FI SV

Valfriheten inom mun- och tandvården intresserar kommuninvånare och tjänsteproducenter

Social- och hälsovårdsministeriet 14.11.2018 14.04 | Publicerad på svenska 15.11.2018 kl. 9.09
Pressmeddelande 167
Valfriheten inom mun- och tandvården intresserar kommuninvånare och tjänsteproducenter

I Mellersta Nyland pågår ett försök med valfrihet inom mun- och tandvården sedan januari och i Tammerfors startades försöket i slutet av maj. Av den första interimsrapporten som nu blivit klar framgår det att mun- och tandvårdsenhetens läge är det viktigaste valkriteriet för kunderna och att tjänsterna används mest av personer i yrkesverksam ålder. Privata tjänsteproducenter dras till försöket av intresse för att vara med i den nationella utvecklingen och för att förbereda sig för framtiden.

Antalet kunder i valfrihetsförsöket har stabiliserats 

Det totala antalet kommuninvånare som valt en privat tjänsteproducent fortsätter att växa, om än ganska långsamt. I Mellersta Nyland gjordes de flesta valen i början av 2018, varefter antalet val per månad har sjunkit.

I Tammerfors fylldes den ursprungligen fastställda kundkvoten på 4 000 personer så snabbt att endast ett fåtal kunder kunde pröva på valfriheten i juli–september. I oktober infördes en tilläggskvot på 1 000 kunder som också den fylldes snabbt.

Personer i yrkesverksam ålder har varit mest aktiva i fråga om att välja tjänsteproducenter och använda tjänsterna. Det bör likväl noteras att försöket avgränsats i vardera försöksregionen så att det inte omfattar ungdomar under 18 år. Det viktigaste kriteriet i valet av tjänster är att mun- och tandvårdsenheten har ett bra läge. Andra viktiga valkriterier för kunderna är tillgången till tandläkartider och goda kollektivtrafikförbindelser.

I Mellersta Nyland där försöker har varit i gång en längre tid har det månatliga användarantalet minskat under försökets gång.

Tjänsteleverantörerna vill lära för framtiden

De tjänsteproducenter som övervägt att delta i försöken bedömde att företagsekonomiskt sett är de inte särskilt lönsamma. Detta gäller särskilt i Mellersta Nyland där försöken i stor utsträckning bygger på en modell med kapitationsersättning. Å andra sidan är lönsamheten under försökstiden inte det primära målet för de producenter som gått med i försöket; de har valt att delta för att vara med i den nationella utvecklingen och för att förbereda sig för framtiden.

Producenterna önskade i själva verket att försöken hade varit långvarigare och att de hade haft ett större befolkningsunderlag. Då skulle försöken ha varit lönsammare och gett fler lärdomar för framtiden. Den korta försöksperioden ger inte en realistisk bild av verkligheten och tillåter till exempel inte en analys av kostnadseffekterna eller hälsoeffekterna av försöket.

Enligt rapporten har försöket i regel inte haft någon större inverkan på företagens processer. En del tjänsteproducenter har varit tvungna att förlänga den genomsnittliga längden på sina mottagningstider, eftersom det tar mer tid än vanligt att göra de anteckningar som behövs för försöket. De anställda har fått utbildning i att använda informationssystemen. En del aktörer har till och med anställt ytterligare personal. Vid rekryteringen har den största utmaningen varit att hitta arbetstagare med erfarenhet av den offentliga sektorn och försöksarrangörens informationssystem, vilket var särskilt viktigt med tanke på den korta försöksperioden.

Serviceproducenternas verksamhet sattes på prov bland annat av den ovisshet som rådde i början om försökens innehåll och om hur de genomförs samt av osäkerheten om hur försöken fortsätter och enligt vilken tidsplan.

Information för lagberedningen

Den nu offentliggjorda rapporten är den första som gjorts om försöket. I den granskas i synnerhet kundernas beteende och producenternas synpunkter. Rapporten bygger på intervjuer med producenter, kundrespons inhämtad via försöksarrangörerna, enkäter om orsaken till byte av tjänsteproducent och statistik. Under den första rapporteringsomgången är uppgifterna ännu bristfälliga, och dessutom har försöken genomförts på så olika sätt att det inte till alla delar är möjligt att jämföra regionerna med varandra.

Utvärderingen av försöket med valfrihet genererar fortlöpande uppföljningsinformation om hur försöket framskrider. Informationen utnyttjas i beredningen av valfrihetsmodellen och lagstiftningen och används som stöd vid den fortsatta utvecklingen. Varje kvartal görs en kostnadsuppföljning och under det sista kvartalet genomförs också en enkät bland kunder och anställda.

Försöken kommer att justeras något utifrån interimsöversynen, dock så att den information som samlas in inte går förlorad. Till exempel i Mellersta Nyland gör man indexförhöjningar i ersättningsbeloppen och förbättrar de allmänna villkoren för verksamheten för att minska de upplevda riskerna bland de privata serviceproducenterna. I Tammerfors har man infört ett mobilt kundresponssystem och informationen från den förmedlas vidare till serviceproducenterna.

Ytterligare information

Merja-Liisa Auero, medicinalråd, tfn 0295 163 304
Vuokko Lehtimäki, projektchef, tfn 0295 163 371
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@stm.fi

Rapporten endast på finska

Försöket med servicesedlar är en del av regeringens spetsprojekt Kundorienterad service. Det pågår regionala försök för att ta reda på hur kunderna agerar när de själva får välja om de ska använda sig av social- och hälsovårdstjänster som produceras av den offentliga, den privata eller den tredje sektorn. I försöken granskas dessutom valfrihetens inverkan på tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna. De regionala försöken inom försöket med servicesedlar kallas även valfrihetsförsök. I projekten inom ramen för försöket med servicesedlar tillämpas den gällande lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009).