan förhindra skatteplanering

Lagstiftningen som syftar till att förhindra så kallade hybridarrangemang, och som förutsätts av EU-direktivet mot skatteflykt, träder i kraft vid årsskiftet. Hybridarrangemang har gjort det möjligt för internationella storföretag att utnyttja skillnaderna i olika länders beskattningssystem i sina interna betalningar. Den nya lagen medför undantag i de normala bestämmelserna om avdrag, ifall hybridarrangemangen leder till flerdubbla avdrag eller till att inkomst undantas från skatt.

Ytterligare information:

Anu Rajamäki, specialsakkunnig, tfn 02955 30398, anu.rajamaki(at)vm.fi

Punktskatten på tobak höjs

Punktskatten på tobak höjs med i genomsnitt 14 procent år 2020–2021. Höjningen gäller punktskatten på cigaretter, cigarrer och cigariller, pip- och cigarettobak samt finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter. Höjningarna genomförs i fyra steg så att den första höjningen görs vid ingången av 2020, den andra vid ingången av juli 2020, den tredje vid ingången av 2021 och den fjärde vid ingången av juli 2021.

På grund av dessa fyra förhöjningar beräknas priset på cigaretter och finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter stiga med i genomsnitt 12 procent. En ask med 20 cigaretter blir ca 95 cent dyrare. Nästa års två förhöjningar höjer priserna i genomsnitt 6 procent, med andra ord 47 cent per ask.

Ytterligare information:

Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, 02955 30577, jenni.oksanen(at)vm.fi

Punktskatten på läskedrycker höjs

Höjningen av skatten på läskedrycker gäller alla läskedrycker, men tyngdpunkten ligger på drycker som innehåller socker. Punktskatten på läskedrycker som innehåller mer än 0,5 procent socker höjs från 27 till 32 cent per liter färdig dryck och punktskatten på andra läskedrycker höjs från 12 cent till 13 cent per liter. Punktskatten på dryckpulver som innehåller socker höjs från 1,72 euro till 2,04 euro per kilogram och punktskatten på övriga dryckpulver från 1,04 euro till 1,13 euro. Samtidigt höjs accisen på vissa drycker med låg alkoholhalt till 32 cent per liter eller 11,40 cent per liter etylalkohol.

Detaljhandelspriserna på läskedrycker som innehåller socker beräknas stiga med i genomsnitt 3 procent och detaljhandelspriserna på övriga läskedrycker med ungefär en procent.

Gränsen för småskalig produktion som är befriad från punktskatt på läskedrycker höjs från nuvarande 50 000 liter till 70 000 liter. En motsvarande ändring görs i accisen på dryckesförpackningar.

Ytterligare information:

Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30183, pia.kivimies(at)vm.fi

Lagen om oljeavfallsavgift upphävs

Från och med 2020 tar man inte längre ut avgift för oljeavfall. Understöd för att samla upp, transportera och lagra oljeavfall kan betalas fram till utgången av 2021.

Ytterligare information:

Krista Sinisalo, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30248, krista.sinisalo(at)vm.fi

Informationshanteringslagen medför nya krav på myndigheters behandling av information

Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen och lagarna som har ett samband med den träder i kraft i början av januari. Lagen främjar enhetligare informationshantering, datasäkerhet samt digitalisering av myndigheternas verksamhet.

Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen innehåller bestämmelser om genomförandet av offentlighetsprincipen och kraven på god förvaltning i fråga om myndigheternas informationsförvaltning. Lagen innehåller även bestämmelser om interoperabiliteten hos informationssystem. Lagen innehåller bestämmelser om ordnandet och beskrivandet av informationshanteringen, interoperabiliteten hos datalager, förverkligandet av tekniska gränssnitt och elektroniska förbindelser samt informationssäkerheten som gäller hela den offentliga förvaltningen.

Vid finansministeriet inrättas med stöd av lagen en nämnd för informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen som ska utvärdera och styra hur statliga och kommunala myndigheter förverkligar informationshanteringen.  

Ytterligare information:

Sami Kivivasara, enhetschef, Lagstiftningsråd, puh. 02955 30023 sami.kivivasara(at)vm.fi

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inleder sin verksamhet

Ett nytt riksomfattande ämbetsverk inleder sin verksamhet i början av året. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata uppstår då uppgifterna som sköts av Befolkningsregistercentralen, magistraterna och enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanförs till en ny helhet. 

