FI SV EN

Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2020

Social- och hälsovårdsministeriet 16.8.2019 11.30
Pressmeddelande 86/2019

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att ministeriets förvaltningsområde ska få ett anslag på cirka 14,9 miljarder euro 2020.

Det är ca 170 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2019. Minskningen beror till största delen på att sysselsättningen ökat och att den temporära sänkningen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift upphör.

I social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag höjs bland annat grundskyddet och de lägsta pensionerna. Barnfamiljernas ställning förbättras genom att tjänsterna för barn och familjer utvecklas. Det föreslås att det i Finland ska inrättas så kallade barnhus, som ska hjälpa barn som utsatts för sexualbrott.

Ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs. Även underhållsstödet samt barnbidraget för det fjärde barnet och varje därpå följande barn höjs.

Forsknings- och innovationsverksamheten stärks, när den nationella tillväxtstrategin för hälsobranschen får en fortsättning och när den nya tillståndsmyndighet som administrerar användningen av personuppgifter inom social- och hälsovården inleder sin verksamhet. Dessutom förbättras social- och hälsovårdstjänsterna i och med att till exempel vårdgarantin och minimidimensioneringen av vårdpersonal inom äldreomsorgen preciseras.

Av anslaget till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 33 procent till pensionsutgifter, 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och 15 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Till sjukförsäkringen används 13 procent av anslaget, till främjande av välfärd 3 procent och till den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna 2 procent. De social- och hälsovårdstjänster som kommunerna ansvarar för får dessutom finansiering via statsandelen för basservice.

Höjning av barnbidrag och underhållsstöd

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att ensamförsörjartillägget till barnbidraget och barnbidraget för det fjärde barnet och varje därpå följande barn höjs med 10 euro vid ingången av 2020. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att underhållsstödet höjs med 7 euro. Sammanlagt 37 miljoner euro har reserverats för dessa reformer.

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 4,3 miljarder euro. Det är 50 miljoner euro mindre än 2019. Minskningen beror i huvudsak på att behovskalkylerna för bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet minskat.

Höjning av små pensioner

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår dessutom att de som har en liten pension ska få en höjning av pensionen. Folkpensionens fulla belopp ska enligt förslaget höjas med 31 euro och garantipensionens fulla belopp med 50 euro i månaden. Höjningen gäller månadspensioner på upp till cirka 1 000 euro. Detta medför kostnader på 183 miljoner euro för staten.

Dessutom föreslår social- och hälsovårdsministeriet att finansieringsandelarna för lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringar ses över. Detta innebär en besparing på 1 miljon euro för staten och ökar de försäkrades kostnader med 1,4 miljoner euro. En justering av beräkningsgrunden för förvaltningskostnaderna för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt gör att statens kostnader ökar med cirka 5 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att Folkpensionsanstalten (FPA) anvisas ytterligare finansiering på 38,8 miljoner euro.

Också grundskyddet höjs

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att grundskyddet, det vill säga rehabiliteringspenningens minimibelopp, minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen, grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet, höjs med 20 euro. Detta medför kostnader på 40 miljoner euro för staten.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår dessutom en fortsättning på den temporära villkorliga ersättningen i systemet för läkemedelsersättning. Syftet är att få mer erfarenhet av den modell där risken för införande av nya läkemedel delas mellan läkemedelsindustrin och samhället.

För arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 28,4 miljoner euro, vilket är 1,5 miljoner euro mer är 2019. Ökningen föranleds av att antal klienter ökar.

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 1,98 miljarder euro. Det är 443 miljoner euro mindre än 2019. Minskningen beror huvudsakligen på konkurrenskraftsavtalets effekter.

Tjänsterna för barn och familjer utvecklas

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att det för utveckling av tjänsterna för barn och familjer och för en fortsättning på programmet för utveckling av barn- och familjetjänster anvisas ett anslag på 18 miljoner euro för 2020.

För skyddshemmens verksamhet föreslår social- och hälsovårdsministeriet 21,6 miljoner euro, varav 2 miljoner euro är avsedda för att öka antalet skyddshemsplatser. För vården av mammor med missbruksproblem föreslår ministeriet ett anslag på 3 miljoner euro.

Dessutom föreslår social- och hälsovårdsministeriet att det i Finland ska inrättas barnhus, som ska erbjuda hjälp till barn som har utsatts för sexualbrott. Med hjälp av barnhusen kan man utreda och förebygga sexualbrott mot barn. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att 1,6 miljoner euro anvisas för barnhusen 2020. Till stödcentren för sexualbrottsoffer över 16 år (Seri-stödcentren) ska det upprättas så kallade satellitcenter, som utvidgar stödcentrens tjänster och täckning. För detta har det reserverats 0,7 miljoner euro för 2020.

Social- och hälsovårdstjänsterna förbättras

För den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 307 miljoner euro. Det är 105 miljoner euro mer än 2019. Ökningen beror på ett anslag på 99 miljoner euro som är avsett för utveckling av social- och hälsovårdstjänsterna.

Anslaget riktas till utveckling och förbättring av basservicen bland annat genom att vårdgarantin och minimidimensioneringen av vårdpersonal inom äldreomsorgen preciseras. I utvecklingsarbetet ingår också att utveckla närståendevården och hemvården, bereda en nationell strategi för psykisk hälsa, genomföra försök med personlig budget för personer med utvecklingsstörning samt utveckla tjänsterna för familjerna och läkemedelsförsörjningen.

Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten är lika stor som 2019, dvs. cirka 29 miljoner euro. För ordnande av medling vid brott föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 7,1 miljoner euro.

