Socialvårdslagen på remont

6.7.2009 11.24
Nyhet N5-50216
"Grundpremisserna i lagen om socialvård och huvudpunkterna inom tillämpningsområdet samt syftet med lagen har bibehållits rätt väl, men förändringarna i verksamhetsområdet förutsätter en omvärdering av lagen", säger Reijo Väärälä, biträdande avdelningschef vid social- och hälsovårdsministeriets avdelning för social och hälsovårdstjänster.

Väärälä fungerar som viceordförande för den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta arbetsgruppen för att förnya lagstiftningen inom socialvården. Han har en lång lista över förändringar i verksamhetsområdet som måste beaktas då lagen om socialvård förnyas:

Den åldrande befolkningen avspeglar sig på alla funktioner inom samhället och skapar behov av samarbete mellan olika sektorer. Det här måste beaktas då lagen om socialvård förnyas.

I medborgarnas och klienternas ställning har skett ändringar och klienternas krav har förändrats.

Inom socialservicefältet har uppkommit många nya slag av aktörer. Det finns en stark tradition av arbetsfördelning, samarbete och partnerskap mellan den offentliga, privata och organisationsbaserade verksamheten inom det nordiska systemet, men faktorer som beror på EU:s bestämmelser om den inre marknaden styr allt mer verksamhetsvillkoren och måste beaktas i lagstiftningen.

Servicestrukturreformen skapar behov av förnyelse

Kommun- och servicestrukturreformen har på ett nytt sätt lyft fram arbetsfördelning och samarbete olika funktioner emellan inom servicen.

I kommunerna har genomförts ändringar som skakar hela den kommunala organisationen och som har följder på organiserandet av social- och hälsovården.

I många kommuner har man genomfört en servicestruktur som omfattar hela livscykeln, och den ändrar radikalt på arbetsfördelnings- och samarbetsförhållandena. Beställare - producent -modellen hämtar med sig marknaden och konkurrensutsättningen i kommunens interna verksamhet.

"Ur den personens synvinkel, som är i behov av service, ska servicestrukturen vara tydlig. Den ska erbjuda klienten en enhetlig kedja av den vård och omsorg han eller hon för tillfället behöver", poängterar Reijo Väärälä.

"Någon ska ta ansvar över klientens helhetsservice och man måste minska på remitterandet av klienterna från en tjänst till en annan. Socialvårdens grundservice och specialservice ska kunna erbjuda sina klienter en möjlighet till smidiga servicekombinationer."

Kommun- och servicestrukturreformen har medfört nya utmaningar även för socialvården. Den måste samarbeta med andra myndigheter. Utredningen av klienternas ofta komplicerade livssituationer kräver ett nära samarbete med till exempel bostadsmyndigheter och arbetskraftsmyndigheter.

"I synnerhet ungdomarnas sociala problem är ofta en snärjig härva, som kräver samarbete mellan förutom socialmyndigheterna även skolan, ungdomsarbetet, ordningsmakten och hälso- och sjukvårdsmyndigheterna för att redas ut", säger Väärälä.

Uppmärksamhet på en helhetsbetonad välfärd

Den nuvarande lagen om socialvård trädde i kraft i början av år 1984. Enligt Väärälä uttrycker man i lagen tämligen väl de centralaste uppgifterna och ansvarsområdena för att förebygga sociala problem, men de måste också värderas utgående från behoven just nu. En ny översyn krävs särskilt med tanke på det perspektivet att man inom lagstiftningen för socialvården vill poängtera befolkningens helhetsbetonade välbefinnande och ett tidigt ingripande.

I arbetsgruppen kommer vi att fästa uppmärksamhet vid basservicen och dess förhållande till specialtjänsterna samt socialvårdens förhållande till andra närområden, i synnerhet till hälso- och sjukvården. Samarbete med andra sektorer kommer också att genomgås.

Förutom lagen om socialvård kräver även de kompletterande speciallagarna om socialvården en revidering. Barnskyddslagen är redan förnyad. Lagen om service och stöd på grund av handikapp, lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och lagstiftningen om barndagvård är under revidering.

 

Merja Moilanen

Översättning Gun-Britt Husberg