På vilka grunder görs en brådskande placering inom barnskyddet?
Syftet med barnskyddet är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Men på vilka grunder görs en brådskande placering inom barnskyddet? Och vad innebär omedelbar fara som förutsättning för brådskande placering? Riitta Burrell, konsultativ tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet, besvarar frågorna i en videointervju.
Länk till videointervjun:
https://youtu.be/8rs9wM4RdB4
Textversion av intervjun
På vilka grunder görs en brådskande placering inom barnskyddet?
”En brådskande placering kan göras om ett barn befinner sig i omedelbar fara, antingen på grund av att barnets hemförhållanden allvarligt äventyrar barnets hälsa eller utveckling eller på grund av att barnet självt genom sitt eget beteende, t.ex. användning av berusningsmedel, äventyrar sin egen utveckling eller hälsa.”
Vad innebär omedelbar fara som förutsättning för brådskande placering?
”Faran är omedelbar, om barnet inte tryggt kan lämnas kvar hemma eller där det befinner sig. För en anställd inom barnskyddet innebär det att den anställda inte kan avlägsna sig från sitt jobb innan han eller hon har försäkrat sig om att barnet har det bra.”
Hur ska man göra för att få fram tillräckligt med information om huruvida omedelbar fara föreligger?
”Här är tre saker att komma ihåg: För det första måste man över huvud taget agera på ett sådant sätt att man har tillgång till tillräckligt med information. Framförallt måste man träffa barnet. Det är också viktigt att se till att informationsgången mellan olika myndigheter fungerar och att säkerställa sig om att information från olika källor stämmer och är aktuell och att alla parter uppfattar informationen på samma sätt. För det andra måste man även i akuta situationer försöka få fram så mycket information som möjligt. I brådskande situationer är hembesök mycket viktiga. Men man måste komma ihåg – och det här är den tredje saken – att det finns sådana situationer där man inte har tillgång till speciellt mycket information och där det inte heller är möjligt att skaffa fram den utan att barnet försätts i fara. I dessa situationer är man bara tvungen att agera utifrån mindre information. Då är det viktigt att tydligt bokföra inte bara orsakerna till den brådskande placeringen utan också orsaken till att det just då inte var möjligt att skaffa fram mer information.”
När kan placering som stödåtgärd inom öppenvården användas i stället för brådskande placering?
”Lindrigare metoder, t.ex. just stödåtgärder inom öppenvården, ska alltid användas i första hand, eftersom de baserar sig på samtycke från barnet och barnets familj och samarbete med dem. Man måste dock alltid försäkra sig om att barnet är säkert. Man måste bl.a. försäkra sig om att det man har kommit överens om håller, t.ex. att barnet faktiskt placeras där man har kommit överens om att barnet ska placeras. Det är viktigt att observera att en socialarbetares beslut om brådskande placering inom öppenvården förpliktar kommunen på helt samma sätt som ett beslut om brådskande placering – kommunen måste alltså genast ordna en placeringsplats. Detsamma gäller också övriga brådskande stödåtgärder inom öppenvården.”
Intervju och video: Kimmo Vainikainen