Tillväxtstrategin för hälsobranschen stöds

För stödjande av tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 11,2 miljoner euro. Genom åtgärderna stöds inrättandet av nationella kompetenskluster och utveckling av verksamheten. Med kompetenskluster avses det nationella cancercentret, neurocentret och biobankerna samt det genomcenter och det läkemedelsutvecklingscenter som är under planering. För omkostnaderna för den nya tillståndsmyndighet som ska administrera användningen av personuppgifter inom social- och hälsovården föreslår regeringen 5,2 miljoner euro. Tillståndsmyndigheten inledde sin verksamhet 2019.

Under omkostnadsmomenten för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslår social- och hälsovårdsministeriet totalt 212,0 miljoner euro.

Aktiveringsmodellen slopas

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att de skyldigheter och nedsättningar av arbetslöshetsförmåner som ingår i aktiveringsmodellen slopas, när det har fattats beslut om åtgärder som har motsvarande sysselsättningseffekter. Detta medför kostnader på 13,7 miljoner euro för staten. För utkomstskyddet för arbetslösa föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 2,22 miljarder euro. Det är 148 miljoner euro mindre än 2019. Minskningen beror i huvudsak på att sysselsättningen ökat.

Ministeriet föreslår också att medel av anslaget för arbetslöshetsförmåner ska fortsätta att användas för finansiering av lönesubvention även under 2020. Dessutom föreslår social- och hälsovårdsministeriet att det genomförs ett utvecklingsprogram för arbetet och välbefinnandet i arbetet 2020–2022. För programmet föreslås ett årligt anslag på 4 miljoner euro.

Det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas

Det nationella vaccinationsprogrammet reformeras genom att vaccin mot TBE, dvs. så kallat fästingvaccin, i fortsättningen fås i fler områden än tidigare, och genom att även pojkar i fortsättningen kan få HPV-vaccin, dvs. vaccin mot humant papillomvirus. För denna reform föreslår social- och hälsovårdsministeriet 2 miljoner euro. På grund av höjda kostnader för influensavaccin föreslår social- och hälsovårdsministeriet en anslagsökning på 2,26 miljoner euro.

För främjandet av hälsa och funktionsförmåga föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på sammanlagt 40,5 miljoner euro. Det är 5,3 miljoner euro mer än 2019.

Jämställdhetsprogram

För ett jämställdhets- och likalönsprogram föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 0,5 miljoner euro. Med anslaget genomförs åtgärder som ska göra samhället mer jämställt.

Övrig forskning och utbildning

För forskning på universitetsnivå vid hälso- och sjukvårdsenheter föreslår social- och hälsovårdsministeriet 27,8 miljoner euro. För ersättningar till hälso- och sjukvårdsenheter för läkar- och tandläkarutbildning föreslår social- och hälsovårdsministeriet 96 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministeriets föreslår att den icke-öronmärkta frivilliga finansieringen till ministeriets viktigaste internationella hälsopolitiska partner, WHO, ökas med 1,75 miljoner euro.

Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhöriga

För stöd till veteraner föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 208 miljoner euro. Det är 11 miljoner euro mindre än 2019. Minskningen av anslaget beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går.

Av anslaget anvisas 62 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 25 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 7,3 miljoner euro för fronttillägg och 107,6 miljoner euro för rehabilitering och tjänster som tillhandahålls i hemmet för frontveteraner.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår dessutom att det anvisas 5 miljoner euro för rehabilitering av krigsinvaliders makar och änkor samt krigsänkor, för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater. Som anslag för den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslår ministeriet 1,1 miljoner euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 11,9 miljoner euro jämfört med nivån året innan och uppgår därmed till 122,8 miljoner euro. Minskningen föranleds av en ändring i behovskalkylen. Projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete, får en fortsättning. För projektet har reserverats anslag även för 2021–2022.

Understöd till sammanslutningar och stiftelser

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 380 miljoner euro för understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Att anslaget är 18 miljoner euro större än 2019 beror på användning av outdelad avkastning av penningspel från tidigare år och minskade behov av anslag under de övriga moment som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning.

Ytterligare information  

Jiri Sironen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 410 (allmänna frågor)
Timo Lehtinen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 387 (allmänna frågor) 
Silja Borgarsdóttir Sandelin, specialmedarbetare, tfn 0295 150 116 (allmänna frågor)
Kirsi Varhila, avdelningschef, tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdsreformen och servicesystemet)   
Tuija Kumpulainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280 (tjänster, hälsa och välfärd, miljö- och hälsoskydd, STEA, veteranfrågor)
Outi Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 164 (socialförsäkringsfrågor)
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085 (socialförsäkringsfrågor, förmåner)
Hannu Ijäs, direktör, tfn 0295 163 248 (garantipension, ersättningar för olycksfall i militärtjänst)
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155 (bosättningsbaserad social trygghet)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, tfn 0295 163 382 (tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen)
Taru Koivisto, direktör, tfn 0295 163 323 (vaccinationsprogrammet, anslagen för hälsofrämjande)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget) 
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Susanna Grimm-Vikman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 172 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar, utkomstskyddet för arbetslösa)
Marianne Koivunen, finanssekreterare, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring) 
Satu Seikkula, specialsakkunnig, tfn 0295 163 479 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
Minna Liuttu, finansråd, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
Lassi Kauttonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 577, (STEA-understöd)
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715, (jämställdhetsfrågor)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna)
Jukka Lähesmaa, specialsakkunnig, tfn 0295 163 139 (tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata)