Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

EU antog arbetsvillkorsdirektivet och direktivet om balans i arbetslivet

työ- ja elinkeinoministeriö
Utgivningsdatum 13.6.2019 12.20 | Publicerad på svenska 17.6.2019 kl. 11.05
Nyhet

Europeiska unionens råd har slutgiltigt godkänt direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor (arbetsvillkorsdirektivet) och direktivet om balans mellan arbete och privatliv (direktivet om balans i arbetslivet). Direktiven godkändes på mötet för arbetsministrar i Luxembourg den 13 juni. Direktiven måste genomföras inom tre år från ikraftträdandet. Europaparlamentet har redan tidigare godkänt direktiven för sin del.

Direktiven träder i kraft 20 dagar efter den offentliga publiceringen – dvs. senare sommaren 2019.

Arbetsvillkorsdirektivet syftar till att främja mer förutsägbara arbetsvillkor

Arbetsvillkorsdirektivet syftar till att förbättra ställningen i synnerhet för dem som är anställda i mer osäkra anställningsförhållanden genom att främja tryggare och mer förutsägbara arbetsvillkor.

Direktivet förutsätter att arbetstagarna ges skriftlig information om de centrala arbetsvillkoren i större omfattning än i nuläget, snabbare och även vid korta anställningar. Arbetstagarnas möjligheter att förbereda sig på kommande arbetsskift i samband med iakttagande av varierande arbetstid (inkl. nollavtal) förbättras genom att det förutsätts att arbetsskift erbjuds i tillräckligt god tid innan arbetsskiftet börjar. I direktivet ingår också bestämmelser om maximilängden på prövotiden och om förbudet mot konkurrerande verksamhet. Dessutom ingår i direktivet bestämmelser som säkerställer ett effektivt genomförande av direktivet och tillräckliga rättsmedel för arbetstagare.

Arbetsvillkorsdirektivets konsekvenser för den nationella lagstiftningen

Finlands nuvarande lagstiftning motsvarar direktivets krav i stor omfattning. Direktivet medför dock vissa ändringsbehov i lagarna om anställningsförhållanden, till exempel i fråga om de centrala arbetsvillkoren och avtal med varierande arbetstid.

Syftet med direktivet om balans i arbetslivet är att förbättra möjligheterna att förena arbetsliv, privatliv och familj

Direktivet om balans i arbetslivet främjar jämställdheten mellan könen på arbetsmarknaden och en mer balanserad fördelning av omsorgsansvaret. I direktivet föreskrivs det om pappaledighet, föräldraledighet, ledighet för anhörigvård och om flexibla arbetsarrangemang.

Konsekvenser för den nationella lagstiftningen av direktivet om balans i arbetslivet

Den nationella faderskapsledigheten uppfyller direktivets krav beträffande pappaledighet.

Den kvoterade föräldraledigheten på två månader för båda föräldrar, dvs. den icke överförbara andelen av föräldraledigheten motsvarar inte den gällande lagstiftningen. Den nuvarande faderskapsledigheten på 54 dagar betraktas som sådan föräldraledighet som avses i direktivet till den del som den nationella faderskapsledigheten överstiger pappaledigheten på 10 dagar enligt direktivet. Förslaget förutsätter i praktiken tilläggsdagar för att tvåmånaderskvoten för fadern ska uppfyllas. Även moderns andel bör kvoteras. Förslaget förutsätter att sjukförsäkringslagen ändras.

Den föreslagna nya rätten till fem dagars ledighet för anhörigvård förutsätter ändringar i arbetsavtalslagen. Nationell avtalsbaserad frånvaro för vård av en närstående i enlighet med arbetsavtalslagen motsvarar inte den nya ledigheten för anhörigvård.

Dessutom bör vissa smärre detaljer beaktas i genomförandet av direktivet.

En del av direktivets genomförande bereds i samband med familjeledighetsreformen och en del i en separat arbetsgrupp.

Ytterligare upplysningar:

Nico Steiner, regeringsråd, ANM, tfn +358 295 049 001 (arbetsvillkorsdirektivet)
Seija Jalkanen, äldre regeringssekreterare, ANM, tfn +358 295 048 952 (direktivet om balans i arbetslivet)

 
Tillbaka till toppen