Finnfund får ett lån på 210 miljoner – stöder Finlands utvecklingspolitiska prioriteringar

Finska staten har beviljat Finnfund ett lån på 210 miljoner euro. Finnfund är Finlands nationella utvecklingsfinansiär och har till uppgift att främja utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling genom att finansiera lönsamma och ansvarsfulla företag i länderna.

Hälften av lånet har öronmärkts för projekt som stärker kvinnors ekonomiska självständighet i eller producerar tjänster som är viktiga för kvinnor och flickor i utvecklingsländer. Den andra hälften av investeringarna riktas till att bekämpa klimatförändringen och anpassning till klimatförändringens effekter.

”För att vi ska nå FN:s mål för hållbar utveckling krävs omfattande privata investeringar i klimatåtgärder, jämställdhet och skapande av arbetsplatser med rättvisa arbetsvillkor i utvecklingsländerna. Finland har för avsikt att vara en större påverkare än sin storlek också på detta område. För mig är det viktigt att vi också när det gäller investeringar betonar kvinnors ställning och klimatåtgärder”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.

 

Finnfunds finansiering har ökat kraftigt under de senaste åren. Max von Bonsdorff, chef för enheten för utvecklingsfinansiering och den privata sektorn vid utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning, varför vill man öka Finnfunds finansiering? 

För att de globala målen för hållbar utveckling ska nås krävs det att betydligt mer kapital och kompetens från den privata sektorn kanaliseras till genomförandet av målen under de kommande åren. Nationella och internationella utvecklingsfinansiärer, som Finnfund, behövs för att finansiera utvecklingsländernas privata sektor så att den kan växa och utvecklas, till exempel genom att det skapas nya och bättre arbetsplatser. Finansmarknaderna i många utvecklingsländer är svaga och kan inte ensamma finansiera företagens tillväxtbehov. Det behövs offentligt understödda tålmodiga finansiärer som kan stärka finansieringen till den privata sektorn i fattiga länder. En utvecklingsfinansiär som Finnfund skapar också nya möjligheter för den privata sektorns egna investeringar.

Staten har faktiskt under de senaste åren stärkt Finnfunds verksamhet avsevärt, bland annat med ett lån på 130 miljoner euro år 2016. Finnfunds verksamhet har vuxit, men Finnfund är fortfarande en relativt liten utvecklingsfinansiär på en europeisk skala.

 

Vilka resultat har finansieringen gett?

Finnfunds verksamhet skapar arbetsplatser och stöder kampen mot klimatförändringen i utvecklingsländer, till exempel genom omfattande skogsinvesteringar i Afrika. Ett av Finnfunds centrala mål är att 75 procent av investeringarna ska riktas till fattiga länder. Finnfund har uppnått detta mål varje år 2016–2018. Till exempel 2018 var siffran 89 procent. Över hälften av investeringarna riktades till Afrika 2018 (67 procent). Det utfördes en oberoende utvärdering av Finnfunds verksamhet 2018. Resultatet var positivt.

Ett konkret exempel är Finnfunds investering i företaget EthioChicken i Etiopien. Företaget har som mål att förbättra etiopiernas matsäkerhet och minska undernäring och fattigdom. Företaget föder upp kycklingar vars ägg och kött gör det möjligt för familjer, i synnerhet på landsbygden, att få en mångsidigare kost och skaffa sig utkomst. Företaget sysselsätter direkt över 700 personer, varav 40 procent är kvinnor. Dessutom arbetar företaget med cirka 1 800 uppfödare som sysselsätter tusentals människor. När de slutliga köparna av höns räknas med, kan företaget bedömas ha haft en positiv inverkan på 1,3 miljoner hushåll år 2016, vilket innebär uppskattningsvis över sex miljoner etiopier.

