Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finland har främjat i synnerhet de mänskliga rättigheterna under EU-ordförandeskapet

utrikesministeriet
Utgivningsdatum 22.11.2019 10.32
Nyhet

Utrikesministeriets rättstjänst kammade hem en rejäl lottovinst under Finlands EU-ordförandeskap: sju rätt genom ordförandeskapet i sju EU-arbetsgrupper, som tilläggsnummer ansvaret för en arbetsgrupp för grundläggande rättigheter tillsammans med justitieministeriet och som joker en klimatarbetsgrupp för juridiska rådgivare, som lyder under miljöministeriet.

Gruppfoto av rättstjänstens sakkunniga. Ordförande och assistenter i rättstjänstens EU-arbetsgrupper på gruppfoto. På bakre raden från vänster: biträdande avdelningschefen Anu Saarela, utrikessekreteraren Sari Uusi-Rauva, enhetschefen Joni Heliskoski, enhetschefen Sari Mäkelä, lagstiftningssekreteraren Juho Keinänen, EU-assistenten Margareta Klabbers och ambassadrådet Harri Sallinen. På främre raden från vänster: lagstiftningsrådet Virpi Laukkanen, EU-assistenten Elina Huttunen, lagstiftningsrådet Maria Guseff, rättschefen Kaija Suvanto, utrikesrådet, ambassadören Päivi Kairamo, lagstiftningsrådet Satu Sistonen, ambassadrådet Tarja Långström och lagstiftningssekreteraren Johanna Lahti. Foto: Henna Kosonen/utrikesministeriet

EU-ordförandeskapet innebär att Finland är ordförande i Europeiska unionens råd. Det betyder också att det är finländska tjänstemän som leder arbetet i rådets arbetsgrupper, som bereder beslutsfattandet.

I höstas har det därför varit snabba ryck i rättstjänstens korridorer, där lamporna ofta har varit tända sent till kvällen när man försökt lösa intressanta men komplicerade frågor på arbetsgruppernas agendor. Att hitta en lösning kräver samstämmighet mellan alla 28 EU-länder.

Arbetet har också gett resultat. En viktig fråga för alla européer är att EU under Finlands ordförandeskap tog ett stort kliv framåt när det gäller anslutning till Europarådets viktigaste människorättskonvention, Europakonventionen.

”Det har varit fint att se vårt ihärdiga arbete ge resultat. Ett konkret resultat är att Europeiska unionens råd har förbundit sig att ansluta sig till Europakonventionen”, säger lagstiftningsrådet Maria Guseff, som är ordförande för FREMP-arbetsgruppen för grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter och fri rörlighet för personer.

Finland har också arbetat för en lösning i fråga om EU:s anslutning till Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Framsteg inom humanitär rätt och terrorismbekämpning

Humanitär rätt är en högaktuell fråga bara av den orsaken att de så kallade Genèvekonventionerna, som reglerar väpnade konflikter, fyller 70 år i år. Som EU-ordförandeland har Finland beslutsamt drivit på att rådets gemensamma slutsatser om humanitärt bistånd och humanitär rätt ska antas i november. I slutsatserna visar EU ett starkt engagemang för att respektera och försvara humanitär rätt samtidigt som det regelbaserade systemet utsätts för utmaningar från olika håll. Finland har fått mycket beröm för sin initiativkraft av både EU-partner och aktörer inom den humanitära sektorn.

I COTER-arbetsgruppen för terrorismbekämpning i EU:s yttre förbindelser har Finland från första början fokuserat på EU:s centrala mål och strävat efter att stärka EU:s globala roll i terrorismbekämpning. Bland annat terrorismläget i Mellanöstern, Nordafrika och Sahel samt terrorhotet i anslutning till utländska stridande har diskuterats under Finlands ordförandeskap.

”Det har varit en utmaning att medlemsstaterna är så känsliga i frågor som gäller terrorismbekämpning. Det beror på att frågorna har en direkt inverkan på den nationella säkerheten”, berättar Päivi Kairamo, som är ordförande för COTER-arbetsgruppen.

”Vi lyckades trots allt nå samförstånd om hur EU bör gå vidare för att främja samarbetet med viktiga tredjeländer när det gäller terrorismbekämpning.”

Skydd av världshaven är som långdistansstafett

Förhandlingarna om frågor som rör skydd av världshaven har inneburit en utmaning för Finlands ordförandeteam, och många arbetstimmar har lagts ner på att lösa den.

På arbetsgruppens agenda har stått FN:s förhandlingar om konventionen om bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden i det fria havet samt förhandlingarna om FN:s årliga resolution om världshav och sjörätt.

Arbetsgruppen är i själva verket till för att föra EU:s interna förhandlingar om frågor som tas upp i FN i samband med att man försöker komma överens om gemensamma riktlinjer.

”Ibland har vi varit tvungna att finslipa det gemensamma anförandet sent till kvällen på plats i New York. I svåra situationer har alla metoder varit tillåtna för att hitta en lösning – till och med finländsk choklad har fått visa sin kraft en gång. Vårt lilla men effektiva ordförandeteam har presterat så väl tack vare god sammanhållning och humor”, säger Sari Mäkelä, som är ordförande för sjörättsarbetsgruppen COMAR.

Resolutionen antas i december, men ur ordförandens synvinkel är avtalsförhandlingarna snarare som en långdistansstafett där målet är att steg för steg formulera FN-konventionstexten så att den så långt som möjligt motsvarar EU:s ståndpunkter. Vid årsskiftet överräcks stafettpinnen till nästa ordförande.

EU har som mål att FN ska nå enighet om bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden i det fria havet 2020.

Gemensamt för alla arbetsgrupper har varit deras stora ansvar för beredningen av de gemensamma mötenas innehåll och deras goda samarbete såväl i Helsingfors som med andra medlemsstater.
 

Rättstjänsten ansvarar för ordförandeskapet i följande nio EU-arbetsgrupper eller underarbetsgrupper:
  • Arbetsgruppen för folkrätt COJUR (ordf. Kaija Suvanto)
  • Underarbetsgruppen för frågor som gäller Internationella brottmålsdomstolen COJUR-ICC (ordf. Saija Nurminen)
  • Relex-gruppens konstellation som övervakar genomförandet av sanktioner (ordf. Juho Keinänen)
  • Arbetsgruppen för terroristförteckningar COMET (ordf. Juho Keinänen)
  • Arbetsgruppen för terrorismbekämpning i EU:s yttre förbindelser COTER (ordf. Päivi Kairamo)
  • Arbetsgruppen för sjörätt COMAR (ordf. Sari Mäkelä)
  • Arbetsgruppen för EU-domstolen (ordf. Joni Heliskoski)
  • Underarbetsgruppen för juridiska rådgivare IG Lex, som lyder under klimatarbetsgruppen (ordf. Johanna Lahti)
  • Arbetsgruppen för grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter och fri rörlighet för personer FREMP: EU:s anslutning till Europakonventionen (ordf. Maria Guseff), EU:s anslutning till Istanbulkonventionen (ordf. Satu Sistonen)
     
 
Tillbaka till toppen