Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Ändringar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde vid årsskiftet

Social- och hälsovårdsministeriet 19.12.2019 15.32
Pressmeddelande

Flera lag- och förordningsändringar som hänför sig till social-, hälso- och försäkringsområdet träder i kraft i början av år 2020. De största förändringarna har samlats här.

Pressmeddelandets webbversion uppdaterades 30.12.

Flera ändringar i arbetspensionslagstiftningen

Flera sinsemellan oberoende ändringar i arbetspensionslagstiftningen träder i kraft. De viktigaste av dessa är ändringar som hänför sig till reviderade bestämmelser om arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen, ändringar som gäller försummelse av skyldigheten att ordna arbetspensionsförsäkring samt preciseringar av bestämmelserna om de arbetsinkomster som ligger till grund för pensionen.

Lagarna träder i kraft den 1 januari 2020, med undantag för ändringarna av begreppet arbetsinkomst, som träder i kraft den 1 januari 2021.

Besvärstillståndsförfarandet inom barnskyddet ändras och ikraftträdandet av högre åldersgräns för eftervård preciseras

Den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden träder i kraft den 1 januari 2020. Det medför att det i fortsättningen förutsätts att besvärstillstånd har beviljats av högsta förvaltningsdomstolen för att en part eller en myndighet ska kunna söka ändring i barnskyddsärenden hos högsta förvaltningsdomstolen. I fråga om tvångsomhändertaganden förblir rätten att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen likadan som i nuläget.

Åldersgränsen för eftervård inom barnskyddet höjs från 21 år till 25 år den 1 januari 2020. Den högre åldersgränsen börjar tillämpas på de barn och unga som är berättigade till eftervård den 1 januari 2020.

Styrnings- och tillsynsuppgifter som gäller hälsoteknik överförs från Valvira till Fimea

Tillsyns- och styrningsuppgifter som gäller produkter och utrustning för hälso- och sjukvård överförs från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea). Från Valvira till Fimea överförs samtidigt också de uppgifter som ingår i lagen om användning av mänskliga organ, vävnader och celler för medicinska ändamål och i lagen om medicinsk forskning samt styrnings- och tillsynsuppgifter som anknyter till biobanker och genteknik.

Avgift får tas ut för arbete orsakat av begäran om information enligt lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården

Beslut om begäranden av information enligt lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården fattas av Tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata, Findata. I lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården har det gjorts en ändring, som säkerställer att det kan tas ut en avgift för det arbete som följer av en sådan begäran om information som avses i lagen. Avgifternas storlek anges i en förordning som utfärdats av social- och hälsovårdsministeriet.

Aktiveringsmodellen slopas vid årsskiftet

Aktiveringsmodellen har inte längre någon sänkande effekt på arbetslöshetsförmåner som betalas för arbetslöshetstid från och med den 1 januari 2020. Från och med den 1 januari 2020 följer inte heller Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna aktiviteten hos mottagare av arbetslöshetsförmåner utifrån aktiveringsmodellen.

Om arbetslöshetsförmånen tidigare har sänkts på grund av aktiveringsmodellen, återgår den till normalt belopp vid ingången av 2020. Aktiveringsmodellen inverkar dock fortfarande på sådana arbetslöshetsförmåner som tjänas in under 2019 men som betalas i januari 2020.

På grund av slopandet av aktiveringsmodellen ändras också lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och de bestämmelser om statsandel för inkomstrelaterad dagpenning som ingår i lagen om arbetslöshetskassor. Dessa ändringar har ingen inverkan på de förmåner som betalas till arbetslösa arbetssökande.

Den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa höjs

En arbetslös person som är född 1961 eller senare i fortsättningen har rätt till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa vid 62 års ålder. I nuläget är åldersgränsen 61 år. Inga ändringar sker i rätten till tilläggsdagar för äldre åldersklasser.

Samtidigt ändras de övre åldersgränserna för beviljande av arbetslöshetsförmåner och skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier, så att åldersgränserna motsvarar höjningen av åldersgränserna för den lägsta pensionsåldern.

Begränsningslagens giltighetstid förlängs och villkoren för utläggning av verksamhet inom social- och hälsovården skärps

Giltighetstiden för den så kallade begränsningslagen, som begränsar investeringar och utläggning av verksamhet inom social- och hälsovården, förlängs till utgången av 2025. Samtidigt skärps villkoren för utläggning av verksamhet. Förpliktelserna enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform (Paras-ramlagen), som gäller samarbetsområden inom social- och hälsovården, förlängs dessutom till utgången av 2023. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2020.

