Ministrarna Pekonen, Kiuru och Blomqvist:
Besluten vid budgetförhandlingarna förbättrar den sociala tryggheten och social- och hälsovården

Social- och hälsovårdsministeriet 17.9.2019 19.54 | Publicerad på svenska 18.9.2019 kl. 14.06
Pressmeddelande 94/2019
Budjettiriihi 2019

Enligt social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen, familje- och omsorgsminister Krista Kiuru och minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist innebär de beslut som regeringen fattade vid sina budgetförhandlingar den 18 september att ojämlikheten minskar, pensionstagarnas försörjning tryggas, social- och hälsovården förbättras och jämställdheten främjas.

Höjning av grundskyddet minskar ojämlikhet

Vid budgetförhandlingarna enades regeringen om en höjning av grundskyddet, vilket innebär att rehabiliteringspenningens minimibelopp, minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen, grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet ska höjas med 20 euro.

Ändringarna minskar ojämlikheten och antalet hushåll som är beroende av utkomststöd.

Till höjningen av grundskyddet anvisar regeringen 40 miljoner euro.

Höjningar av pensioner tryggar pensionstagarnas försörjning

Pensionerna för dem som har liten pension höjs. Folkpensionens fulla belopp höjs med 34 euro och garantipensionens fulla belopp med 50 euro i månaden.

Höjningen av pensionerna tryggar pensionstagarnas försörjning samt minskar fattigdom och utanförskap.

Slopande av aktiveringsmodellens nedsättning av förmåner förenklar den sociala tryggheten

Regeringen föreslår att de skyldigheter och nedsättningar av förmåner som ingår i aktiveringsmodellen slopas den 1 januari 2020.

”Aktiveringsmodellen sänkte arbetslösas förmåner även om det inte fanns jobb, och det upplevdes med fog som orättvist”, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen.

”I stället för den misslyckade aktiveringsmodellen behöver vi effektiva sysselsättningsåtgärder, såsom satsningar på kompetens och sysselsättningstjänster.”

I fortsättningen sänker aktiveringsmodellen inte arbetslöshetsförmåner som betalas för arbetslöshetstid från och med den 1 januari 2020. Om arbetslöshetsförmånen tidigare har sänkts på grund av aktiveringsmodellen, återgår den till normalt belopp vid ingången av 2020. Aktiveringsmodellens nedsättning av förmåner inverkar dock på sådana arbetslöshetsförmåner som betalas ut i januari på basis av arbetslöshet under 2019.

Åldersgränsen för arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar höjs

Regeringen höjer åldersgränsen för löntagares rätt till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar. I fortsättningen måste en löntagare som är född 1961 eller senare ha fyllt 62 år för att han eller hon ska ha rätt till tilläggsdagar. Samtidigt höjs gränsen för arbetsgivarens självrisk av utgifterna för dagpenning för tilläggsdagar med ett år. Avsikten är att de ändringar som gäller åldersgränsen för tilläggsdagarna ska träda i kraft den 1 januari 2020.

Höjningen av åldersgränsen för tilläggsdagarna baserar sig på en överenskommelse som arbetsmarknadsorganisationerna ingick i juni och är en del av det fortsatta genomförandet av den pensionsreform som trädde i kraft 2017.

Satsningar på arbetsförmåga och välbefinnande i arbetet

Uppfyllelsen av regeringens sysselsättningsmål stöds av social- och hälsovårdsministeriet bland annat genom ett program för arbetsförmåga riktat till partiellt arbetsföra och genom ett utvecklingsprogram för arbetet och välbefinnandet i arbetet. Det föreslås att det till programmet för arbetsförmåga för partiellt arbetsföra anvisas 10 miljoner euro 2020, 12 miljoner euro 2021 och 11,2 miljoner euro 2022. Programmet ska genomföras av social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet. För att inleda ett utvecklingsprogram för arbetet och välbefinnandet i arbetet föreslås 1 miljon euro 2020.

