Kunskapsbasen för integrationspolitik utvecklas kraftigt

Arbets- och näringsministeriet 28.3.2019 13.40 | Publicerad på svenska 2.4.2019 kl. 12.09
Nyhet

Riksdagens skrivelse om hur integrationen fungerar antecknades för kännedom vid statsrådets allmänna sammanträde den 28 mars 2019. Arbets- och näringsministeriet kommer att upprätta ett åtgärdsprogram som lämnas tillriksdagen enligt den tidtabell som riksdagen har fastställt. Samtidigt bedöms effekterna av de integrationsfrämjande åtgärder som vidtagits redan under den innevarande regeringsperioden.

Den 23 januari 2019 godkände riksdagen utifrån revisionsutskottets betänkande ett ställningstagande (RSk 35/2018 rd) om hur integrationen fungerar [1]. I sitt ställningstagande förutsätter riksdagen att regeringen upprättar
ett övergripande åtgärdsprogram om behovet av att se över integreringsåtgärderna och de reformer som ska genomföras.  Åtgärdsprogrammet ska lämnas till riksdagen i form av en redogörelse före utgången av 2020.

Arbets- och näringsministeriet har svarat på uttalandena i riksdagens skrivelse i samband med regeringens årsberättelse. Ministeriet kommer att avfatta en redogörelse till riksdagen enligt den tidtabell som riksdagen har fastställt.

En av prioriteringarna för statsminister Juha Sipiläs regering i fråga om integrationsfrämjande har varit att integrationen av invandrare i högre grad än tidigare utgår från arbetslivet och att  invandrarnas väg  till utbildning och sysselsättning görs snabbare. Även integrationen av barn, unga och familjer har utvecklats. Många av reformerna är relativt nya, och det har hittills varit för tidigt att bedöma deras effekter när det gäller sysselsättning av invandrare. Hur de redan vidtagna integrationsåtgärderna och reformerna av utbildningssystemet har inverkat på invandrarnas väg till utbildning och sysselsättning kommer att bedömas i samband med redogörelsen. Vid bedömningen beaktas också vilken inverkan arbetsmarknadens strukturer och den sociala tryggheten samt arbetsmarknadens mottaglighet har haft.

Det är viktigt att integrationspolitiken och de integrationspolitiska reformerna baserar sig på så täckande, tillförlitliga och långvariga forskningsrön som möjligt. Under de senaste åren har arbets- och näringsministeriet kraftigt utvecklat  den kunskapsbaserade integrationspolitiken och systemet för uppföljning av integrationen av invandrare. Regeringsperiodens omfattande helhetsöversikt över integration och goda relationer mellan olika befolkningsgrupper kommer att färdigställas hösten 2019. Också de uppgifter som fås från den kan utnyttjas vid bedömningen av behovet att reformera integrationspolitiken. 

Arbets- och näringsministeriet har inlett beredningen av statens förvaltningsövergripande integrationsprogram för åren 2020–2023, som innehåller integrationspolitiska mål och åtgärder.  Programmet utarbetas så att flera olika intressentgrupper delaktiggörs. Processen kan utnyttjas också vid beredningen av den redogörelse som riksdagen förutsatt.

Befolkningen i arbetsför ålder minskar, och redan i dagens läge råder det en viss brist på kompetent arbetskraft på arbetsmarknaden. Det är således viktigt att man satsar på utveckling av kompetensen och förbättring av sysselsättningen hos dem som är i arbetslivet, är arbetslösa eller utanför arbetsmarknaden, inkl. invandrarna. Målet för integrationsprocessen är att invandrare övergår till arbetslivet så snart de har förutsättningar för det. Invandrarnas utgångspunkter och livssituation påverkar i hög grad det hur länge integrationen tar.  Det bör också beaktas att integrationen även påverkas av samhällets och arbetsmarknadens strukturer och mottaglighet.

Ytterligare information:

Sonja Hämäläinen, migrationsdirektör, ANM, tfn 029 504 7112