Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Stöden säkerställer att det finns tillräckligt med inhemska livsmedel och utvecklar service på landsbygden

Jord- och skogsbruksministeriet 25.3.2020 10.00 | Publicerad på svenska 25.3.2020 kl. 10.38
Pressmeddelande

Jordbruks- och landsbygdsfinansieringen i Finland var sammanlagt ungefär 2 miljarder euro år 2019. Av den här summan utgörs cirka 42 procent av EU-finansiering. Livsmedelsverket har offentliggjort uppgifter om utbetalda EU-stöd 2019 i sin webbtjänst. Finansieringen till jordbruket och landsbygdsutvecklingen utgör två tredjedelar av den EU-finansiering som Finland får varje år.

Merparten av de två miljarderna utgjordes av jordbrukarstöd: 1,8 miljarder euro. Med jordbrukarstöden tryggas den inhemska livsmedelsproduktionen och det att maten inte tar slut i Finland ens i krissituationer. Finländarna äter i huvudsak inhemskt producerad mat: Enligt Naturresursinstitutets uppskattning är cirka 70 procent av den mat som äts i Finland inhemsk. Under de förhållanden som råder i Finland skulle det inte vara möjligt att producera inhemsk mat i nuvarande omfattning utan jordbrukarstöd. Det centrala syftet med EU:s jordbrukspolitik och jordbrukarstöden är att garantera att konsumenterna får livsmedel till rimliga priser. 

Med stöden främjas en hållbar husdjursproduktion och odling som tar hänsyn till miljön. Av de finländska gårdarna får 85 procent miljöersättning där ett villkor är att gårdarna ska utföra planmässiga åtgärder för miljön och vattenskyddet. Av husdjursgårdarna får 55 procent ersättning för djurens välbefinnande för åtgärder som garanterar att produktionsdjurens förhållanden är bättre än vad som krävs i lagstiftningen.

Utöver jordbrukarstöd betalades i fjol finansiering för bland annat investeringar, jordbruksrådgivning och utbildning, utvecklingsprojekt samt utdelning av mjölk och frukt i skolor och daghem. Med finansiering för landsbygdsutveckling har man också byggt till exempel bredbandsuppkopplingar i områden där de inte byggs på marknadens villkor samt olika platser för närmotion och naturleder. Dessa tjänster gagnar inte bara lokala invånare utan också dom som vistas i fritidsstugor eller turistar i landsbygdskommunerna.

Investeringarna skapar arbetsplatser och verkningar för den regionala ekonomin

Landsbygds- och jordbruksstöden är viktiga för den regionala ekonomin och har stor inverkan på landskapens och kommunernas ekonomi. Mest jordbruks- och landsbygdsfinansiering (totalt 34 procent av finansieringen) betalades ut i landskapen Södra och Norra Österbotten samt Egentliga Finland. I de här landskapen finns också största delen av de finländska gårdarna.

Med utvecklingsstöd för landsbygden finansieras såväl gårdars som andra landsbygdsföretags investeringar. i fjol betalades sammanlagt cirka 149 miljoner euro sådan finansiering, varav cirka 70 procent var jordbruksinvesteringar och 30 procent investeringar i andra landsbygdsföretag. Denna finansiering har resulterat i investeringar i finländska företag för sammanlagt cirka 450 miljoner euro.

I synnerhet livsmedelsbranschen har investerat med hjälp av finansiering för landsbygdsutveckling: av företagsfinansieringen till landsbygden utgörs cirka en femtedel av investeringar som görs av små och medelstora företag inom livsmedelsbranschen. Matbranschen, dvs. livsmedelsindustrin tillsammans med jordbruket, handeln och förplägnadstjänsterna, har en stor sysselsättande effekt i Finland. Enligt Naturresursinstitutet har matbranschen störst betydelse för den regionala ekonomin i Södra Österbotten, Österbotten, Tavastland och Savolax.

Finansieringen för landsbygdsutveckling är ofta en viktig faktor som möjliggör eller försnabbar företagsinvesteringar. Med stöd från EU:s landsbygdsfond EJFLU har finska företag investerat till exempel i den allra nyaste tekniken eller utvidgat sin produktion. Enligt en utvärdering som utförts på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet åstadkommer företagen som fått finansiering nya arbetstillfällen också vid de företag i regionen som inte har fått finansiering. Företagen med sina anskaffningskedjor hämtar skatteintäkter till området. Av företagsfinansieringen riktas 60 procent till glesbygden och kärnlandsbygden.

Finansieringsbesluten fattas i regionerna

Finansieringsbesluten fattas i huvudsak i kommunerna och NTM-centralerna. Livsmedelsverket betalar stöden i enlighet med de beslut som kommunerna och NTM-centralerna fattar. Marknadsstöden, såsom skolmjölks- och skolfruktsstöd, beviljas av Livsmedelsverket.

Finansiering fick i fjol bland annat jordbrukare, projektaktörer, företag, kommuner, organisationer, samt handel och industri, rådgivningsorganisationer samt forsknings- och utvecklingsorganisationer. Finansieringens effekter sträcker sig till en större målgrupp än bara stödmottagaren. Som exempel kan nämnas att företagare och lokalbefolkningen är de slutliga nyttohavarna vid projekt som utvecklingsorganisationer genomför.

År 2019 betalades stöd till sammanlagt 58 025 mottagare. Av dem är cirka 90 procent gårdar.

Uppgifter om stöd som betalats år 2019:
Webbtjänst för uppgifter om EU-stöd (innehåller inte uppgifter om stöd som i sin helhet finansieras nationellt)  

Begäran om uppgifter:

Anvisningar om begäran om uppgifter

Kontakt och ytterligare information vid jord- och skogsbruksministeriet
(stödpolitik och stödens effekter)

  • Konsultativ tjänsteman Martti Patjas, 029 516 2474 (jordbrukarstöd)
  • Landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho, 029 516 2218 (projektfinansiering)
  • Ledande expert Juuso Kalliokoski, 029 516 24 70 (företagsfinansiering)
  • Konsultativ tjänsteman Pekka Sandholm, 040 733 6219 (marknadsstöd)

Ytterligare information vid Livsmedelsverket:

  • Kommunikationsexpert Riika Isola, p. 040 714 5768
  • Kommunikationsexpert Pia-Maria Jokipii, p. 040 167 9112

EU och internationella frågor Förvaltningsområde Landsbygd Mat och jordbruk