”Satsningar på att upprätthålla arbetsförmågan och förbättra välbefinnandet i arbetet är nödvändiga för att vi ska kunna lyfta Finland till en ledande utvecklare av arbetslivsinnovationer under den digitala tidsåldern och för att välbefinnandet i arbetet i Finland ska vara världens bästa 2030”, säger minister Pekonen.

Social- och hälsovården förbättras på flera olika sätt

Regeringen ämnar förbättra social- och hälsovården bland annat genom att vårdgarantin och minimidimensioneringen av vårdpersonal inom äldreomsorgen preciseras. I fortsättningen ska icke-brådskande vård ges inom sju dagar från bedömningen av vårdbehovet. För serviceboende med heldygnsomsorg föreskrivs 0,7 som bindande personaldimensionering.

Man ska dessutom utveckla närståendevården och hemvården, bereda en nationell strategi för psykisk hälsa och förbättra tillgången till mentalvårdstjänster, genomföra försök med personlig budget för personer med utvecklingsstörning samt utveckla tjänsterna för familjer och läkemedelsförsörjningen.

”De beslut som fattades vid budgetförhandlingarna visar att vi nu faktiskt ska förbättra tillgången till och kvaliteten på den vård och omsorg som människor behöver”, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.

För utvecklandet av social- och hälsovårdstjänsterna anvisar regeringen 80 miljoner euro 2020, 130 miljoner euro 2021 och 150 miljoner euro 2022.

För utarbetandet av ett åldersprogram som ska främja hälsan och välbefinnandet hos äldre föreslås en årlig tilläggssatsning på 5 miljoner euro 2020–2022, och dessutom ska en äldreombudsman inrättas och ombudsmannens verksamhet inledas. För ett projekt för utveckling av hemvården föreslås dessutom årlig finansiering på 2 miljoner euro under samma tidsperiod. Det reserveras också ytterligare finansiering för utveckling av den palliativa vården i livets slutskede.

För ett försöksprojekt med avgiftsfria preventivmedel för personer under 25 år föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt 10 miljoner euro 2021–2022.

Smidig tillgång till tjänster vid framtidens social- och hälsocentral

Regeringen inleder ett omfattande projekt för att stärka basservicen. Syftet med programmet Framtidens social- och hälsocentral är att utveckla de nuvarande hälsovårdscentralerna så att de blir heltäckande social- och hälsocentraler. Genom programmet förbättras samarbetet inom, kvaliteten på och tillgången till social- och hälsocentralernas tjänster. Dessutom stärks forsknings- och utvecklingsverksamheten som en del av det löpande arbetet vid social- och hälsocentralerna. Det sätts också mera vikt på förebyggande arbete, och samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom social- och hälsovården stärks.

”Vid framtidens social- och hälsocentraler får människorna smidigt tjänster och hjälp enligt sitt individuella behov”, säger minister Kiuru.

”Reformerna genomförs för att vi ska kunna garantera hållbar välfärd i Finland även i framtiden.”

Tjänsterna för barn och familjer utvecklas

För utveckling av tjänsterna för barn och familjer och för en fortsättning på programmet för utveckling av barn- och familjetjänster anvisas ett anslag på 10 miljoner euro 2020. Dessutom utarbetas en förvaltningsövergripande barnstrategi, och för genomförandet av den reserveras 2 miljoner euro per år.

För ökning av antalet skyddshem och utvecklande av verksamheten anvisas tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro. För vården av mödrar med missbruksproblem reserveras sammanlagt 3 miljoner euro för 2020–2021. Dessutom preciseras personaldimensioneringen inom barnskyddet som en del av planen för de offentliga finanserna.

Ett mer jämställt samhälle som mål

För ett jämställdhets- och likalönsprogram reserverar regeringen 0,5 miljoner euro. Med anslaget genomförs åtgärder som ska göra samhället mer jämställt.

Ytterligare information

Jiri Sironen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 410 (allmänna frågor)
Timo Lehtinen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 387 (allmänna frågor) 
Silja Borgarsdóttir Sandelin, specialmedarbetare, tfn 0295 150 116 (allmänna frågor)