Myndigheten främjar digitaliseringen i samhället, tryggar uppgifternas tillgänglighet och tillhandahåller tjänster med avseende på kundernas livshändelser – som exempel kan nämnas civil vigsel och namnändringar. Myndigheten producerar bland annat tjänster som hänför sig till intressebevakning och sköter även notarius publicus uppgifter.

Det nya ämbetsverket är verksamt inom finansministeriets förvaltningsområde: finansministeriet styr och övervakar myndighetens verksamhet. Ministerierna samarbetar när det gäller uppgifter som baserar sig på lagstiftning inom justitieministeriets ansvarsområde. Arbets- och näringsministeriet styr myndigheten tillsammans med finansministeriet när det gäller Suomi.fi –företagstjänsterna.

Bekanta dig noggrannare med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas verksamhet    

Ytterligare information: 

Irja Peltonen, informationsdirektör, tfn 02955 30138, irja.peltonen(at)vm.fi
Marjukka Ala-Harja, informationsförvaltningsråd, tfn 02955 30489, marjukka.ala-harja(at)vm.fi
Sari Hosionaho, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30029, sari.hosionaho(at)vm.fi

Digitala annonseringskanalen för offentliga upphandlingar HILMA reformeras

HILMA-tjänsten reformeras vid årsskiftet, men finns fortfarande på samma adress, Hankintailmoitukset.fi.

Företagen får med hjälp av HILMA-tjänsten information om kommande, pågående och redan genomförda offentliga upphandlingar.  Upphandlarna inom den offentliga sektorn publicerar annonser om varu- och serviceupphandlingar som överskrider 60 000 euro och om bygg- och anläggningsarbeten som överskrider 150 000 euro. Upphandlarna kan även annonsera upphandlingar som inte överskrider dessa tröskelvärden.

Ytterligare information:

Tarja Sinivuori-Boldt, lagstiftningsråd, tfn 02955 30433, tarja.sinivuori-boldt(at)vm.fi

Statens uppdaterade hyresmanual träder i kraft

Statens hyressystem förnyades vid ingången av 2016 då man övergick till att prissätta hyrorna enligt självkostnadsprincipen. Statens hyresmanual som gäller det nya hyressystemet utgavs i maj samma år.

Statens hyresmanual har uppdaterats i enlighet med rekommendationerna i slutrapporten från utvecklingsgruppen för grunderna för hyra och praxis som utgavs 2019. Den uppdaterade manualen träder i kraft den 1 januari 2020 genom beslut av finansministeriet.

Statens hyressystem omfattar sådana statliga ämbetsverk och inrättningar samt sådana föreningar och fonder vilkas huvudsakliga inkomstkälla utgörs av statsbudgeten. Marknadshyror tillämpas fortfarande på lokaler som hyrts på den öppna marknaden samt på kunder som inte omfattas av Senatfastigheters in house -krets (andra kunder än de som omnämns i 1 § i lagen om statliga affärsverk).

Statens uppdaterade hyresmanual

Ytterligare information:

Tero Meltti, finansråd, enhetschef, tfn 02955 30770, tero.meltti(at)vm.fi

Hannu Koivurinta, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30117, hannu.koivurinta(at)vm.fi

Pauliina Pekonen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30081, pauliina.pekonen(at)vm.fi

Ändringar i statstjänstemannalagen

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden ersätter förvaltningsprocesslagen vid ingången av nästa år. Statliga tjänstemäns rätt att begära omprövning av beslut som gäller dem förblir oförändrad, men hänvisningarna i statstjänstemannalagen till förvaltningsprocesslagen ändras till hänvisningar till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. De separata bestämmelserna om besvärstillståndsförfarandena stryks eftersom de blir onödiga då den nya allmänna lagen träder i kraft.

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden

Ytterligare information:

Miska Lautiainen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30212, miska.lautiainen(at)vm.fi
Anna Gau, regeringssekreterare, tfn 02955 30321, anna.gau(at)vm.fi

Maximibeloppet för kompensation enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar höjs

Maximibeloppet för kompensation som betalas med stöd av lagen om samarbete hos staten höjs till 35 590 euro så att det motsvarar förändringen i penningvärdet. Maximibeloppet motsvarar nivån i samarbetslagarna för den privata och den kommunala branschen.

Lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar

Ytterligare information:

Lagstiftningsråd Miska Lautiainen, puh. 02955 30212, miska.lautiainen(at)vm.fi

Förändringar i statsandelen för kommunal basservice

Statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs med 0,09 procent år 2020. Statsandelen är 25,46 procent från och med ingången av 2020.

