FI SV

Projektet Skogsdata och elektroniska tjänster moderniserade systemet med informationen om skog

Jord- och skogsbruksministeriet 22.1.2019 8.20 | Publicerad på svenska 23.1.2019 kl. 15.27
Pressmeddelande
Projektet Skogsdata och elektroniska tjänster moderniserade systemet med informationen om skog

Projektet Skogsdata och elektroniska tjänster närmar sig slutet. Det treåriga spetsprojektet har inlett en ny era på området skogsdata. Öppna skogsdata och digitaliseringsutvecklingen av e-tjänster har ändrat användningen av skogsdata och gjort livet enklare för skogsägare. I och med nästa skogstaxering kommer utvecklingsarbetets resultat att användas i samband med att man samlar in och uppdaterar informationen om skogstillgångar.

Bättre tillgång till skogsdata

Projektet bestod av tre delområden: att förbättra kvaliteten och överföringen av skogsdata och bidra till utvecklingen av e-tjänster. Ett viktigt led i arbetet var ändringen av lagen om skoglig information RP 26/2018 som gav möjlighet att öppna skogsdata. Ändringen började gälla den 1 mars 2018 och därefter har öppna data laddats ner 1,7 miljoner gånger, 3 500 gigabit allt som allt. Detta har också lett till bland annat nya e-tjänster och effektivare verksamhet. Till exempel den elektroniska virkeshandelsplatsen, Kuutio.fi, har förnyat och gjort virkeshandeln enklare.

Ett av projektets delområden handlade om standardisering av skogsdata. Standardiseringen bidrar till dataöverföringen mellan olika aktörer och användningen av öppna material eftersom de elektroniska tjänsterna är kompatibla och informationen kan överföras från ett system till ett annat på ett smidigare sätt än tidigare. Detta gör verksamheten effektivare och förbättrar skogssektorns internationella konkurrenskraft.

Skogscentralens portal för distribution av skoglig information samt ärendehantering, MinSkog.fi, hjälper skogsägare att sköta sina ärenden själva och hitta den information de behöver på ett ställe. Redan 105 000 skogsägare har registrerat sig i tjänsten. Tjänsten används också av 3 000 användare hos 650 olika aktörer. Tjänsten innehåller också mycket annan information om skogar, bland annat om naturen, fornminnen och planer.  Informationen hjälper att planera skogsåtgärder och trygga naturvärden. 

Projektet har också gett olika dataprodukter i resultat. Vid planeringen av skogsåtgärder samt drivningen används kartor över drivningsbara bestånd. För att kunna använda informationen från riksskogstaxeringen (RST) har man utvecklat en nättjänst som ger kunderna möjlighet att låta framställa statistik över skogsresurserna i ett visst område. För planläggare har man tagit fram information om planernas effekter för skogsbruket. 

I framtiden fungerar världen på olika digitala plattformar. För att kunna använda skogsdata på ett effektivare sätt har man testat en serviceplattform som förmedlar och bearbetar data för tillämpningar. I samband med att utveckla ett system för information om enskilda vägar byggde man också upp en serviceplattform som förbättrar tillgången till information. Plattformarna förutsätter vidareutveckling.

Utvecklingsarbetets resultat i praktiken

Möjligheterna att förbättra kvaliteten av informationen om skogstillgångar har utretts genom ett brett forskningsarbete som finansierades med spetsprojektpengar. Eftersom arbetet i terrängen minskar behövs det nya metoder för att få information om plantbestånd. Utredningen har främst gällt modellering och kvalitet av den information som de olika kartläggningsmetoderna producerar samt möjligheterna att använda informationen. Förändringstolkning av satellitbilder har visat sig vara ett fungerande sätt att hitta avverkningsobjekt. Metoden är nu ett led i övervakningen av skogslagarna som utförs av Finlands skogscentral. Projektet har också utrett hur olika laserskanningsmaterial lämpar sig för att få fram information om skogstillgångar. Resultaten har gett information som används för att bereda ett nationellt program för laserskanning. 

Projektet har skapat ett underlag för att använda information insamlad från skogsmaskiner, till exempel när det gäller att uppdatera informationen om skogstillgångar. I framtida visioner kan skogsmaskiner ses som enheter för insamling av information. Projektets resultat har visat att skördare kan samla in information om till exempel bärighet och avverkningsspår samt ge information som används som hjälpmaterial vid tolkning av beståndsdata. 

- Digitaliseringen genomsyrar även skogsbranschen och jag är nöjd att Finland med spetsprojektet tar täten i utvecklingen. Den tillgängliga informationen ger skogsägare allt bättre verktyg för att planera skötsel och användning av egendomen. I framtiden kan fullt automatiska skogsmaskiner som fungerar med hjälp av geografisk information eller besök i egen skog med VR-glasögon vara verklighet, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Projektresultaten kommer att tillämpas i praktiken när den 13 riksskogstaxeringen inleds i år och Finlands skogscentral inleder arbetet med att samla in och uppdatera informationen om skogstillgångar 2020. 

Fruktbart samarbete

I projektet medverkade ett stort antal aktörer, det vill säga Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet, Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet, VTT, Metsäteho, Arbonaut, Satellion, Geodatacentralen vid Lantmäteriverket, Tammerfors tekniska universitet, Geologiska forskningscentralen, Finlands miljöcentral, Suomen Puukauppa Oy och Tapio. Det kan talas om ett ekosystem för skogsdata vars samarbete har varit väldigt resultatgivande och fruktbart. 

- Projektet genomfördes i samarbete, ingen skulle ha kunnat utföra det här arbetet eller nå dessa resultat ensam.  Förhoppningsvis kommer samarbetet att fortsätta, säger Niina Riissanen, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Ytterligare information:

Niina Riissanen, specialsakkunnig, tfn 029 516 2339, fornamn.efternamn@mmm.fi

Bioekonomi Jari Leppä Skogar spetsprojekt