Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen
Svar på interpellation om krisen inom jordbruket

maa- ja metsätalousministeriö
Utgivningsdatum 14.6.2016 14.21
Interpellationssvar

(med förbehåll för ändringar)

Ärade talman,

Oppositionen är idag ute i rätt ärende. Lantbruksföretagarnas trångmål berör oss alla. Det är lönlöst att kräva finländsk mat till hemmen, skolorna eller restauranger om vi inte kan säkra förutsättningar för att producera maten. 

Just nu är jordbrukets lönsamhet och betalningsberedskap svaga eftersom producentpriserna för jordbruksprodukter har sjunkit sedan 2013 medan kostnaderna inte gjort det. Det finns flera orsaker till detta.

Ökningen av efterfrågan på livsmedel har avtagit på världsmarknaden, mängden jordbruksprodukter i lager har ökat och överutbudet har rört om EU-marknaden. Det importförbud på livsmedel som Ryssland införde i augusti 2014 har som bekant ökat svårigheterna på EU-marknaden och orsakat direkta inkomstförluster i Finland särskilt för mjölkproducenterna. Redan för tio år sedan beslutade EU-länderna att slopa mjölkkvoterna våren 2015.

På grund av att kvoterna försvunnit har mjölkproduktionen ökat i flera EU-länder när man i den svåra marknadssituationen söker nya konkurrensmönster. Samtidigt ska man bibehålla omsättningen genom att öka på produktionen. Priset på mjölk har rasat. Andra jordbruksprodukter har mött samma öde.

Det framgår av interpellationen att oppositionen delar samma lägesbild. Nu är det dags att tillsammans söka lösningar. Vi behöver nya marknader och stödåtgärder såväl inom EU som här hemma.

Regeringen söker tillsammans med livsmedelsföretagen nya exportmöjligheter genom tillväxtprogrammet Food from Finland. Under ministerbesök har vi också arbetat för att inleda export bland annat till Kina, Japan och Iran. Regeringens spetsprojektfinansiering bidrar konkret till särskilt myndighetsbehandlingen av exportdeklarationen av kött- och mjölkprodukter och undanröjer de facto exporthinder. Särskilt Kina är en enorm exportpotential för Finland, något som kräver enträget arbete och tålamod på grund av invecklade tillståndsprocesser.

I krisdiskussioner på EU-nivå betonar Finland att man i situationer med överutbud ska stödja de producenter som drabbas av krisen. Interventionsköp av produkter eller lagring av produkter ska inte betonas eftersom det kan leda till att produktionen till och med ökar och krisen drar ut på tiden. Målet ska vara att stabilisera marknaden så att producentprisnivån kan återhämta sig till en hållbar nivå.

Under det senaste året har det för krisåtgärder inom jordbruket anvisats totalt 33 miljoner euro i EU-finansiering och nationellt krisstöd. Av denna summa har mjölkproducenter och grisköttsproducenter fått totalt 18 miljoner euro. På hösten får gårdar med olika driftsinriktningar ytterligare cirka 15 miljoner euro i riktade stöd enligt skuldsättning och byggnadsinvesteringar.

Finland och många andra medlemsländer driver på ny EU-finansiering för att avhjälpa krisen direkt på gårdsnivå och för att stabilisera marknaden. Finland föreslog också att EU-stöden för 2016 ska betalas i snabbare takt. Kommissionen har preliminärt ställt sig positivt till förslaget, och beslut om saken förväntas under sommaren. Då kan i första poster av kompensations- och miljöersättningar för år 2016 betalas ca 70 miljoner euro mera än i normalfallet.

Ärade talman,

Här hemma har gripit oss verket an.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte på våren en arbetsgrupp med uppgift att utreda vad som kan göras särskilt med hjälp av kredit- och borgensinstrument och vad annat vi kan göra till exempel med tanke på låne- och strukturstödsarrangemangen. I sin lägesrapport föreslår arbetsgruppen statsborgen för särskilda likviditetslån samt betalningslättnader för räntestödslån och statliga lån. Regeringen har målet att underlätta betalningsberedskapssituationen för gårdar i svårigheter utifrån arbetsgruppens förslag. Förslagen ska specificeras bland annat när det gäller antalet gårdar som finns i målgruppen och förslagens ytterligare kostnadseffekter.

