Finanspolitisk expertgrupp: anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna kan perio

Statsfinanserna kommer att uppvisa ett kännbart bestående underskott även i framtiden, och utan nya åtgärder som minskar statens utgifter och ökar inkomsterna fortsätter statsskulden att öka i förhållande till totalproduktionen, konstaterar den finanspolitiska expertgrupp som lämnade sin rapport till ekonomiska rådet.

Anpassningsåtgärder på cirka 3 miljarder euro för att stärka statsfinanserna räcker för att minska statens skuldkvot och minska underskottet i statsfinanserna till 1 procent i förhållande till totalproduktionen, förutsatt att ekonomin växer med i genomsnitt cirka 1,5 procent per år. Samtidigt får åtgärderna – tillsammans med anpassningsåtgärderna inom den kommunala ekonomin, som genomförs enligt det strukturpolitiska programmet – skuldsättningen inom hela den offentliga ekonomin att minska i förhållande till totalproduktionen, bedömer den grupp med ekonomiska experter som arbetat under ledning av finansministeriets statssekreterare Martti Hetemäki.

Gruppen konstaterar att åtgärder på 3 miljarder euro för att stärka statsfinanserna, med beaktande av de anpassningsåtgärder som genomförs under ett år och de anpassningsåtgärder som man redan beslutat om för 2015, skulle innebära en alltför stor skärpning av finanspolitiken i en situation där ekonomin håller på att återhämta sig från recessionen och resurserna fortfarande underutnyttjas. Detta talar för en periodisering över flera år. En periodisering förutsätter dock att regeringen preciserar anpassningsåtgärderna noga och genomför strukturprogrammet målmedvetet och med framförhållning.

Anpassningsåtgärderna bör väljas så att de negativa effekterna för tillväxten på lång sikt minimeras. Åtgärderna kan periodiseras över åren 2015–2017 så att 1 miljard euro genomförs före utgången av 2015 och 1 miljard genomförs 2016 respektive 2017. Dessutom bör regeringen besluta om anpassningsåtgärderna vid förhandlingarna om budgetramen i mars 2014 och lämna de förslag till lagstiftning som krävs så att beslut om åtgärderna kan fattas inom den pågående riksdagsperioden.

Med tanke på uppnåendet av målen för det strukturpolitiska programmet är det avgörande att organisationerna före hösten 2014 förhandlar fram en pensionsreform som på ett trovärdigt sätt uppfyller det mål som man tillsammans kommit överens om, och att alla förslag till lagstiftning i anslutning till reformen lämnas till riksdagen genast efter riksdagsvalet 2015 och att reformen träder i kraft senast vid ingången av 2017. För att programmets målsättningar ska uppfyllas är det också av avgörande betydelse att social- och hälsovårdsreformen leder till en verksamhetsmässigt och administrativt sett effektiv servicestruktur som stöds av kommunstrukturreformen, och att besluten om den lagstiftning som behövs fattas under innevarande valperiod. Dessutom måste den kommunala ekonomin fås i balans genom att man minskar på kommunernas uppgifter och skyldigheter i den omfattning som man kommit överens om och genom kommunernas egna åtgärder. Balansen måste upprätthållas med hjälp av den nya budgetramen för den kommunala ekonomin.

I bedömningen betonas det att anpassningsåtgärderna för att minska utgifterna och öka inkomsterna ska vara av permanent natur. Åtgärderna för att minska den strukturella arbetslösheten medför en permanent minskning av bland annat utgifterna för arbetslöshetsskydd, bostadsbidrag och utkomststöd och en permanent ökning av skatteinkomsterna. Vid beräkningen av anpassningsbehovet på tre miljarder har man inte beaktat de åtgärder för att minska den strukturella arbetslösheten som ingår i det strukturpolitiska programmet. Till den del som åtgärdernas effekter kan bedömas på ett tillförlitligt sätt och arbetslösheten minskar, kan effekterna räknas som en del av anpassningen på 3 miljarder euro.

Tillsammans med anpassningen av den kommunala ekonomin räcker den ytterligare anpassningen av statsfinanserna på 3 miljarder till för att avhjälpa avvikelsen från målet för det strukturella saldot i de offentliga finanserna på medellång sikt. År 2018 kommer det strukturella saldot redan att uppvisa ett överskott på 1 procent i förhållande till totalproduktionen. För att hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin ska avhjälpas krävs det att det strukturella saldot i Finland uppvisar ett tydligt överskott innan de negativa effekterna av den åldrande befolkningen på den offentliga ekonomin accentueras på 2020-talet.

Att stoppa statens skuldsättning och åtgärda hållbarhetsgapet är mer ambitiösa mål än de förpliktelser som EU-fördragen ställer när det gäller skötseln av den offentliga ekonomin. Därför är de åtgärder som presenteras här tillräckliga för att uppfylla dessa förpliktelser, konstaterar experterna i sin bedömning.

Ekonomiska rådet diskuterar bedömningen den 25 februari

Ekonomiska rådet bad i december 2013 på framställan av statsminister Jyrki Katainen om en bedömning av de ekonomisk-politiska linjevalen av den grupp ekonomiska experter som nu överlämnat resultaten av sitt arbete. Gruppen leddes av finansministeriets statssekreterare, PD Martti Hetemäki, och i gruppens arbete deltog PD Jukka Pekkarinen (finansministeriet), PD Pasi Holm (Pellervon taloustutkimus), PD Seija Ilmakunnas (Löntagarnas forskningsinstitut), PD Juhana Vartiainen (Statens ekonomiska forskningscentral) och PD Vesa Vihriälä (Näringslivets forskningsinstitut) samt, som utomstående expert, PD Lauri Kajanoja (Finlands Bank).

Ekonomiska rådet diskuterar resultaten vid ett extra möte tisdagen den 25 februari. Regeringen och finansministeriet kommer att utnyttja arbetsgruppens rapport och den diskussion som förts vid beredningen av de finanspolitiska besluten i ekonomiska rådet inför ramförhandlingarna den 24 och 25 mars 2014.

Ytterligare information: Martti Hetemäki, statssekreterare, finansministeriet, tfn 0295 530 292