Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finns det grundlagsproblem i lagutkasten för social- och hälsovårdsreformen?

Ministry of Social Affairs and Health
Utgivningsdatum 31.8.2016 16.42
Nyhet

De lagutkast som gäller social- och hälsovårds- och landskapsreformen och motiveringen till dem sändes på remiss den 31 augusti. Understatssekreterare Tuomas Pöysti berättar i en videointervju om det centrala innehållet i lagutkasten, huruvida det finns grundlagsproblem i lagutkasten, vad som händer med personalen och vilken tidtabell remissbehandlingen har.

Länk till videointervjun: https://youtu.be/hNKiz5kHET0

Textversion av intervjun

Vilket är det centrala innehållet i lagutkasten?

”Det lagpaket som nu sänts på remiss innehåller sammanlagt 27 olika lagar. Genom dem inrättas nya självstyrande landskap i Finland. Till dessa landskap överförs uppgifter från cirka 400 olika kommunala eller statliga organisationer. En stor förändring är att ansvaret för att ordna social- och hälsovården och den offentliga produktionen överförs från kommuner eller samkommuner till aderton självstyrande landskap.

En viktig sak ur den enskilda medborgarens perspektiv är de nya, tämligen exakta bestämmelserna om samordningen, dvs. integrationen av tjänsterna. I lagstiftningen tryggas serviceanvändarnas rättighet att i rätt tid få tjänster som kombinerar kunnande från olika professioner, dvs. integrerade tjänster. I egenskap av anordnare och finansiär har landskapen också särskilda skyldigheter att se till att tjänsteproducenterna i praktiken förverkligar integrationen, dvs. klientens och patientens möjlighet att få samordnade tjänster.”

Finns det grundlagsproblem i lagpaketet?

”Lösningsmodellen i de lagutkast som har sänts på remiss baserar sig på två utlåtanden som grundlagsutskottet gav i slutet av förra valperioden. Till dessa delar väntar vi oss inga betydande problempunkter. Här handlar det dock om att bygga upp en helt ny landskapsförvaltning och ett helt nytt sätt att ordna och producera social- och hälsovården, så nya frågor om tolkningen av grundlagen kommer helt säkert att komma emot.

Mest diskussion kommer kanske att uppstå om demokratifrågor i anslutning till åtskiljandet av ordnandet och produktionen. I princip har den som har ansvaret för ordnandet i lagutkasten getts en stark roll i styrningen av produktionen, men i praktiken kan det gå så att producenterna blir starka. Och denna fråga måste också bedömas ur grundlagsperspektiv.

En annan stor fråga gäller det faktiska förverkligandet av jämlikhet mellan invånarna. Landskapen kommer att vara olika i fråga om resurser och bärkraft, och frågan är om det föreslagna systemet i tillräcklig grad tryggar en jämlik tillgång till goda social- och hälsovårdstjänster för alla medborgare.”

Vad händer med personalen?

”Cirka 220 000 kommunalt och till viss del även statligt anställda byter arbetsgivare, dvs. de övergår i praktiken till de nya landskapen eller de serviceinrättningar eller bolag som hör till landskapskoncernerna. Detta görs enligt den s.k. principen för överlåtelse av rörelse, vilket innebär att arbetstagarna övergår till de nya organisationerna med sina gamla anställningsvillkor. Den största saken för personalen är att personalen är den viktigaste faktorn i den eftersträvade förnyelsen av verksamhetssätten. Personalen förväntas nu samarbeta i större grad över professionsgränserna, så att experter inom den sociala sektorn och hälsosektorn samarbetar för att lösa klienternas problem. Detta är kanske den största förändringen för personalen på lång sikt.”

Vilken är tidtabellen för remissbehandlingen?

”Vi önskar få in remissyttrandena om lagutkasten till ministeriet senast den 9 november före kl. 16.15. Endast yttranden som har kommit in inom denna tidsfrist kan beaktas när regeringens proposition färdigställs. Avsikten är att regeringens proposition ska lämnas till riksdagen i slutet av höstsessionen eller alldeles i början av vårsessionen, så att riksdagen under våren 2017 kan behandla innehållet i lagpaketet och lagstiftningen kan träda i kraft vid ingången av juli 2017.

Det är mycket viktigt att remissinstanserna försöker lämna in sina yttranden i god tid och inte lämnar in dem efter det utsatta datumet. På det sättet kan vi säkerställa att alla behövliga aspekter verkligen kan beaktas när lagutkasten och motiveringstexten färdigställs.”

Mer information


Video: Kimmo Vainikainen

 
Tillbaka till toppen