Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Finns det tillräckligt många skötare?

26.3.2012 7.03
Nyhet N5-59798

År 2010 kunde närmare 3 000 vakanser som sjukskötare och närvårdare inte tillsättas på grund av personalbrist inom den kommunala social- och hälsovården. När de stora åldersklasserna går i pension skärps konkurrensen om de yrkesutbildade personerna ytterligare. Räcker antalet skötare till i fortsättningen?

Åldersstrukturen förändras inom samhällets alla sektorer, men inom social- och hälsovården är ekvationen besvärligare än vanligt på grund av ökat servicebehov. Man har varit framför allt bekymrad över hur man ska hitta skötare till serviceenheterna för äldre som redan har det svårt.

Konsultativa tjänstemannen Marjukka Vallimies-Patomäki säger att man under både föregående och nuvarande regeringsperiod på flera sätt satsat på att säkerställa att det finns tillräckligt med och tillgång till arbetskraft.

"Vi försöker på alla möjliga sätt se till att tjänster kan tillhandahållas även under de kommande åren. Det är bra att komma ihåg att antalet skötare stigit kontinuerligt efter början av 1990-talet, och därmed är utgångsläget inte på något sätt dåligt."

Underskottet minskade 2008-2010

Arbetskraftssituationen för den kommunala social- och hälsovården varierar enligt region och yrkesgrupp. Dock minskade personalunderskottet i genomsnitt mellan åren 2008 och 2010, kanske något i strid med förhandsförväntningarna.

"Med undantag för läkar- och tandläkargrupperna minskade personalunderskottet från fem till 3,6 procent", säger Vallimies-Patomäki. Förändringen förklaras av flera faktorer, av vilka en hänför sig till den ekonomiska utvecklingen.

"Privata sektorn drar till sig personal under en konjunkturuppgång, men under en konjunkturnedgång är det lättare att rekrytera arbetstagare till den offentliga sidan. Det syns även i de finländska sjukskötarnas flyttningsrörelse. Under de senaste åren har de som åkt och de som återvänt i stort sett varit lika många." 

Den utveckling som skett efter år 2010 tänker Vallimies-Patomäki inte börja utvärdera eftersom en ny utredning om personalunderskottet inte blir färdig förrän vid årsskiftet. Under de närmaste åren är dock stora förändringar att vänta eftersom de kommunanställdas pensionsavgång är som störst just åren 2014-15.

Brett metodurval

Det finns inte en lösning på behovet av sjukskötare utan man framskrider på bred front i frågan.

"Utbildning inom social- och hälsoområdet har ökats målmedvetet under de senaste åren, och enligt den nya utvecklingsplanen för utbildning och forskning höjs målen för nybörjare ytterligare fram till år 2016. "

Enbart utbildning räcker inte utan skötarna ska också orka med och fortsätta i sitt yrke. Nu har var tionde som avlagt en examen på sjukskötarnivå och 14 procent av närvårdarna och dem som genomgått motsvarande utbildning bytt bransch.

"Ledarskap, utvecklande av yrkesmässigt kunnande, avancemang i karriären, arbetsfördelning mellan persongrupperna samt möjlighet att delta i planering och utveckling av det egna arbetet", räknar Vallimies-Patomäki upp faktorer som kräver förbättring. Hon påminner om att inom Kaste-programmet pågår ett eget delprogram som är till för dessa saker.

Det går att finna personal även bland utlänningarna som bor i Finland. Deras andel av arbetskraften inom hälso- och sjukvården är för närvarande bara cirka tre procent.

"Vi bör satsa på rekrytering av och språkutbildning för utlänningar som fått utbildning inom området. Man ska även fästa uppmärksamhet vid hur mångkulturella arbetsplatser fungerar." 

Större enheter

Den pågående servicestrukturreformen säkerställer för sin del personalens tillräcklighet. Större enheter möjliggör uppbyggandet av serviceenheter som kräver multidisciplinär sakkunskap och underlättar mobiliteten bland personalen.

"Förvaltningsförsöket i Kajanaland visade att tillgången till en tjänst kan förbättras även om åtkomligheten försämras", refererar Vallimies-Patomäki till ersättning av stadigvarande mottagningar med en ambulerande service. Bättre användning av yrkeskunnandet hänför sig till samma helhet.

"En stor del av klientbesöken inom primärvården skulle kunna ordnas på sköterskemottagningarna där det finns möjlighet att vid behov konsultera en läkare. I början av sommaren utexamineras de första sjukskötarna som har begränsad rätt att förskriva läkemedel."

Man hoppas på hjälp via informationsteknik och stödtjänster, som ger skötarna möjlighet att koncentrera sig på direkt patient- och klientarbete. Å sin sida hoppas man på att en förbättring av beredskapen för egenvård och skräddarsydd rådgivning ska minska servicebehovet.

"I fortsättningen satsas det mer på primär- och sekundärprevention samt rehabilitering. Förstärkning av klientens ställning betjänar samma syfte, eftersom engagemang i fråga om vården förbättrar vårdresultaten."

Redaktör: Paula Mannonen

fokus