Utbudet av läkemedel som får förskrivas av sjukskötare utökas 2020

Läkemedelsutbudet utökas genom en ändring av förordningen. I fortsättningen kan sjukskötarna fastställa ett allmänt läkemedelsutbud som ska användas i vården för de patientgrupper som hänvisas till deras mottagning. Ändringen innebär att patienter får snabbare vård, att vården kan inledas i ett tidigare skede och att verksamhetsenheten har möjlighet att organisera verksamheten på ett mer flexibelt sätt. Den begränsade läkemedelsförskrivningen gäller också de hälsovårdare och barnmorskor som är legitimerade sjukskötare.

Ändringen av förordningen om förskrivning av läkemedel träder i kraft den 1 januari 2020. Vid den tidpunkten får sjukskötare dock ännu inte förskriva de nya läkemedel som nämns i förordningen, eftersom de nödvändiga uppgifterna förs in i Läkemedelsdatabasen först den 1 mars 2020. 

Bindande gränsvärden för 22 nya agenser som medför cancerrisk

Statsrådet utfärdade i den 12 december 2019 en förordning som fastställer bindande gränsvärden för 22 nya agenser som orsakar risk för cancer. Vidare ser man över de tidigare gränsvärdena för två agenser med risk för cancer. Bindande gränsvärden har hittills funnits endast för tre agenser.

De nya bindande gränsvärdena är förenliga med gränsvärdena i EU-direktiven

Förmåner för krigsinvaliders makar och höjt frontunderstöd för frivilliga förblir så gott som oförändrade

Maximipriset för öppen rehabilitering för krigsinvaliders makar, änkor och krigsänkor är 1 050 euro per rehabiliteringsklient. Maximipriset för öppen rehabilitering som ges i hemmet är 1 575 euro per rehabiliteringsklient.

Den invaliditetsgrad för krigsinvalider som berättigar till rehabilitering för krigsinvaliders makar sänks från 50 procent till 30 procent. I och med ändringen är rätten till rehabilitering i fortsättningen densamma för både makar och änkor till en krigsinvalid.

Frontunderstödet som beviljas till utländska frivilliga frontmän förblir oförändrat.

Anställda ombord på fiskefartyg får bättre arbetsförhållanden

Arbetsförhållandena för personer som arbetar ombord på sjögående fiskefartyg förbättras genom att det fastställs minimikrav för boendemiljön och mathållningen ombord på fartyg.

Ändringar i företagshälsovårdens ersättningssystem

Företagshälsovårdens ersättningssystem ändras och tyngdpunkten i den företagshälsovård som ordnas av arbetsgivaren förskjuts mot förebyggande verksamhet.

För den företagshälsovård som arbetsgivarna ordnar fastställs ett gemensamt maximibelopp, som helt och hållet ska kunna användas för förebyggande företagshälsovård, dvs. för verksamhet enligt ersättningsklass I. Sjukvårdskostnader, dvs. kostnader enligt ersättningsklass II, ersätts till högst 40 procent av det gemensamma maximibeloppet. Innehållet i den sjukvård som hör till företagshälsovården begränsas inte i förhållande till nuläget.

Med ändringarna vill man stödja arbetsförmågan bland befolkningen i arbetsför ålder under alla arbetslivsskeden, minska antalet personer som beviljas invalidpension och se till att arbetet kan fortgå fram till ålderspensionen

De lägsta pensionerna höjs den 1 januari 2020

Folkpensionens fulla belopp höjs med cirka 34 euro i månaden och garantipensionens fulla belopp med 50 euro i månaden. Cirka 609 000 pensionärer, vars hela pension är lägre än 1 200-1 300 euro i månaden, får åtminstone en liten höjning av sin pension.

Efter höjningen blir den fulla folkpensionen för en ensamboende 662,86 euro i månaden och för en pensionstagare som är gift eller lever i ett samboförhållande 591,79 euro i månaden. Garantipensionens fulla belopp blir 834,52 euro i månaden.

Grundtryggheten för låginkomsttagare och barnbidragen höjs fr.o.m. den 1 januari 2020

Grundtrygghetsförmånernas nivå höjs från och med den 1 januari 2020. Det betyder att rehabiliteringspenningens minimibelopp, minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen, grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet höjs med 20 euro per månad. Peruspäivärahan korotus nostaa myös ansiopäivärahan ja vuorottelukorvauksen tasoa. Utöver nivåhöjningen görs en indexjustering på 1 procent av de förmåner som är bundna till folkpensionsindexet.

Barnbidragen för familjer med flera barn höjs med 10 euro i månaden från och med det fjärde barnet. Ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs med 10 euro i månaden. Ändringen genomförs på ett sådant sätt att den gagnar även de familjer som får utkomststöd. Av denna orsak höjs utkomststödets grunddel för ensamförsörjare. Underhållsstödet höjs med 7 euro i månaden och där görs även en indexjustering.

