Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Arbetet med att främja välfärdsekonomin fortsätter

Social- och hälsovårdsministeriet 4.3.2020 10.37 | Publicerad på svenska 6.3.2020 kl. 15.17
Nyhet
Vanhahko mies ja lapsi halaavat, taustalla vihreää luontoa

Främjandet av välfärdsekonomin var ett av Finlands centrala mål under EU-ordförandeskapet. Finlands ordförandeskap slutade vid årsskiftet, men arbetet för att främja välfärdsekonomin fortsätter både i Finland och i EU.

Tisdagen den 3 mars 2020 hölls vid social- och hälsovårdsministeriet ett möte för att ge centrala finländska aktörer med ett intresse för välfärdsekonomin en möjlighet att diskutera temat.

”I välfärdsekonomin betonas balansen mellan de tre dimensionerna inom hållbar utveckling - social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och en hållbar miljö. Tillsammans stärker de varandra och skapar grunden för ett rättvisare, mer hållbart och miljövänligare samhälle”, konstaterade social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen under mötet.

Ekonomins syfte och mål?

Under tillställningen diskuterade man konkreta metoder för att främja välfärdsekonomin inom det politiska beslutsfattandet i EU och medlemsstaterna. Samtidigt behandlade man också förutsättningarna för välfärdsekonomin på samhällets olika delområden.

Johannes Anttila presenterade Demos Helsinki:s färska publikation om främjandet av välfärdsekonomin.

”Vad är ekonomins syfte och mål?” frågade Anttila i sitt anförande. ”Europeiska unionens redskap inom den ekonomiska politiken är för närvarande mycket begränsade. Unionen borde beakta de olika formerna av tillväxt och se till att det finns förutsättningar för att bevara välfärden och människans förmågor”, konstaterade Anttila.

”När 2030 infaller lever vi i en helt annorlunda värld än i dag. Våra levnadsvanor förändras i och med den hållbara utvecklingen och digitaliseringens spridning. Anttila ställde en viktig fråga - ”Hur kan vi hantera förändringarna?”.

Även inom EU:s säkerhetspolitik ser man tecken på att levnadsvillkoren förändras snabbt.

”Våra resurser används i allt stigande grad för att lösa kriser, och vi har hela tiden mindre tid för återhämtning. Maktpolitiken är tillbaka i de internationella relationerna, och samtidigt försvårar den ökande urholkningen av EU till och med den normala verksamheten. Vilken sektor berörs då mest av förändringarna?, frågade docent Hanna Ojanen, och svarade själv på frågan - ”Alla sektorer. Och vi gör alla vad vi kan. Problemet är att de olika aktörerna eller handlingarna inte möts.”

Ärkebiskop emeritus och SOSTE:s fullmäktigeordförande Kari Mäkinen sammanfattade det genom att konstatera att välfärdsekonomin är som en vänlig uppmaning om att ändra perspektiv. Mäkinen sade att vi borde fundera på vad samhällets styrkor sist och slutligen bygger på, och komma ihåg att det civila samhället och miljöns hållbarhet spelar en viktig roll.

Även Mäkinen tog upp frågan om hur våra ekonomiska mätare formar våra samhällen.

”Tänk om vi i stället skulle intressera oss mera för de svagaste länkarna och se saker ur människans och miljöns perspektiv?”, frågade Mäkinen.

Det saknas inte motivation för att fortsätta arbetet med främjandet av välfärdsekonomin.

”Den diskussion som Finland inledde med medlemsländerna under ordförandeskapet har förbättrat, förädlat och stärkt tanken om den europeiska välfärdsekonomin så att ministerrådet under Finlands ledning kunde godkänna slutsatserna om välfärdsekonomi i oktober. Tankarna om välfärdsekonomin ses redan nu i Europeiska unionens mål och planer på många sätt, även om ordet välfärdsekonomi inte används på papper”, konstaterade social- och hälsovårdsministeriets överdirektör Veli-Mikko Niemi. 

”Samhällets utmaningar berör oss alla oberoende av sektorsgränserna, och också dessa utmaningar kräver ett sektorsövergripande samarbete och helhetsmässiga lösningar”, sade statssekreterare Saila Ruuth.

Publikationen har utarbetats i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. 

Mer information:

Veli-Mikko Niemi, överdirektör, Enheten för internationella ärenden / Internationella ärenden (KVR) tfn 0295163425

Saila Ruuth, statssekreterare, tfn 0295 16 3391

Jiri Sironen, specialmedarbetare, tfn 0295 16 3410