Seminarium om resultaten av forskningen kring METSO-handlingsplanen
Måndagen den 21 oktober 2019 ska jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet tillsammans med Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral ordna ett seminarium som presenterar de färska resultaten av den forskning som stödjer handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) och diskuterar skogarnas biologiska mångfald nu och i framtiden. De studier som presenteras handlar om bland annat hur olika avverkningssätt och skogsvård som följer skogens naturliga utveckling påverkar naturen.
Skogsnaturens biologiska mångfald tryggas i METSO-handlingsplanen med hjälp av frivilligt skydd och naturvård samt genom att producera ny information om olika arters livsmiljöer och om inverkan av de olika natur- och skogsvårdsmetoderna på biologisk mångfald.
– Den nya information som forskningen och uppföljningen ger är nödvändig för att vi ska kunna utveckla skyddet av skogarnas biologiska mångfald. Ett brett samarbete mellan forskningen, skogsägarna och andra aktörer är viktigt också när det gäller att lösa de nya utmaningar som klimatförändringen medför, säger Kimmo Syrjänen, projektchef vid Finlands miljöcentral.
Ny information om effekterna av olika avverkningsmetoder
Effekterna av de olika skogsvårdsmetoderna för den biologiska mångfalden varierar beroende på livsmiljön och artgrupperna. Forskare vid Jyväskylä universitet har utrett hur avverkningar påverkar skogar som växer vid bäckkanter.
– När man avverkar dessa skogar måste man lämna kvar bredare skyddszoner för att inte förlora naturvärden. Även plockhuggning påverkar kraftigt på mikroklimatet, vilket innebär att största delen av skyddszonen måste lämnas orörd, säger universitetslektor Panu Halme vid Jyväskylä universitet.
I ett annat forskningsprojekt har man i tio års tid följt upp hur de skogsvårdsmetoder som efterliknar skogarnas naturliga störningsfaktorer, det vill säga till exempel vindfällen och småskaliga insekt- och svampskador, inverkar på arterna i skogen. För detta ändamål har man anlagt upp till flera hundra hektar stora försöksområden.
– Arbetet med att behandla materialet från den tio år långa artuppföljningen pågår som bäst, berättar Juha Siitonen, forskare vid Naturresursinstitutet. Enligt honom har man vid uppföljningen upptäckt att antalet skalbaggsarter ökar snabbt efter avverkningen - ju kraftigare avverkning, desto större ökning. De lättare avverkningsmetoderna, såsom plock- och luckhuggning, bevarar bättre skalbaggsarterna i en gammal skog.
– Redan en relativt skälig ökning i mängden död ved har en betydande inverkan på artrikedomen hos de arter som är beroende av död ved, oberoende av avverkningsmetoden, säger Siitonen.
På seminariet berättas också bland annat hur man kan använda geografisk information för att hitta potentiellt värdefulla naturobjekt. På eftermiddagen ordnas en paneldebatt kring temat Hur trygga skogarnas biologiska mångfald i det föränderliga klimatet.
Forskningsseminariets program (på finska) och länk till webbsändningen: https://bit.ly/2MqMTHB
Ytterligare information:
Maarit Loiskekoski, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 169, [email protected]
Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 190, fornamn. [email protected]
Kimmo Syrjänen, projektchef, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 666, [email protected]
Mer information om METSO-handlingsplanen finns på adressen metsonpolku.fi.