Arbetslöshetsförsäkringspremiernas totala belopp för nästa år har fastställts

Arbetslöshetsförsäkringspremiernas totala belopp sänks nästa år med 0,49 procentenheter. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är 1,25 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,45 procent av lönen, om lönesumman är högst 2 125 500 euro. För den överskjutande delen av lönesumman är premien 1,7 procent av lönen.

Nästa år är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,65 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,45 procent av lönen.

Arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk är 0,45 procent av det sammanlagda lönebelopp som betalas av affärsverket för affärsverksamhet, om lönesumman är högst 2 125 500 euro. För den överskjutande delen av lönesumman är premien 0,99 procent av lönen. Arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet är 0,45 procent av lönen, om lönesumman är högst 2 125 500 euro. För den överskjutande delen av lönesumman är premien 1,21 procent av lönen. Maximibeloppet för Sysselsättningsfondens konjunkturbuffert höjs till ett belopp som motsvarar utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 6 procentenheter.

Förfarandet för villkorlig ersättning i läkeme-delsersättningssystemet fortsätter

Det har beslutats att modellen med villkorlig ersättningsstatus i systemet för läkemedelsersättning ska fortsätta.

Flera europeiska länder har tagit i bruk så kallade riskdelningsmodeller för att hantera införandet av nya läkemedel. Den riskdelningsmodell som används i Finland är en modell där ett läkemedel kan beviljas villkorlig ersättningsstatus.

För att systemet för läkemedelsersättning och regleringen av priset på ersättningsgilla preparat ska fungera så som det är tänkt, har regeringen föreslagit att användningen av modellen med villkorlig ersättningsstatus ska fortsätta till utgången av 2025. 

Vasa centralsjukhus får omfattande dygnetruntjour

Den 1 januari 2020 blir Vasa centralsjukhus ett sjukhus med omfattande dygnetruntjour. Samtidigt slopas Seinäjoki centralsjukhus skyldighet att ordna jourtjänster på svenska. Vid de övriga tolv enheterna som för närvarande har omfattande jour fortsätter verksamheten oförändrad.

Universitetssjukhusen är i fortsättningen skyldiga att mot separat ersättning lämna medicinska sakkunnigutlåtanden till domstolar.

Beloppet av de boendeutgifter som beaktas i bostadsbidraget för pensionstagare höjs

Det maximala belopp av boendeutgifter som beaktas vid beräkning av storleken på bostadsbidraget för pensionstagare höjs med 1,4 procent vid ingången av 2020. Efter höjningen uppgår de maximala boendekostnader som beaktas till 6 745–8 360 euro per år beroende på i vilken kommun bostaden ligger.

Som uppvärmningskostnader beaktas nästa år månatliga kostnader på 1,32–1,60 euro per kvadratmeter. Som underhållskostnader beaktas 43,28 euro per månad. Beloppet av de vattenkostnader som beaktas förblir på samma nivå som 2019, dvs. 29,42 euro per månad.

Höjningarna motsvarar förändringen i den allmänna kostnadsnivån.

Finansieringen av utbildningen av specialister inom företagshälsovården säkerställs

Finansieringen av utbildningen av specialister inom företagshälsovården ska säkerställas genom bestämmelser som är i kraft tills vidare. Bestämmelserna har varit i kraft som temporära bestämmelser sedan 2005. Syftet är att trygga kontinuiteten i utbildningen av specialister i företagshälsovård samt att säkerställa att utbildningen är av tillräcklig omfattning och håller hög kvalitet.

Arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2020 har fastställts

År 2020 utgör den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,4 procent av lönen. Basprocentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgift enligt lagen om pension för lantbruksföretagare och procentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgift enligt lagen om pension för företagare är nästa år 24,10, och motsvarande höjda procentsats för personer som fyllt 53–62 år är 25,60. Dessa procentsatser är desamma som 2019.

Nästa år är procentsatsen för arbetstagares pensionsförsäkringsavgift 7,15, medan den höjda procentsatsen för arbetstagare som fyllt 53–62 år är 8,65. Båda avgifterna är 0,4 procentenheter högre än 2019. Arbetsgivarens genomsnittliga avgift är 16,95 procent, vilket är 0,4 procentenheter lägre än 2019. Förändringen i den andel som betalas av arbetstagare respektive arbetsgivare beror på överenskommelsen i konkurrenskraftsavtalet om överföring av betalningsandelar från arbetsgivarna till arbetstagarna.

