Över 700 remissyttranden om utkastet till valfrihetslag

Remissinstanserna förhåller sig positiva till valfriheten som princip, men de ställer sig tvivlande till om målen med social- och hälsovårdsreformen kommer att uppnås. De ser också risker i omfattningen av kundsedelns användningsområde.

Sammanlagt 705 remissyttranden gavs under remissbehandlingen av lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, den s.k. valfrihetslagen. Remissinstanserna fick yttra sig över ett utkast till proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården. I propositionen föreslår regeringen att kundens valfrihet inom social- och hälsovården ska utvidgas i samband med landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen.

Tiden för att lämna yttranden löpte ut den 15 december 2017. Yttranden lämnades av kommuner, samkommuner, sjukvårdsdistrikt, organisationer, producenter av social- och hälsovårdstjänster och andra aktörer.

Remissinstanserna förhåller sig i huvudsak positiva till principen om en utvidgning av kundens valfrihet. Den föreslagna valfrihetsmodellen bedöms också främja en förändring av verksamhetssätten och nya tjänsteinnovationer.

Remissinstanserna förhåller sig kritiska till huruvida målen med social- och hälsovårdsreformen kommer att uppnås. Trots att en stor del av remissinstanserna upplever att lagutkastet har förbättrats jämfört med det tidigare utkastet, bedöms de centrala målen med reformen inte uppnås med hjälp av lagen. Största delen av remissinstanserna förhåller sig också kritiska till reformens möjligheter att minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan finländarna.

Kundsedeln understöds i princip, men sedelns användningsområde anses för omfattande

Remissinstanserna anser att kundsedeln stärker kundens självbestämmanderätt. En stor del av dem anser dock att landskapens skyldighet att använda kundsedel i olika tjänster är för omfattande.

Remissinstanserna menar att ett alltför omfattande användningsområde för kundsedeln kan göra det svårare att upprätthålla ett fungerande servicenät i synnerhet när det gäller den specialiserade sjukvården och jouren. Flera remissinstanser föreslog att landskapen borde ha större beslutanderätt i förhållande till organiseringsansvaret.

Samordningen av tjänsterna ses som problematisk

Social- och hälsocentralernas och mun- och tandvårdsenheternas tjänsteutbud ses som ändamålsenligt och tydligt i förhållande till de tjänster som tillhandahålls av landskapens affärsverk. Kritik riktas mot social- och hälsocentralernas specialistläkartjänster och socialvårdens ringa roll. Förfarandena för avtal med och ersättningar till tjänsteproducenterna upplevs som ändamålsenliga.

Den föreslagna valfrihetsmodellen anses inte förbättra tillgången till tjänster. Samordningen av tjänsterna ses också som problematisk. Remissinstanserna uttrycker också oro för att genomförandet av reformen kan äventyras av att IKT-lösningarna är halvfärdiga.

En sammanfattning av remissvaren publiceras i januari

Social- och hälsovårdsministeriets sakkunniga har satt sig in i yttrandena redan under remisstiden. Yttrandena kommer att beaktas vid den fortsatta beredningen och färdigställandet av valfrihetslagen.

Social- och hälsovårdsministeriet tackar alla som lämnat remissyttranden. En sammanfattning av yttrandena blir klar i början av januari 2018. Avsikten är att regeringens proposition med förslag till valfrihetslag ska lämnas till riksdagen i februari–mars 2018.

Bilagor

Remissinstanserna gav sina yttranden genom en enkät som innehöll frågor med svarsalternativ och öppna frågor. Fördelningen av svaren på de frågor som hade svarsalternativ framställs grafiskt i bilagan. Den grafiska framställningen ger en allmän bild av remissvaren, men för en slutlig tolkning måste också de öppna svaren beaktas.

Grafisk framställning över remissvaren om utkastet till valfrihetslag 20.12.2017 (på finska)

Ytterligare information

Kirsi Varhila, överdirektör, tfn 0295 163 338, [email protected]
Kari Haavisto, socialråd, tfn 0295 163 342, [email protected]