Elektroniskt informationssystem förbättrar kvaliteten inom hälso- och sjukvården

31.3.2010 12.13
Nyhet N5-54486
Kanslichef Kari Välimäki har stora förväntningar på det elektroniska informationssystemet. När systemet väl har införts förstärks primärvården och möjligheterna att välja vårdplats ökar. Det förbättrar också patienters rättsskydd, minskar antalet överlappande undersökningar och förbättrar uppföljning av vården. "I bästa fall förbättrar man med ett elektroniskt informationssystem kvaliteten och resultaten i vården samtidigt som man minskar kostnaderna", säger Välimäki.


"Vi har goda förutsättningar att förena serviceförmåga av hög kvalitet inom hälso- och sjukvården och kompetensen inom IT-området. Finland kan bli en modell för andra länder när det gäller användning av elektroniska informationssystem", säger Välimäki.

Det riksomfattande elektroniska informationssystemet inom hälso- och sjukvården består av arkivet för patientuppgifter, elektroniska recept och patienters möjlighet att komma åt sina egna hälsouppgifter via nätet. Systemet täcker offentlig primärvård och specialiserad sjukvård samt privat sjukvård. Social- och hälsovårdsministeriet styr övergången till det elektroniska systemet.

Stöd till primärvård

Ett viktigt mål för den pågående hälso- och sjukvårdsreformen är en förstärkning av primärvården. Det elektroniska systemet med patientuppgifter och lösningar med anknytning till denna bidrar med viktiga nya verktyg för detta.

"Primärvården kan sköta hela vårdprocessen då en läkare får tillgång till alla uppgifter om patienten och kan elektroniskt överlägga med sakkunniga."

"Tryggheten i vården förbättras när läkaren har tillgång till den senaste informationen om vården av patienten och vet vad som gjorts tidigare. När detta kompletteras med elektronisk uppföljning av vården och överläggning med patienten förbättras möjligheterna till vård ytterligare."

Enligt Välimäki kan man med ett elektroniskt system för klientuppgifter även stödja främjande av hälsa när människor genom möjligheten att komma åt sina uppgifter får tillgång till mer information om sitt hälsotillstånd och kan följa den egna vården. Detta motiverar allmänheten till hälsosammare levnadsvanor.

"Beslutsfattare och forskare får ny slags information från det elektroniska informationsarkivet för att utveckla tjänsterna och vården. Framtidsutsikterna är verkligen goda", konstaterar Välimäki.

Valfriheten utvidgas och datasäkerheten förbättras

Ett mål för hälso- och sjukvårdsreformen är att öka patienternas frihet att välja sin vårdplats. Ett elektroniskt system för klientuppgifter stöder också detta mål. När patienten vill flytta över till en annan vårdplats får man med patientens samtycke tillgång till hans eller hennes uppgifter om vården. Utan det elektroniska informationssystemet skulle det vara svårare att trygga klientens valfrihet.

Det har befarats att ett elektroniskt informationssystem inom hälso- och sjukvården äventyrar patientens datasäkerhet. Välimäki anser att dessa misstankar är onödiga. Informationsteknologin erbjuder goda möjligheter till en god datasäkerhet och avsikten är att skapa ett system i toppklass när det gäller datasäkerhet och datasekretess.

"Pappersarkiv är betydligt mer sårbara och åtkomsten av uppgifter lämnar inga spår efter sig. Ingen vet ens vilka uppgifter någon har kommit åt och i vilket syfte."

En anteckning görs i systemet varje gång som någon tar del av eller använder uppgifterna och användaren måste alltid ha en grund för i vilket syfte uppgifterna används. Dessutom måste användaren ha inhämtat klientens samtycke till användning av uppgifterna.

Social- och hälsovårdsministeriet bereder för närvarande en ändring av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården så att det blir mer flexibelt att ge sitt samtycke till att uppgifterna används och hur uppgifterna används.

Förvaltning och spridda system fördröjer reformen

Det elektroniska systemet för patientuppgifter har utvecklats i närmare tio år. Medier har då och då förundrat sig över varför det inte börjar bli färdigt.

Enligt Kari Välimäki har olika informationssystem som används inom hälso- och sjukvården och som sinsemellan inte är kompatibla fördröjt införandet av systemet. Den pågående strukturreformen inom social- och hälsovården har varit ett ytterligare hinder.

"Det är svårt att bygga ett enhetligt informationssystem när förvaltningssystemet inte har blivit etablerat. Informationsförvaltningen kan inte byggas separat från social- och hälsovårdsförvaltningen. Man måste åtminstone veta vem som är registeransvarig och med vilka rättigheter."

"Vi skulle få ett bra system snabbare än nu om vi inte skulle ha de gamla systemen. De har varit dyra investeringar, de fungerar fortfarande och man vill använda dem. Kommunerna är självständiga beslutsfattare, man kan inte bara beordra dem att ta i bruk vissa informationssystem", påpekar Välimäki.

Folkpensionsanstalten och Institutet för hälsa och välfärd har förtydligat villkoren för systemen för klientuppgifter. Kommunerna och övriga aktörer ska i samband med att de förnyar sina informationssystem se till att dessa är kompatibla såväl regionalt som på riksnivå.

Enligt Välimäki ska informationssystemet byggas så att det regionalt omfattar samtliga aktörer inom hälso- och sjukvården och ansluter de regionala systemen till det riksomfattande systemet som Folkpensionsanstalten upprätthåller. Dessutom måste man få användarna av systemet att delta i byggandet av det, nu har de i stor utsträckning lämnats utanför.

"Hittills har vi i internationell jämförelse lagt ned ytterst lite pengar på det elektroniska systemet för klientuppgifter. I den nuvarande ekonomiska situationen kan man knappast räkna med ytterligare finansiering. Till exempel Storbritannien har använt miljardtals pund för det elektroniska systemet för klientuppgifter, och de har fram till dags dato inte fått ett fungerande system. De har också upptäckt att man inte kan bygga ett centraliserat system utan det måste byggas regionalt så att systemet upplevs regionalt som ens eget."

Merja Moilanen

fokus