Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

En bredbasig arbetsgrupp utreder utsikterna för användningen av torv

Arbets- och näringsministeriet 9.4.2020 9.00
Pressmeddelande

Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda hur användningen av torv på ett kontrollerat sätt ska kunna läggas om från förbränning till framställning av innovativa produkter med högre förädlingsgrad, i samband med att användningen av torv som energikälla i enlighet med regeringsprogrammet åtminstone ska halveras före 2030.

Arbetsgruppen ska lägga fram förslag på metoder som kan säkerställa en regionalt och socialt rättvis omställning som inte äventyrar leveranssäkerheten och försörjningsberedskapen för el och värme.

Dessutom ska arbetsgruppen utreda vilka ersättande möjligheter till energianvändning det finns i de nya innovativa användningsformerna för torv. Arbetsgruppen kommer också att bedöma på vilka andra sätt man kan kompensera regionalekonomiska och sysselsättningsmässiga förluster som uppstår inom de områden där konsekvenserna av en minskad användning av torv som energikälla är betydande.

Ordförande för arbetsgruppen är agrolog Timo Korhonen. I arbetsgruppen ingår företrädare för arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och Bioenergia ry, Finlands miljöcentral, Finlands naturskyddsförbund, Finsk Energiindustri rf, Försörjningsberedskapscentralen, Geologiska forskningscentralen, Jord- och Skogsbruksproducenternas Centralförbund, Koneyrittäjät ry, Naturresursinstitutet, Suomen turvetuottajat och Östra Finlands universitet. Arbetsgruppen kan kalla permanenta sakkunniga och höra experter. Arbetsgruppen mandattid fortsätter till den 31 mars 2021.

Frågor som gäller beskattningen av torv behandlas i en tjänstemannaarbetsgrupp som leds av finansministeriet. Arbetsgruppen gör en total översyn av energibeskattningen och dess arbete väntas bli klart i början av augusti. I den förstudie som leds av arbetsgruppen för torvfrågor behandlas sannolikt effekterna av skattehöjningar, men arbetsgruppen lägger inte fram några egentliga skatteförslag.

Förstudie om hur användningen av torv för energiändamål ska utvecklas genom olika skattelösningar till stöd för arbetsgruppens arbete

I den första fasen leder arbetsgruppen en förstudie där man ska bedöma hur energianvändningen av bränntorv kommer att utvecklas fram till 2030 och 2040 med nuvarande politiska åtgärder samt i en situation där beskattningen av bränntorv skärps stegvis.

I studien går man igenom de nuvarande anläggningarna och de förbränningstekniska krav som de ställer på minimimängden torvanvändning åren 2025, 2030 och 2040 samt behövliga tilläggsinvesteringar om användningen av torv skulle upphöra under dessa tidpunkter på grund av marknadsutvecklingen eller någon annan orsak.

I studien undersöks med vad värmeproduktion baserad på torv skulle ersättas i olika scenarier och vilka konsekvenser en sådan utveckling skulle ha för användningen av biomassa vid uppvärmning. Dessutom bedöms vilka konsekvenser olika scenarier har för utvecklingen av växthusgasutsläppen, sysselsättningen, kolsänkorna samt produktionen av andra torvprodukter och de nya användningsformerna för torv.

Mekanismerna för EU:s utsläppshandelssystem och en grön giv ligger till grund

Reformen av EU:s utsläppshandelssystem och införandet av en reserv för marknadsstabilitet har likt en trend höjt priset på utsläppsrätten. Visserligen har recessionen till följd av coronaviruspandemin avsevärt sänkt priset på utsläppsrätten under de senaste veckorna, men priset beräknas ändå stiga även i fortsättningen. Den skatteskärpning för bränntorv som trädde i kraft vid ingången av 2019 och eventuella framtida skärpningar försämrar vid sidan av höjningen av priset på utsläppsrätten också konkurrenskraften för bränntorven på lång sikt.

Europeiska kommissionen har den 14 januari 2020 presenterat en plan för den gröna given som omfattar en mekanism för en rättvis omställning för regioner där övergången till en grön ekonomi kan ha betydande ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Mekanismen kommer att bestå av en fond för en rättvis omställning ur vilken man också kan stödja den regionala anpassningen vid minskad användning av torv.

Ytterligare information:
agrolog Timo V. Korhonen, tfn.050 512 2238 (arbetsgruppens ordförande)
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518
Petri Hirvonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7048 (arbetsgruppens sakkunnigsekreterare)