Registreringen av personer som i arbetet exponeras för agenser som medför cancerrisk ska preciseras

Arbetsgivare har i Finland en lagstadgad skyldighet att föra förteckning över sådana ämnen, blandningar och arbetsmetoder som används på arbetsplatsen och som orsakar cancer eller skadar arvsmassan. Likaså ska arbetsgivaren föra ett register över de arbetstagare som exponeras för sådana agenser

Det föreslås att det i fortsättningen ska finnas bestämmelser i lag även om utlämnande av uppgifter ur ASA-registret och om bevaringstiderna för uppgifterna i enlighet med EU:s dataskyddsförordning. De ämnen som det ska föras förteckning över anges i EU:s så kallade CLP-förordning (förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar).

Sjukförsäkringsavgifterna för 2020 har fastställts

De försäkrades sjukvårdspremie är 0,68 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen 2020. Sjukvårdspremien togs inte ut 2019. Den premie som tas ut av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster är 1,65 procent. Den premie som tas ut av pensions- och förmånsinkomsterna är därmed 0,04 procentenheter högre än 2019.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är 1,34 procent. Premien är 0,57 procentenheter högre än 2019.

Den dagpenningspremie som tas ut hos löntagare och företagare är 1,18 procent av löne- och företagarinkomsten, om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och företagarinkomsten är minst 14 574 euro. Premien är 0,36 procentenheter mindre än 2019. Om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och företagarinkomsten underskrider 14 574 euro, är dagpenningspremien 0,00 procent i likhet med 2019. 

Den tilläggsfinansieringsandel som betalas av företagare som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare är 0,15 procent av arbetsinkomsten 2020. Det betyder att den är 0,08 procentenheter lägre än 2019.

Livslängdskoefficienten fastställd för 2020

Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt livslängdskoefficienten för 2020. Livslängdskoefficienten är 0,95404. Den fastställda livslängdskoefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas 2020 eller därefter med 4,596 procent för personer som är födda 1958.

Klientavgifterna inom social- och hälsovården förblir oförändrade 2020

Maximibeloppen och inkomstgränserna justeras vartannat år i enlighet med förändringen i folkpensionsindex och arbetspensionsindex. Det görs inga indexjusteringar i maximibeloppen för de jämnstora klientavgifterna 2020–2021, eftersom folkpensionsindexet är oförändrat jämfört med föregående justering 2017. Avgifterna förblir således oförändrade.

Inkomstgränserna för avgifter för fortgående och regelbunden service i hemmet stiger med cirka 2 procent i enlighet med förändringen i arbetspensionsindex. Minimibeloppet för personligt bruk i långvarig institutionsvård stiger från 108 euro till 110 euro.

Användningsavgifterna för hälso- och sjukvårdens riksomfattande informationssystemtjänster för 2020 har fastställts

Den avgift som tas ut hos apoteken är 0,048 euro för varje elektroniskt recept som apoteket eller dess filialapotek expedierar. Den avgift som tas ut hos tillhandahållarna av kommunala hälso- och sjukvårdstjänster är 2,196 euro per invånare i kommunen. Den avgift som tas ut hos tillhandahållaren av privata hälso- och sjukvårdstjänster för varje elektroniskt recept som tillhandahållaren skriver är 0,371 euro. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den årliga avgift på 80 000 euro som tas ut av de verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård som staten är huvudman för.

Arbetspensionsindexet och lönekoefficienten för år 2020 har fastställts

Som lönekoefficient fastställdes 1,446. Jämfört med år 2019 stiger lönekoefficienten cirka 2,0 procent. Arbetspensionsindexet är nästa år 2617. Arbetspensionsindexet stiger med cirka 1,2 procent jämfört med år 2019.

Nästa år kan du besöka arbetsfysioterapeut utan remiss

Från och med början av nästa år behöver arbetstagare ingen särskild remiss eller något utlåtande om behovet av vård skrivet av en yrkesutbildad person inom företagshälsovården för att söka vård hos en arbetsfysioterapeut.

Fastställandet av dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen ändras

Dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning som betalas av Folk-pensionsanstalten fastställs på basis av sökandens årsinkomst. I årsinkomsten beaktas en persons inkomst under de tolv kalendermånader som föregår begynnelsetidpunkten för förmånen.

De grundläggande fri- och rättigheterna för placerade barn stärks

Ändringar i barnskyddslagen stärker rätten till gott bemötande, god omsorg och god tillsyn för barn som placerats utom hemmet. Samtidigt höjs åldersgränsen för eftervård till 25 år.

Pressmeddelandets webbversion uppdaterades 21.1.2020 (år 2018 -> 2020)