Lägesrapport om sociala företag i Finland har publicerats

Arbets- och näringsministeriet 7.11.2019 10.53 | Publicerad på svenska 11.11.2019 kl. 15.55
Nyhet

Vid ett diskussionsmöte som ANM ordnade diskuterades livligt bland annat huruvida man på bästa sätt främjar sociala företags ställning genom att fokusera på särdragen inom branschen eller likheterna med den övriga företagsverksamheten.

Att förbättra verksamhetsförutsättningarna för sociala företag är ett sätt i regeringsprogrammet att förbättra sysselsättningen. Målet är att förbättra möjligheterna för särskilt partiellt arbetsföra och personer med en svag ställning att komma in på arbetsmarknaden. Trots det innehåller regeringsprogrammet andra viktiga skrivningar med tanke på socialt företagande, såsom skrivningen om att en strategi för företagande skapas.

Forskaren Harri Kostilainen vid Diakoniyrkeshögskolan utarbetar för närvarande en utredning om sociala företag i Finland på uppdrag av ANM. Utredningens lägesrapport har nyligen publicerats. Lägesrapporten kartlägger antal, storlek, branscher och sysselsättande effekt i fråga om sociala företag.

Enligt definitionen i rapporten är knappt 1 700 sociala företag verksamma i Finland. Större delen av dessa (964) är föreningar inom social- och hälsovårdsbranschen. Branschens sammanräknade omsättning är cirka 5,8 miljoner euro. Det finns något över 50 000 arbetsplatser i sociala företag, framför allt i företag som beviljats märket ett socialt företag (22 500) och föreningar inom social- och hälsovården (26 500). Det finns potential i dessa två grupper för att sysselsätta partiellt arbetsföra.

Betonas det sociala eller företagandet?

Arbets- och näringsministeriet ordnade ett diskussionsmöte i samband med presentationen av lägesrapporten. Ämnet intresserar eftersom mötet var fyllt till sista platsen med representanter för företag, organisationer, föreningar och högskolor.

Vid mötet fördes mångsidiga diskussioner om verkningsfullhet, inträde på marknaden, institutioner och lagstiftning i fråga om socialt företagande. Diskussionen fördes under ledning av Europeiska kommissionens Risto Raivio genom att utnyttja kommissionens och OECD:s verktyg Better Entrepreneurship. Genom verktyget hade deltagarna på förhand utvärderat verksamhetsmiljön för socialt företagande i Finland.

Bland annat följande synvinklar betonades vid diskussionen:

Ska socialt företagande definieras strikt eller löst? Begränsningen av socialt företagande enligt kriterier som fastställts av Europeiska kommissionen väckte uppmärksamhet i lägesrapportens resultat. Därigenom förblir deras antal litet i uppskattningen och verksamheten koncentreras till social- och hälsovårdssektorn. Särskilt de små och medelstora företagen bör bättre inkluderas i definitionen enligt publiken. Om socialt företagande definieras alltför snävt kommer även deras sysselsättande effekt att förbli liten. 

När företagandet har särskilda mål behövs då särskilt stöd? Servicenivån differentieras runtom i Finland, vilket syns framför allt i glesbygden. Socialt företagande behövs för att producera närtjänster och ta emot människor men för detta behövs det stöd, konstaterade publiken.

Enligt andras uppfattningar är det centralt att integrera sektorn för sociala företag i riktning mot en verksamhet som i större utsträckning bedrivs på marknadsvillkor. Även om det finns särskilda frågor som de sociala företagen löser bättre än andra, är det viktigt att inte isolera de sociala företagen till en egen företagsgrupp.

Behövs det mer forskningsinformation eller åtgärder? Båda behövs men prioriteringarna i de olika anförandena varierade. I fråga om forskningsinformation betonade man högskoleutbildningens betydelse för kännedomen om socialt företagande samt information om de sociala företagens tillväxt och verkningsfullhet. Som en motvikt till forskning efterlyste man handling: regeringsprogrammet är ”det mest positiva någonsin” för socialt företagande, nu är det dags att handla.

Det gäller att få verkningsfullhet som ett kriterium för offentliga upphandlingar såsom lagstiftningen tillåter. Det kräver mod framför allt i kommunerna, konstaterades det i anförandena. Särskild lagstiftning om sociala företag hjälper inte om verkningsfullhet inte genuint kan göras till ett kriterium för offentliga upphandlingar.

Det är nu möjligt att delta i en enkät om läget för sociala företag och förslag till förbättringar genom ett webbhörande. 

Den andra fasen av Harri Kostilainens utredning ska bli klar före utgången av 2019. I slutrapporten presenteras politiska rekommendationer och praktiska åtgärdsförslag för hur man kan förbättra förutsättningarna för sociala företags affärsverksamhet och sysselsättning i Finland.

Ytterligare upplysningar:
Lippe Koivuneva, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 236