Försöket med personlig budget i Vasa
Försöket med personlig budget kräver nytänkande

Vad händer när man för äldre inte väljer ut tjänster på förhand bland det etablerade standardutbudet, utan allt noggrannare avpassar och utformar tjänsterna efter klientens servicebehov? ”Tjänster som tidigare har verkat omöjliga att få kan med ens bli möjliga!”, beskriver servicehandledare Ann-Christine Järf-Rex försöket med personlig budget i Vasa. Vad händer när man för äldre inte väljer ut tjänster på förhand bland det etablerade standardutbudet, utan allt noggrannare avpassar och utformar tjänsterna efter klientens servicebehov? ”Tjänster som tidigare har verkat omöjliga att få kan med ens bli möjliga!”, beskriver servicehandledare Ann-Christine Järf-Rex försöket med personlig budget i Vasa.

Syftet med en personlig budget är att allt bättre tillgodose klientens servicebehov. För att kunna få en personlig budget behöver klienten ett konstaterat servicebehov. 

Att göra upp en klientplan och att lyssna på klienten är A och O. Servicehandledaren måste hjälpa klienten att se nya alternativ, eftersom äldre personer inte är vana att välja själv. ”Vad behöver du för att kunna bo hemma om fem år?”, fråga servicehandledare Aliisa Öling av klienten. 

Det är viktigt att följa upp och uppdatera klientplanen, eftersom det på kort tid ofta kan ske stora förändringar i de äldre personernas behov av stöd.

Förståelsen och kunnandet ökar i takt med att försöket framskrider

Enligt projektchef Pirjo Wadén har klienterna modigt och utan fördomar deltagit i försöket med personlig budget för att ordna de tjänster de själva behöver.

”Vi har inte lyckats bevilja personliga budgetar i en så snabb takt som vi hade önskat, men lyckligtvis har våra klienter haft förståelse för situationen. Det hela är ju nytt också för oss”, berättar Wadén. ”För närvarande deltar 19 klienter i vårt försök med personlig budget i Vasa. Vi arbetar ännu med att hitta rätt service för att tillgodose servicebehovet hos några klienter.”

De anställa måste framför allt tänka på klienten, men också vara kreativa. I Vasa utgör servicehandledarna (även kallade case managers) ett arbetspar bestående av en hälsovårdare och en socionom. ”Arbetet i par har visat sig vara en fullträff med tanke på försöket. Deras kunnande kompletterar varandra förträffligt!”, konstaterar Wadén.

Järf-Rex tillägger att kompetensen har ökat enormt på kort tid. Den personliga budgeten har blivit ett nytt verktyg för servicehandledarna.

Modellen för ersättning av kostnaderna är en utmaning

En stor utmaning har varit att beräkna värdet på den personliga budgeten, eftersom kalkylen görs utifrån de faktiska kostnaderna i tjänsteproduktionen. Projektarbetare Johanna Björkman konstaterar dessutom att alla kommuner inte har använt servicesedlar tidigare. Det finns stora prisskillnader i tjänsteproduktionen i de kommuner som deltar i försöket  och därför är intresset för social- och hälsovårdsministeriets ”flexibla modell” stort. Till exempel resornas längd inom hemvården inverkar på hemvårdens produktionspris. Detta väcker frågan: Borde en klient som bor längre bort från centrum ha en större personlig budget än en klient som bor i centrum?

Samarbetet mellan serviceproducenter och servicehandledare har gett upphov till nya servicepaket som bättre motsvarar klientens behov. Försöket har lockat till sig nya serviceproducenter vars tjänster kan köpas med servicesedlar. Andra utmaningar som inverkar på försöket är social- och hälsovårdsreformen som fortfarande söker sin form och beredningen av den nya valfrihetslagen som har samband med reformen.

Försöket hat backats upp av Sitras ”verktygslåda” Soteuttamo. Soteuttamo är ett välbeprövat koncept för att genomföra reformen inom social- och hälsovården och för att bilda nätverk mellan olika aktörer och sammanslutningar.

Ytterligare information

Aliisa Öling, Case Manager, Vasa, tfn 040 662 9031
Ann-Christine Järf-Rex, Case Manager, Vasa, tfn 040 662 9914
Johanna Björkman, projektarbetare, Vasa, tfn 040 663 0266
Pirjo Wadén, projektchef, Vasa, tfn 040 481 3243