Statsandelen till kommunerna för ordnande av basservicen är ca 7,1 miljarder euro år 2020. Kommunerna får dessutom sammanlagt 2 269 miljoner euro i kompensation för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunden. Ersättningen för förlorade skatteinkomster separeras från och med 2020 från statsandelen för kommunal basservice till ett skilt budgetmoment i syfte att förbättra systemets transparens.

Kommunernas statsandel utökas år 2020 framför allt av indexförhöjningen av statsandelen (2,4 %), vilket ökar statsandelen med 166 miljoner euro, samt av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, vilket ökar statsandelen med 102,2 miljoner euro. 

Nya uppgifter som tas i beaktande är ändringen av Vasa centralsjukhus till ett sjukhus med omfattande jour, Stödet för mångfalden i fråga om familjer och livssituationer, utvidgningen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik och minskningen av gruppstorlekarna inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Statsandelsprocenten höjs också på grund av utvidgningen av eftervården inom barnskyddet och tidigareläggningen av undervisningen i A1-språket.

Den tidsbundna minskning av statsandelen som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet minskar med 233,6 miljoner euro år 2020.

De sjukfrekvenskoefficienter som tillämpas vid fastställandet av statsandelarna justeras från och med 2020, liksom även kostnadsfaktorernas viktkoefficienter som enligt lagen bör uppdateras vart femte år.  Uppdateringen av sjukfrekvenskoefficienten påverkar inte beloppet av statsandelen på riksplan, men den har vissa konsekvenser för enskilda kommuner.

Ytterligare information:

Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(at)vm.fi

Lagstiftningen som gäller automatisk rapportering av kommunernas ekonomiska uppgifter i kraft

Lagstiftningen som gäller automatisk rapportering av kommunernas ekonomiska uppgifter träder i kraft vid ingången av 2020. År 2020 utgör tid för genomföringen av reformen.

Den nya modellen för rapportering av ekonomiska uppgifter tillämpas från och med de ekonomiska uppgifter som gäller 2021. Kommuner och samkommuner ska lämna in sin sina skilt bestämda ekonomiska uppgifter till Statskontorets riksomfattande datalager i enhetlig och jämförbar form. De ekonomiska uppgifterna publiceras ur datalagret och de kan användas avgiftsfritt av alla.

Avsikten är att statsrådet i början av 2020 utfärdar de kompletterande förordningar om uppgifter som ska lämnas och som ska tas upp i kommunens bokslut. Finansministeriet utfärdar dessutom en förordning om informationsinnehåll och de tekniska beskrivningar som ska tillämpas för räkenskapsperioden 2021.

Ytterligare information:

Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(at)vm.fi

Pasi Leppänen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30564, pasi.leppanen(at)vm.fi

Denis Galkin, specialsakkunnig, tfn 02955 30040, denis.galkin(at)vm.fi

Ändring av 142 och 144 § i kommunallagen gällande ändringssökande och ändring av lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan

I proposition RP 61/2019 rd som behandlas av riksdagen föreslås det att kommunallagens bestämmelser om ändringssökande ändras så att överklagande av förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen förutsätter besvärstillstånd.  I lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan föreslås tekniska ändringar. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

Ytterligare information:

Mervi Kuittinen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30445, [email protected]

Erkki Papunen, specialsakkunnig, tfn 02955 30167, erkki.papunen(at) vm.fi

Finansministeriet övertar ägarstyrningen av Gasgrid Finland Oy och Suomen Kaasuverkko Oy

De av staten majoritetsägda bolagen Gasum Oy och Gasonia Oy delas så att det uppstår två nya bolag, Gasgrid Finland Oy och Suomen Kaasuverkko Oy. Aktieinnehavet och ägarstyrningen av de båda nya bolagen överförs till finansministeriet från och med 1.1.2020. Delningen beror på att konkurrensen inom den finländska gasmarknaden öppnas och den därav följande skyldigheten att separera överföringen av gas och försäljningen av energi. Gasgrid Finland Oy kommer att operera det finländska transportnätet för naturgas från och med ingången av 2020.

Ytterligare information:

Konsultativ tjänsteman Karri Safo, puh. 02955 30223, karri.safo(at)vm.fi

Styrelseordförande Kai-Petteri Purhonen, Gasgrid Finland Oy 1.1.2020 lukien, puh. 050 327 1735, kai-petteri.purhonen(at)figas.fi

Beskattning Finansmarknaderna Finanspolitiken Förvaltningspolitiken Kommunärenden Offentliga förvaltningens ICT Staten som arbetsgivare