Finlands svåra ordförandeskap i Europarådet kulminerade i ett lyckat utrikesministermöte i Helsingfors

Utrikesministeriet 21.5.2019 11.42
Nyhet

Finlands sex månader långa ordförandeskap i Europarådet kulminerade i det utrikesministermöte som hölls i Helsingfors den 16–17 maj. I mötet i Finlandiahuset deltog Europarådets alla 47 medlemsländer, mer än 30 av dem på ministernivå, vilket gjorde mötet till årets största ministermöte i Finland. Till mötet hade också bjudits in de sex länder som har observatörsstatus i Europarådet och internationella organisationer.

Utrikesministermötet i Helsingfors hade inte blivit verklighet utan dem – teamet för Finlands ordförandeskap i Europarådet. Foto: Riikka Taivassalo

Därtill firade närmare tusen inbjudna gäster Europarådets 70-årsjubileum i samband med utrikesministermötet. Särskilt avseende hade fästs vid att bjuda in skolelever, unga och representanter för civilsamhället till festen. Samtidigt förmedlades budskapet om Europarådets betydelse i vårt samhälle.

Republikens president Sauli Niinistö höll öppningsanförandet vid Europarådets 70-årsjubileumsfest. Foto: Kimmo Räisänen

Bland annat republikens president Sauli Niinistö, Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland, den parlamentariska församlingens ordförande Liliane Maury Pasquier och utrikesminister Timo Soini höll anföranden på festen. Utöver festtal fick de inbjudna gästerna njuta av musikframträdanden och lyssna på en tankeväckande paneldiskussion med unga talare. De modiga paneldeltagarna Kaarina Huovinen, Santeri Räisänen och Vivian Isberg diskuterade bland annat vilka människorättsliga utmaningar unga med funktionsnedsättning möter, hur artificiell intelligens påverkar det dagliga livet och våra rättigheter samt hur romernas rättigheter tillgodoses i dagens Europa.

Ordförandeskapsperioden var svår men givande

Finland tog över ordförandeskapet i Europarådet efter Kroatien i november 2018, då organisationen befann sig i en aldrig tidigare skådad politisk, ekonomisk och institutionell kris. Trots utmaningarna tog Finland emot ordförandeskapet med ett öppet och ödmjukt sinne.

Frågan om Rysslands obetalda medlemsavgifter och landets rätt att delta i Europarådets verksamhet kastade sin skugga över ordförandeskapet. Efter den illegala annekteringen av Krim fråntogs Ryssland sin rösträtt i Europarådets parlamentariska församling, vilket landet protesterade mot genom att sluta betala sin medlemsavgift. Två av Europarådets organ – ministerkommittén bestående av medlemsländernas utrikesministrar och den parlamentariska församlingen bestående av parlamentariker som utnämnts av medlemsländernas parlament – har fjärmat sig från varandra till följd av krisen, som började 2014. För att lösa krisen ville Finland i sin ordföranderoll höra alla parter samt facilitera diskussionen och öka förtroendet mellan parterna, så att Europarådets olika organ tillsammans kan hitta en konstruktiv lösning på de utmaningar som organisationen möter. Finland lyckades väl med sitt uppdrag, och i fredags fick vi höra goda nyheter från Finlandiahuset: vid utrikesministermötet antogs ett beslut som gäller medlemsländernas rättigheter och skyldigheter.

”Suomen puheenjohtajakausi oli erittäin onnistunut. Sen lisäksi, että edistimme painopisteitämme ja järjestimme onnistuneen ministerikokouksen, saimme rakennettua luottamusta Euroopan neuvoston eri instituutioiden välille. Tästä on seuraavan puheenjohtajamaan Ranskan hyvä jatkaa.” ulkoministeri Timo Soini kertaa.

Det kommande ordförandelandet Frankrike, generalsekreterare Jagland och utrikesminister Soini gläder sig över ett lyckat utrikesministermöte. Foto: Kimmo Räisänen Organisationens framtid på mötesagendan

Utöver det ovannämnda politiska beslutet fattade Europarådets ministerkommitté också flera andra betydande beslut i Helsingfors. Dessa gällde bland annat skydd av civilsamhället och de nya utmaningar som lyfts fram i generalsekreterarens rapport, till exempel artificiell intelligens och mänskliga rättigheter. Ministerkommittén antog också en politisk deklaration där alla 47 medlemsländer åter, 70 år efter att organisationen bildats, förbinder sig till organisationens grundläggande arbete med att stärka de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten.

Ordförandelandet Finland tog parti för dem som har det allra sämst ställt

Trots de politiska utmaningarna under sitt ordförandeskap lyfte Finland aktivt fram flera tematiska prioriteringar som valts ut i samarbete med de andra ministerierna och civilsamhället. Finland hade tre prioriteringar: 1) att stärka det europeiska människorätts- och rättsstatssystemet, 2) jämställdhet och kvinnors rättigheter och 3) öppenhet och delaktighet samt ungdomar och förebyggande av radikalisering. Prioriteringarna hänför sig till teman som Finland aktivt och konsekvent framhållit i allt sitt arbete i Europarådet. Kring dessa tre prioriteringar som stöder varandra har ordnats flera temaevenemang såväl i Finland som i Strasbourg. Huvudevenemanget under Finlands ordförandeskap var en konferens om artificiell intelligens och mänskliga rättigheter. Denna konferens i Finlandiahuset i februari 2019 hade närmare 400 deltagare. Under Finlands ordförandeskap lyftes också fram teman såsom romska kvinnors rättigheter och teckenspråkets ställning. Dessa hade en synlig roll även på Europarådets 70-årsjubileumsfest.

Europarådet, som bildades 1949, är den äldsta och största politiska samarbets- och människorättsorganisationen i Europa. Finland har agerat i en nyckelroll i många frågor som blivit aktuella i organisationen. Till exempel Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har inrättats på Finlands initiativ.

Ordförandeskapet i Europarådets högsta beslutande organ ministerkommittén roterar mellan medlemsländerna. Finland överlät ordförandeskapet till Frankrike den 17 maj. Finland har senast varit ordförande i Europarådets ministerkommitté 1997–1998.

Utrikesministeriets team för Finlands ordförandeskap i Europarådet tackar alla som deltagit i arrangemangen kring utrikesministermötet och Europarådets 70-årsjubileumsfest!