I anslutning till de konkreta krisåtgärderna beslutade styrelsen för Maatalousyrittäjien eläkelaitos på framställning av jord- och skogsbruksministeriet och med de andra ministeriernas samtycke att tillfälligt sänka dröjsmålsräntan för LFÖPL-arbetspensionsavgifterna.

Regeringen beslutade i sin ramförhandling i april att höja anslaget för det nationella stödet för 2017 och 2018 till 2015 års nivå och att återta nedskärningen av kompensationsersättningen för år 2017. Genom dessa beslut anvisas jordbruket en krissatsning på totalt cirka 34 miljoner euro.

För att komplettera krisåtgärderna föreslår Finland ännu i juni åt EU-kommissionen att den andel av Finlands direkta EU-stöd som utgörs av EU:s produktionskopplade stöd fastställs för åren 2017–2020 till 2016 års nivå. Den ändring som vi föreslår underlättar särskilt harmoniseringen av de nationella stöden och EU-stöden för nötkreatur.

I samband med behandlingen av tilläggsbudgetspropositionen i maj meddelade regeringen att den beslutar om ytterligare åtgärder i samband med nästa tilläggsbudgetproposition, bara man först sett EU:s eventuella krisåtgärder. Nationella krisåtgärder måste alltid överensstämma med EU-jordbrukspolitikens bestämmelser, finansieringsinstrument och åtgärder.

I samband med regeringsprogrammets spetsprojekt bereder jord- och skogsbruksministeriet ett principbeslut av statsrådet om statens livsmedels- och måltidstjänster. Genom beslutet främjar vi livsmedelsupphandling som följer goda produktionssätt i enlighet med den nationella lagstiftningen. Dessa produktionssätt beaktar särskilt livsmedelssäkerheten, goda odlingsmetoder, återvinning av näringsämnen, växtskydd enligt behov och djurens välbefinnande och hälsa.

De särskilda dragen inom den nationella produktionen som gäller djurens välbefinnande utgör en väsentlig del av de upphandlingsprinciper som främjas genom principbeslutet. Sådana drag är till exempel färdigheten att föda upp fjäderfä utan att trimma näbbar samt svin utan att kupera svansar. Staten ska skaffa sådana livsmedel som vi kräver att jordbrukarna producerar.

Det finns utbredd förståelse för jordbrukarnas trångmål. Med undantag för SDP har oppositionen valt sitt kraftigaste medel för att underlätta lantbruksföretagarnas situation. Kan jag alltså i egenskap av jordbruksminister lita på att oppositionen röstar med regeringen till exempel för dessa stödåtgärder för jordbruket som jag nu presenterar?

Ärade talman,

Man ska blicka framåt också i krissituationer. Så gjorde jordbrukarna på de 50 000 gårdsbruksenheterna i Finland när de inledde sådden denna vår. Förhoppningsvis blir vegetationsperioden bättre än förra sommaren.

Åtgärderna i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 säkerställer att den högklassiga produktionen fortsätter och erbjuder goda nya möjligheter för jordbrukarna.

Kompensationsersättningar gör en fortsatt jordbrukproduktion möjlig i nordliga naturförhållanden. Med åtgärder som anknyter till ekologisk produktion, miljöfrågor och produktionsdjurens välbefinnande svarar man på konsumenternas förväntningar. Programmets rådgivningsåtgärd hjälper också jordbrukarna att orka.

Med hjälp av företagsfinansieringen enligt programmet för utveckling av landsbygden kan man öka företagsverksamheten utanför jordbruket och utveckla nya utkomstkällor. Företagsfinansiering riktas också till små och medelstora företag och gårdsbruksenheter till investeringar som gör utbudet av livsmedel mångsidigare, såsom förädling av närproducerad mat och ekologisk mat samt andra specialprodukter och kvalitetsprodukter.

Programmet för utveckling av landsbygden kompletteras av regeringsprogrammets spetsprojekt. För dessa projekt har reserverats betydande tilläggsfinansiering. Med tilläggsfinansiering som riktas till investeringsstöden skapar man förutsättningar för en modern och samtidigt resurseffektiv produktionsstruktur. Det är glädjande att det trots krisen inleds fler investeringsprojekt inom jordbruket än på flera år.

I regeringsprogrammet ingår också en betydande satsning på återvinning av näringsämnen och livsmedelssystemets hållbarhet. Genom ett försöksprogram som gäller återvinning av näringsämnen finansieras återvinningsinnovationer och produktutveckling samt pilotprojekt. För programmet har reserverats en finansiering på drygt 12 miljoner euro. Genom att utveckla, införa och exportera hållbara lösningar förbättras bytesbalansen, ökas självförsörjningen och främjas uppnåendet av klimatmålen och en god ekologisk status i Östersjön.

