Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Gränsöverskridande vård för patienter

6.2.2013 7.44
Nyhet N5-61953

Senast från början av nästa år har EU-medborgare rätt att ansöka om hälso- och sjukvårdstjänster i vilket annat EU-land som helst. Det nya patientdirektivet kräver detta. I Finland har man fört en intensiv diskussion om reformen och den har beretts länge, säger konsultative tjänstemannen Pasi Mustonen.

"Direktivet har medfört utmaningar eftersom det i stor utsträckning har beretts med tanke på systemen i de mellaneuropeiska länderna."

Enligt direktivet ska patienter från andra EU-länder behandlas på samma sätt som det egna landets medborgare inom hälso- och sjukvården. En patient kan söka vård i ett annat land utan särskilt tillstånd.

Patienter ska även få ersättning för vård som de sökt utomlands på samma grunder som om han eller hon hade vårdats i hemlandet. Det är just detta som har skapat huvudbry i Finland.

"Den försäkringsbaserade sociala tryggheten i Mellaneuropa skiljer sig avsevärt från den nordiska bosättningsbaserade sociala tryggheten. Därutöver är det svårt att samordna Finlands finansieringssystem med två kanaler för hälso- och sjukvårdstjänsterna med de nya kraven", förtydligar Mustonen.

I Finlands finansieringssystem med två kanaler finansieras offentliga och privata tjänster på olika sätt. Samtidigt betalar patienten olika belopp för dessa. Kostnaderna för de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna betalas huvudsakligen av kommunen, och därutöver betalar patienten en liten klientavgift. Däremot ansöker patienten om ersättning från sjukförsäkringen för privata tjänster, dvs. i praktiken från Folkpensionsanstalten. Nivån på FPA-ersättningen är låg, och patienten får betala största delen.

"Utomlands kan man inte skilja privata och offentliga tjänster från varandra", säger Mustonen.

"Nu tvingas man att överväga om man ska jämställa vård som anlitats utomlands med privat eller offentlig hälso- och sjukvård i Finland. Den valda modellen har betydande verkan på klientavgiftens storlek."

Övriga länder tvingas inte att begrunda denna fråga, eftersom de nationellt i regel endast använder ett sätt för ersättning.

Likvärdighet skapar diskussion

Någon ersättningsmodell har ännu inte bestämts. Styrgruppen som bereder en lag fattar beslut om sin ståndpunkt i februari. Utmaningarna till trots har Finland ställt sig positivt till direktivet.

"Direktivet stärker patientens rättigheter, ökar valmöjligheterna och förtydligar en oklar rättslig situation", säger Mustonen.

Oklarheten har berott på att det inte har funnits lagstiftning om hälso- och sjukvårdstjänster på EU-nivå. Därför har EU-domstolen tvingats att avgöra enstaka fall.

Även frågor med anknytning till likvärdighet har väckt diskussion.

"Direktivet lämnar mycket att begrunda. En fråga är om alla har en verklig möjlighet att använda tjänster utomlands. Det är sannolikt att till exempel de som bor inom huvudstadsregionen och unga utnyttjar möjligheten mer än de som bor längre bort i inlandet eller äldre", säger Mustonen.

En annan likvärdighetsfråga gäller ställningen för serviceproducenter. Om man stannar för att vård som man fått utomlands ska ersättas så att den baserar sig på kostnaderna för offentlig hälso- och sjukvård, hamnar de privata tillhandahållarna av hälso- och sjukvårdstjänster i en ojämlik ställning i hemlandet.

"Detta torde medföra att finländska privata serviceproducenter etablerar sina kliniker allt oftare i till exempel Estland, eftersom patienterna då får högre ersättning för deras tjänster", säger Mustonen.

Ökar rörligheten?

Mustonen tror inte att finländare i och med direktivet åker i stora skaror utomlands för att söka vård.

"Finlands avlägsna läge och språket gallrar säkert antalet som kommer att åka. Patienter vill även i framtiden ha sin basservice nära. Finländarna förefaller även lita på servicesystemet i hemlandet även om det kanske inte alltid fungerar optimalt. Ändå kan det finnas vissa områden, såsom tandvård, där man söker fler tjänster utomlands."

Översättning av patientuppgifterna är patientens eget ansvar. Gränsöverskridande resor ersätts inte heller separat, utan ersättning beviljas endast för den närmaste vårdplatsen. Däremot kan köp av läkemedel utomlands göras med ett finskt recept. På samma sätt ska även recept som skrivits i andra länder i fortsättningen godkännas på apoteken i Finland.

Maija Luotonen