Hoppa till innehåll

Samordnare för arbetsförmågan Taru Järvinen: En naturstig ökar arbetsförmågan

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 7.3.2018 15.01 | Publicerad på svenska 4.4.2018 kl. 11.15
Nyhet

Det lösningsfokuserade arbetssättet hos en samordnare för arbetsförmågan för unga som står utanför studier och arbetslivet steg för steg framåt.

Det är en solig och frisk kölddag. En smal skogsstig kantas av stelfrusna granar. Snön knarrar under stegen. För rehabiliteringsledare Taru Järvinen är stigen välkänd eftersom hon under fem års tid gått längs den med närmare 150 unga.

Järvinen arbetar som individuell handledare i föreningen för sysselsättning Etappis projekt Luontopolkua eteenpäin (Följ naturstigen) i Tammerforsregionen. Inom ramen för projektet eftersträvar man att återföra resurser till 16–29-åringar som står utanför utbildning eller arbetslivet med hjälp av naturupplevelser och motion. Järvinen deltog i utbildningen för samordnare för arbetsförmågan som inleddes år 2016 och som ordnades av spetsprojektet Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra för att uppdatera sina yrkesfärdigheter.

Taru Järvinen berättar att en ung person som deltar i projektet Luontopolkua eteenpäin i början behöver stöd i många situationer: mänskliga relationer, hälsovård, boende och andra vardagliga saker.

När man arbetar bland unga inom individuell handledning ska man beakta hela deras liv i det ögonblicket, och man kan inte förvänta sig att enbart ”sköta” en del. Ibland måste man även kunna läsa en ung person eftersom han eller hon inte alltid förmår att uttrycka allt verbalt.

”Det är som om man letade efter ledtrådar. När en relation som bygger på förtroende uppstår och det finns tid att lyssna kan man ibland ha ytterst djupsinniga diskussioner med den unga.”

Lösningsfokusering för framåt

Tanken bakom projektet Luontopolkua eteenpäin är att när den unga kommer till exempel ut i skogen för att grilla korv eller helt enkelt tar en promenad till stan i sällskap med två handledare kommer man med tiden genom aktiva metoder kunna gå på djupet med frågor som  tär på den unga.

Gruppen som en gång i veckan deltar i projektet och som för närvarande består av 7 ungdomar samlas vid arbetsverkstaden på morgonen klockan nio. Dagen inleds med gemensam frukost och därefter går man ut  för att röra på sig eller ägnar sig åt annan verksamhet. Gruppen återvänder till arbetsverkstaden kl. 14.

”Igår var vi till skogen i snöskor och grillade tortillor över öppen eld”, berättar Järvinen.

Under veckan får de unga om de så önskar individuell handledning där man kartlägger den ungas livssituation och söker möjliga orsaker till exempelvis avbrutna studier. Bakom detta kan det finnas antingen inlärningssvårigheter, dålig social kompetens, psykisk ohälsa eller missbruksproblem. 

Det är viktigt att den individuella handledaren känner till servicesystemet. Om den unga har hälsoproblem hänvisas han eller hon till hälso- och sjukvården. Om personen har myndighetsärenden som måste skötas har individuella handledare möjlighet att följa med den unga för att sköta ärendena.

Ett av teman för utbildningen för samordnare för arbetsförmågan är ett lösningsfokuserat arbetssätt för att stödja en partiellt arbetsför klient.

”Jag har också hittills arbetat med unga i denna riktning. I utbildningen fick jag ramar och ett namn för mitt sätt att arbeta, och intresset att rentav studera det ännu mer väcktes hos mig”, säger Järvinen.

Vid lösningsfokuserat arbete kartläggs med klienten nutiden och händelserna i det förflutna identifieras, men tankarna riktas mot framtiden och de resurser som finns just nu. Vi funderar över hur vi med små steg går i önskad riktning. Det är viktigt att den unga får en upplevelse av att ha lyckats till och med i fråga om småsaker.

I den respons som ges efter perioden berättade en ung man att han lagt märke till hur han alltid efter den gemensamma frukosten på gruppdagen upplevde en uppiggande känsla. Han sade sig ha beslutat sig för att börja äta frukost även hemma.

”Vår uppgift är att bygga upp en stabil grund för livet”, säger Järvinen.

Alla är ibland partiellt arbetsföra

För att åstadkomma resultat krävs ofta ytterst långsiktigt arbete. Unga får besöka verkstaden så länge de känner ett behov av det. Ibland börjar bitarna i pusslet att först efter en längre tid ”falla på plats” för den unga.

”Vissa av de unga som deltagit i verkstaden har fått arbete eller börjat studera, andra fortsätter ännu med att stärka ”grunden”. Vissa har till exempel ansökt för att studera till ungdomsledare, andra till natur- och vildmarksguider. Många av dem har gjort sin arbetspraktik hos oss.”

Under utbildningen för samordnare för arbetsförmågan säger sig Järvinen ha förstått att vi alla i något skede kan bli partiellt arbetsföra till exempel när vi drabbas av någon förlust, såsom skilsmässa eller en närståendes död eller när vi får en funktionsnedsättning, insjuknar eller blir arbetslösa.  Då måste vi hitta sätt att klara av kriser för att orka tänka framåt.

”Jag förstod också på hur många olika sätt och utifrån hur många olika utgångspunkter man arbetar bland partiellt arbetsföra eftersom yrkesmänniskor från flera olika områden deltog i utbildningen.”

Medan utgångspunkten för de individuella instruktörerna på arbetsverkstäderna är att eftersträva att hjälpa unga att delta i arbetslivet, är målet för de yrkesutbildade personerna inom företagshälsovården som deltagit i utbildningen att bevara arbetsförmågan hos de som arbetar för att de ska kunna fortsätta  arbeta.

”Men i fråga om båda klientgrupperna arbetar man ofta med samma frågor oavsett om det är fråga om att stanna kvar eller komma in i arbetslivet”, påminner Järvinen.

En person ska granskas som en helhet även inom företagshälsovården. Om personen uteblir från arbetsplatsen på grund av att han eller hon ständigt är sjuk, ska även hans eller hennes liv kartläggas och eventuella orsaker till sjukfrånvaron sökas inom livets alla områden.

”En samordnare för arbetsförmågan är den länk som kan försöka finna balans  i personens liv och lösningar på problem för att han eller hon ska behålla arbetsförmågan”, säger Taru Järvinen.

Text och bild: Iita Kettunen


Faktalåda

En samordnare för arbetsförmågan är expert på social- och hälsovårdstjänsterna och arbetslivstjänsterna. Samordnaren söker tillsammans med den partiellt arbetsföra individuella vägar för att få arbete eller fortsätta i arbetslivet.

Utbildningen för samordnare för arbetsförmågan ingår i regeringens spetsprojekt Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra. Utbildningen ordnas av social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med Stiftelsen för Rehabilitering och samarbetspartner.

Utbildningen är gratis fortbildning för yrkesmänniskor som arbetar inom till exempel företagshälsovården, inom arbets- och näringstjänsterna, vid läroanstalter och med HR-uppgifter på sin arbetsplats. Hittills har cirka 380 yrkesmänniskor deltagit i utbildningen.

Tillbaka till toppen