Tjänster på samiska tryggar bevarandet av kulturen

13.6.2011 10.17
Nyhet N5-57886

Samerna är Europas enda urbefolkning och det medför särskilda förpliktelser och utmaningar för Finland att bevara och främja samisk kultur. Ett stimulansprogram för samiska språket bereds som bäst under ledning av undervisnings- och kulturministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet deltar i beredningen av programmet.

Man vill trygga ställningen för samtliga tre samespråk och kulturen såväl på samernas hembygdsområde som utanför det.

"Cirka 70 procent av de samiska barnen bor redan utanför hembygdsområdet, närmast inom huvudstadsregionen, Rovaniemi och Uleåborg. De behöver stöd för att upprätthålla språket, detta gäller särskilt småbarnsfostran. Inom hembygdsområdet behövs sedan naturligtvis även andra social- och hälsovårdstjänster på samiska", säger socialrådet Viveca Arrhenius.

Kommunerna har också ansvar för samiskspråkiga kommuninvånares välfärd

Sedan år 2002 har det funnits ett separat anslag i statsbudgeten för att ordna social- och hälsovårdstjänster på samiska. De senaste åren har summan varit 600 000 euro. Sametinget utarbetar ett program för en ändamålsenlig allokering av medlen, enligt vilket kommunerna sedan tillhandahåller tjänster.

"Anslaget har varit till stor hjälp, även om det endast gäller hembygdsområdet. Kommunerna borde dock även allokera egna medel för att tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster på samiska, eftersom kommunen har ett ansvar för alla kommuninvånare", säger Arrhenius.

Service på det egna språket har störst betydelse för de grupper som inte behärskar det dominerande språket ordentligt. Tjänster på samiska har också ordnats särskilt för barn och äldre människor. Dessutom nämner Arrhenius personer som insjuknar i demens samt personer med utvecklingsstörning som utsatta grupper för vilka tjänster på samiska bör tryggas.

Å andra sidan är användning av modersmålet i fråga om vissa tjänster viktigt på grund av tjänstens särskilda karaktär.

"Jag är själv överraskad över att mentalvårdstjänster inte har ansetts vara så viktiga. Själv skulle jag ställa dem före de övriga tjänsterna, eftersom problem med den mentala hälsan inte kan klaras av annat än på det egna modersmålet", säger Arrhenius.

Sämre kvalitet i tjänsterna är en risk

"Särskilt inom social- och hälsovården, även inom dagvården, är personalens kompetens viktig. Om språkkunskaper sätts före utbildning är risken att de tjänster som tillhandahålls på minoritetsspråket är av sämre kvalitet. Utmaningen är också att trygga ett tillräckligt antal yrkesmässigt kompetent och tvåspråkig personal inom social- och hälsovården", konstaterar Arrhenius.

"Tvåspråkigheten utvecklas när barnet först lär sig sitt modersmål väl och senare det dominerande språket. Därför är det viktigt att det utanför hembygdsområdet finns sådana tjänster eller lokaler där olika generationer kan fungera tillsammans på samiska. Även minoriteten själv har ett ansvar för att barn lär sig bägge språken och utbildar sig", säger Arrhenius.

I praktiken kan användning av tjänster på samiska vara utmanande på grund av långa avstånd. Det kan hända att det också krävs mer initiativkraft än normalt av föräldrarna.

Informationsutbytet mellan ministeriet och Sametinget ska fungera

Ministeriet vill vara en förebild genom att beakta samernas synvinkel vid beredning av lagstiftningen. I praktiken innebär detta att Sametinget hörs.

"Även om vi inte har någon permanent förhandlingsstruktur, har dock ministeriet regelrätt förhandlingskontakt med Sametinget. Här borde även kommunerna delta. Nu har vi ganska knappt med information om kommunernas situation och problem inom sameområdet", påpekar Arrhenius.

Minoriteternas behov får inte heller glömmas bort när ministeriet beviljar utvecklingsmedel för social- och hälsovård. Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) finansierar Tenojoki-projektet. I projektet utreder Utsjoki kommun möjligheterna att köpa social- och hälsovårdstjänster på samiska i Norge. Projektet kommer att i sinom tid visa om det är en lösning i framtiden för att trygga tjänster på samiska.

Redaktör Milla Meretniemi

På andra webbplatser

Sametinget