Pensionsreformen minskar hållbarhetsunderskottet

Den uppgörelse om pensionsreformen som godkändes i dag uppfyller enligt finansministeriets preliminära bedömning det mål som satts för reformen. Bedömningen baserar sig på Pensionsskyddscentralens underlag. I och med att pensionsutgifterna minskar och sysselsättningsnivån stiger minskar reformen hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin med ett belopp som motsvarar en procent av bruttonationalprodukten. Därtill kommer pensionsplaceringarnas ökade avkastning. Ökningen möjliggörs av de ändringar i placeringsreglerna som parterna kom överens om. De reformer som arbetsmarknadsparterna nu kom överens om stärker tillsammans med den frysning av pensionsindex som regeringen beslutade om tidigare den offentliga ekonomins hållbarhet med ett belopp som motsvarar en dryg procent av bruttonationalprodukten. På så sätt uppfylls det mål som sattes för pensionsreformen i det strukturpolitiska programmet.

Förutom att sysselsättningsnivån stiger och den offentliga ekonomin stärks stöder reformen pensionssystemets sociala hållbarhet. I och med reformen höjs den genomsnittliga pensionsnivån jämfört med det nuvarande systemet, samtidigt som trycket på högre arbetspensionsavgifter minskar och rättvisan generationer emellan ökar.

Pensionsreformen är en väsentlig del av det strukturpolitiska programmet. Som mål för reformen sattes att den offentliga ekonomins hållbarhet skulle öka med ett belopp som motsvarar en procent av bruttonationalprodukten. Arbetsmarknadsorganisationerna lämnade i våras ett ställningstagande till regeringen där de förband sig att bereda ett förslag till reform som uppfyller detta mål.

Förhandlingsresultatet är en god grund för en lagberedning på trepartsbasis

Enligt social- och hälsovårdsministeriets bedömning skapar förhandlingsresultatet en god grund för en lagberedning om reformen på trepartsbasis. Eftersom finländarnas förväntade livslängd har ökat snabbt bör en del av de återstående åren i fortsättningen användas till arbete. Den nedre gränsen för pensionsåldern stiger gradvis till 65 år och binds senare till det förväntade antalet levnadsår. Ändå kommer finländarna i framtiden att hinna vara pensionerade en längre tid än hittills. Personer som haft ett särskilt tungt arbete har enligt pensionsuppgörelsen rätt till pension efter 38 år i arbetslivet redan före den egentliga pensionsåldern.

Pensionsuppgörelsen innebär att arbetspensionsavgiften i framtiden kan hållas på en skälig nivå t.ex. genom att pensionsåldern höjs. Skäliga pensionsavgifter gagnar både arbetsgivarna och arbetstagarna. Skäliga avgifter stöder också ekonomin och näringslivet i högre grad i och med att den totala skattegraden blir lägre.

Regeringen tackar arbetsmarknadsorganisationerna och alla som deltagit i beredningen av förslaget för ett väl utfört arbete.