Riksdagen godkände grundandet av Centret för konstfrämjande

Riksdagen har godkänt grundandet av Centret för konstfrämjande. Centret för konstfrämjande är en myndighet under undervisnings- och kulturministeriet och har regionala verksamhetsställen. I anslutning till centret ska det finnas förtroendeorgan med självständig beslutanderätt, nämligen konstrådet, statliga konstkommissioner, regionala konstkommissioner och särskilda nämnder.

Innehållet i lagen, som beretts av undervisnings- och kulturministeriet godkändes enligt kulturutskottets betänkande. Utskattet betonade i de ändringar som de gjort i förslaget konstens prioritet inom Centret för konstfrämjande och särskilt i fråga om konstkommissionernas uppgifter. Förutom främjande av konst kommer centret att ägna sig åt uppgifter som hänför sig till främjande av kultur.

I och med lagreformen kommer konstkommissionsväsendet verksamhet att förtydligas genom att förtroendeorganens bedömningsuppgifter och centrets myndighetsuppgifter separeras från varandra. Förvaltningen och dess genomskinlighet främjas av att det beslutsfattande som rör statsunderstöd och stipendier blir tydligare. Omprövning av besluten ska framöver få begäras och besluten ska få överklagas på laglighetsgrund.

Den kollegiala bedömningen tryggas

Förtroendeorganen på både riksnivå och regional nivå bevaras i reformen. Förtroendeorgan med självständig beslutanderätt är konstrådet, statliga och regionala konstkommissioner och särskilda nämnder.

Kommissionerna besluter om konstnärers och konstnärsgruppers stipendier och priser. De fungerar också som expertorgan. Kommissionerna utnämner konstrådet och deras verksamhetsperiod är två år. Konstrådet kan vid behov tillsätta utskott inom statens konstkommission för att bereda ärenden anslutning till kollegial bedömning.

För att den kollegiala bedömningen skall förverkligas betonade riksdagen förtroendemännens urvalsprocess och vikten av att förtroendeorganens sakkännedom är omfattande. Då man väljer medlemmar bör man se till att kommissionens konstnärliga och övriga sakkännedom är mångsidig och att de språkmässiga och regionala aspekterna tas i beaktande.

Meningen är att Centret för konstfrämjande huvudsakligen är stationerat i Helsingfors, och genom en förordning slår man fast att myndigheten självständigt besluter om de regionala verksamhetsställenas antal, placering och hur uppgifterna organiseras. De nuvarande 13 konstkommissionerna bevaras och det sker inga förändringar i deras verksamhetsområden. Även personalens storlek förblir oförändrad.

Meningen är att republikens president bekräftar den lag som godkänts av riksdagen, och som träder i kraft från och med ingången av 2013. Den nya lagen ersätter lagen om organisering av konstens främjande. Utgångspunkten var att se över verksamheten och strukturen i konstkommissionsväsendet, som är från 1960-talet, för att dessa bättre ska svara mot de förändringar i omvärlden.

Länkar

• Material i anslutning till beredningen / UKM 
• Käsittelyvaiheet eduskunnassa