Biogasproduktion på gårdsbruksenheterna ger till exempel en möjlighet att diversifiera jordbruksproduktionen, effektivisera användningen av näringsämnen och minska utsläppen. Jordbrukarna är mycket intresserade av detta. I samband med regeringens klimatpolitiska och energipolitiska beslut kan man besluta om åtgärder som främjar användningen av biogas.

Ärade talman,

Den nya perioden i EU:s jordbrukspolitik som började i fjol och de nya villkoren medförde ändringar i tidsplanerna för utbetalning av stöd. Samtidigt har också EU-bestämmelserna om övervakningsvillkoren som begränsar stödutbetalningar blivit klart strängare.

Hösten 2015 betalades det ut ca 1,2 miljarder euro i stöd, vilket är över 70 procent av stödperiodens stöd. Jämfört med tidigare år sköt man upp utbetalningen av ca 200 miljoner euro till tiden efter årsskiftet i enlighet med tidsplanen. Om ändringarna informerades redan i god tid före 2015 års stödansökan. Tyvärr har informationen inte nått alla jordbrukare.

Under våren 2016 var Landsbygdsverket tvunget att senarelägga utbetalningen av drygt 80 miljoner euro som i huvudsak gällde husdjursstöd 2015 med upp till flera veckor. Orsaken till förseningen var problemen med att bygga upp de allra svåraste stödsystemen och systemet för att tillämpa stödvillkoren. Därför konstaterade jag i mars att samarbetet mellan ministeriet och Landsbygdsverket ska förbättras och verket ska styras mer direkt av ministeriet än tidigare. Samarbetet har fungerat bra och sedan dess har utbetalningstidsplanen hållit streck. Vid utgången av juni kommer jordbrukarna att få även de sista försenade stödposterna.

Om utbetalningen av 2016 års jordbruksstöd informerades förra veckan. Stöden kan betalas ut tidigare än i fjol, och flera tio miljoner euro som är planerade att betalas ut våren 2017 ska betalas ut redan vid utgången av 2016.

Ärade talman,

Förvaltningens verksamhet kräver ytterligare effektivisering och bestämmelserna om primärproduktion ytterligare förbättring. För att förenkla EU-byråkratin har vi aktivt genom ändringsförslag påverkat EU-kommissionen. Detta arbete har också gett resultat. Till exempel vissa oskäliga övervakningssanktioner i anslutning till EU:s djurbidrag ska nu lindras. Nästa fråga på agendan är förgröningsstöd när man på EU-nivå tar fram en halvtidsbedömning av systemets funktion. När det gäller nästa programperiod, ska EU-jordbrukspolitikens villkor som är svårbegripliga och består av många samtidiga system och krav gallras tillräckligt hårdhänt.

Inom vår förvaltning går vi igenom Landsbygdsverkets och Livsmedelssäkerhetsverkets läge och utreder möjligheterna till sammanslagning. Ansökan, behandlingen och utbetalningen av jordbruksstöd ska ske planenligt och kundorienterat. Företagarnas onödiga börda i samband med tillstånds- och uppföljningsprocesserna måste minskas.

Vi måste också ha mod att ta upp redan tidigare fattade beslut såsom vi gjorde i fjol när vi preciserade nitratförordningens bestämmelser om hantering av gödsel. Nu i vår har vi tillsammans med förvaltningen, jordbrukarna och producentorganisationerna gått igenom övervakningsanvisningarna för tvärvillkoren och klargjort vissa problemområden med beaktande av hållbar matproduktion och miljö.

De byråkratiska problem som rör förädling av och handel med livsmedel har utretts tillsammans med sektorn. Vi har tagit itu med 50 problem och inlett avhjälpande åtgärder.

Samtidigt som det är nödvändigt att effektivisera förvaltningen är det bra att komma ihåg att vi själva under årens lopp har skapat ett komplicerat och mångfacetterat stödsystem genom våra nationella val. I samband med reformerna av EU:s jordbrukspolitik har Finland velat bygga stödsystem med övergångstider, kompletteringar, undantag och särskilda instrument.

