På väg mot en strukturfondsperiod i partnerskap: Genom fenombaserad utveckling mot mer betydande resultat

Arbets- och näringsministeriet 10.2.2020 12.26
Nyhet
Marja-Riitta Pihlman, avdelningschef vid arbets- och näringsministeriets avdelning för regioner och tillväxttjänster
Marja-Riitta Pihlman, avdelningschef vid arbets- och näringsministeriets avdelning för regioner och tillväxttjänster

Ett fenombaserat tillvägagångssätt är starkt med i beredningen av EU:s framtida strukturfondsperiod. Enligt Marja-Riitta Pihlman, avdelningschef vid arbets- och näringsministeriets avdelning för regioner och tillväxttjänster, behandlas regionutvecklingen i ökande grad med avseende på betydande samhälleliga fenomen, såsom klimatförändring, urbanisering och digitalisering.

−Ett fenombaserat tänkande och ett bemötande av fenomen är en väsentlig del av beredningen av nästa programperiod, säger Pihlman.

Arbets- och näringsministeriets strategiska prioriteringar är att lyfta sysselsättningsgraden till 75 procent, utveckla Finland så att landet är klimatneutralt fram till 2035 och höja forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhetens andel till fyra procent av bruttonationalprodukten.

Finansieringen ska vara inriktad på att stödja samhälleliga mål

Med strukturfondsmedel kan centrala samhälleliga mål, såsom sysselsättning och begränsning av klimatförändringen, främjas. När åtgärder inriktas genom att fokusera på stora fenomen åstadkommer man bättre effekt än genom enstaka åtgärder.

−Det förefaller som om såväl Östra och Norra Finland som Södra och Västra Finland har identifierat likadana stora fenomen som man vill inrikta strukturfondsmedel till, berättar Pihlman.

Även om strukturfondsmedlen är ett ytterst centralt utvecklingsinstrument är det viktigt att vi är medvetna om att finansieringen genom strukturfonderna endast kan svara mot en del av de utmaningar som man identifierat. Enligt Pihlman måste man göra tydliga val och begränsa åtgärder vid beredningen av programmet.  Den nationella offentliga och den privata finansieringen har också en viktig roll vid regionutveckling och uppbyggnad av en hållbar framtid.

Modellen för ett program skapar mer flexibla samarbetsmöjligheter

Pihlman berättar att partnerskapsnätverket för beredningen av programmet intresserar och förbinder sig till beredningen. Det har kunnat förutspås från början av beredningen av programmet att regionernas olika åsikter om framför allt den regionala utdelningen av medel lyfts fram i diskussionen. I fjol höstas fördes en häftig diskussion mellan regioner om fördelningen av finansieringen under den framtida programperioden.

Enligt Pihlman var det en bra lösning att dåvarande näringsminister Katri Kulmuni gav landskapsdirektörerna ansvaret för att komma överens om principerna för den regionala utdelningen av medel. Ett kollektivt ansvar och en kollektiv uppgift har jämnat ut spänningar mellan regionerna.

Från den innevarande programperioden lyfter Pihlman fram goda erfarenheter från modellen för ett program och riksomfattande projektverksamhet.

− Med ett program kan man bättre bygga nätverk mellan till exempel regioner eller städer än med separata program.

Pihlman anser att den riksomfattande projektverksamhet som finansieras från regionala utvecklingsfonden (EAKR) och socialfonden (ESF) är viktig, och den kommer att genomföras även under den kommande programperioden. Under innevarande programperiod har till exempel ESF:s Navigatorer för unga varit en framgångsrik riksomfattande verksamhet som genomförts i hela landet för att skapa ett enhetligt koncept.  Navigatorerna bedriver förvaltningsövergripande arbete för att främja sysselsättningen bland unga.

Marja-Riitta Pihlman, avdelningschef för avdelningen för regioner och tillväxttjänster vid arbets- och näringsministeriet, intervjuades. EU:s strukturfondsperiod 2021−2027 bereds i samarbete med olika intressentgrupper i enlighet med partnerskapsprincipen. I serien På väg mot en strukturfondsperiod i partnerskap intervjuas därtill Päivi Keisanen från Norra Österbottens förbund, Tiina Huotari från Nylands förbund, Mauri Yltiö från miljöministeriet och Jussi Ahokas från SOSTE Finlands social och hälsa rf.