Statens revisionsverks centrala slutsats från revisionen 2013 var att jordbrukets stödförvaltning fungerar effektivt i Finland och att jordbrukets EU-finansiering har verkställts och tryggats mycket väl. Enligt verket kan stödförvaltningen och stödhelheten också förenklas avsevärt, men det innebär samtidigt att vi måste ge avkall på målen för den gällande jordbrukspolitiken.

Därför finns det allt skäl att diskutera de kommande jordbrukspolitiska målen så brett och öppet som möjligt. På initiativ av jord- och skogsbruksministeriet har denna debatt redan inletts på såväl den nationella nivån som EU-nivån.

Ärade talman,

I enlighet med regeringsprogrammets genomförandeplan ska den inhemska matproduktionens konkurrenskraft, ansvarsfullhet, marknads- och konsumentorientering och tillräcklighet med tanke på försörjningsberedskapen bedömas i den livsmedelspolitiska redogörelse som i höst överlämnas till riksdagen.

I fortsättningen beror jordbrukets lönsamhet framför allt på utvecklingen av försäljningsinkomsterna och produktionskostnaderna. Inkomsterna måste ökas genom både produktiviteten och priset som man betalar för kvaliteten. På samma gång måste man också få stopp på ökningen av produktionskostnaderna.   

När det gäller samarbetet och att ta till sig både ny kunskap och färdigheter inom teknikområdet har fördomsfriheten på gårdsnivå en central roll. Statens roll är att genom produktionsstöd ge ett grundskydd och jämna ut variationerna i regionernas förhållanden. Investeringsstöden ska däremot bidra till bättre produktivitet och strukturutveckling.

Hur lantbruksföretagare orkar i det svåra ekonomiska läget berör oss alla. När det rör sig om producenternas arbetshälsa och ork i arbete samlar vi in alla nya idéer och information om alla redan pågående projekt, system och god praxis. Denna helhet ska utvecklas och förankras i regionerna med hjälp av till exemplel landsbygdens utvecklingsprojekt.

Jordbrukarnas ställning i matkedjan har på sistone varit föremål för diskussion både i EU och här hos oss. I anslutning till den transparens och dialog som det behövs i matkedjan samlades vi i början av maj kring samma bord för att med de olika parterna i kedjan diskutera livsmedelsbranschens konkurrensläge och akuta kris. Denna dialog fortsätter.

I enlighet med regeringsprogrammet har vi reformerat lagstiftningen om producent- och branschorganisationer. En ändring enligt vilken det är möjligt att inrätta producentorganisationer inom sektorerna för nötkött och åkergrödor började gälla i början av maj. Ett lagförslag om godkännande av producent- och branschorganisationer även inom de övriga jordbrukssektorerna är som bäst på remiss. De här åtgärderna ger producenterna rätt till ett allt bredare samarbete på marknaden. På detta sätt kan kedjans verksamhet effektiviseras och producenternas ställning i kedjan stärkas. 

Vi främjar användningen av ursprungsmärkningar på livsmedel för att konsumenten bättre ska kunna identifiera de inhemska produkterna. Ytterligare bidrar staten till produktion och försäljning av när- och ekomat. Ekomarknaden har också vuxit snabbare än dagligvaruhandeln i genomsnitt. Marknadskanalerna för närmat diversifieras enligt regeringens närmatsprogram. Regeringen har underlättat direktförsäljning genom att ändra lagstiftningen.

Ärade talman,

I egenskap av minister med ansvar för jordbruk är jag lättad. Jag är lättad över att även oppositionen, med undantag för SDP, ser allvarligt på jordbrukets svåra läge. Ren mat och rent vatten är inte några självklarheter. Jag har presenterat regeringens insatser för att underlätta jordbrukets vanskliga läge. Konstruktiva förslag från oppositionen är välkomna.

Beklagliga knivhugg i jordbrukarnas rygg på tidningsspalter eller i denna sal är inte sådana.

Vi måste arbeta tillsammans för den inhemska maten, matproduktionen och matproducenternas uppskattning. Vi behöver allt mer mat och förnybar energi framtiden.

Våra rena marker, rika vattenresurser, effektiv användning av energi och näringsämnen tillsammans med avancerad teknologi och högt kunnande är våra värdefullaste resurser. Bioekonomi och kretsloppsekonomi kommer med säkerhet att vara en central del av Finlands nya framgångsberättelse. Jordbrukarna är också med och skapar denna framgång. 

Kimmo Tiilikainen Ruoka ja maatalous
 
Tillbaka till toppen