En grundprincip för Finnfunds verksamhet är att finansiera projekt med betydande utvecklingseffekter. Samtidigt har det också erbjudit finländska företag en möjlighet att delta i projekten. Till exempel Finnfunds investering utbildningssektorn i Afrika, som nyligen offentliggjordes, har utnyttjat teknik för distanslärande utvecklad av det finländska företaget Claned Ab.

 

Vilka resultat är du särskilt nöjd med? Var ser du mest utvecklingsbehov?

Finnfund har utvecklat sin verksamhet mycket på flera olika områden under de senaste åren. Dessa satsningar börjar nu ge konkreta resultat i fattiga utvecklingsländer. Exempelvis åren 2016–2017 sysselsatte de företag som fick finansiering av Finnfund 80 852 personer och Finnfund erbjöd 845 400 lån för jordbruksutveckling, varav 78 procent lyftes av kvinnor. Dessutom betalade företagen skatter och avgifter av skattenatur till ett belopp av sammanlagt 757 miljoner euro.

En svaghet som observerats i bolagets verksamhet är utvärderingen av investeringarna i efterhand. Detta togs också upp i den oberoende utvärderingen. Finnfund har under de senaste åren satsat kraftigt på en bedömning av investeringarnas konsekvenser på förhand, men utvärderingen i efterhand bör ytterligare utvecklas. Finnfund satsar på detta delområde och har gjort socioekonomiska bedömningar av vissa projekt.

 

Hur bedömer du att de mål som uppställts för Finnfunds nuvarande finansiering har lyckats?

Utrikesministeriet följer noga Finnfunds verksamhet och ställer årligen upp både utvecklingspolitiska och administrativa mål för bolaget i en promemoria om ägarstyrningen. Målen fokuserar på investeringar i de fattigaste utvecklingsländerna, investeringar i klimatprojekt, finansiering av små och medelstora företag och skapande av arbetstillfällen, med särskild hänsyn till kvinnors sysselsättning. Under de senaste åren har alla de utvecklingspolitiska målen uppnåtts, vilket har varit särskilt glädjande. Samtidigt har Finnfund betydligt stärkt sin politiska styrning i enlighet med målen för Finlands utvecklingspolitik och dragit upp nya riktlinjer gällande beskattning, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. För närvarande håller bolaget på att utarbeta en hållbarhetspolicy.

Det mål som Finnfund dock inte har lyckats uppnå under de senaste åren gäller avkastningen på det egna kapitalet. Bolagets verksamhet har uppvisat vinst under de senaste åren, men det har inte riktigt nått målet om en avkastning på två procent. Bolaget är dock solvent och dess verksamhet vilar på en hållbar grund. Detta är emellertid ett mål som ägarstyrningen fäst uppmärksamhet vid.

 

Vad medför det nya lånet för mervärde?

Det nya lånet är mycket viktigt för att Finnfund ska kunna fortsätta att utvecklas i enlighet med de strategiska mål som ställts upp för bolaget. Utan lån skulle Finnfund i praktiken bli tvunget att lägga ned beredningen av nya projekt och att se över målen i verksamhetsstrategin och sänka ambitionsnivån betydligt.

 

Hur syns Finlands utvecklingspolitiska prioriteringar i lånet?

Med hjälp av lånet kan Finnfund uppfylla två viktiga utvecklingspolitiska mål i regeringsprogrammet. Genom lånet finansieras projekt som stärker kvinnors ekonomiska självständighet i utvecklingsländerna och producerar tjänster som är viktiga för kvinnor och flickor. Genom lånet finansieras också projekt som bekämpar eller stöder anpassningen till klimatförändringen. I båda dessa teman investeras 105 miljoner euro.

 

Hur har man säkerställt att investeringarna är hållbara?

Finnfund bereder alla sina investeringar omsorgsfullt och följer internationella standarder, bland annat Internationella finansieringsbolagets principer och Principles of Responsible Financing of Sustainable Development för europeiska utvecklingsfinansiärer. Finnfund har också under de senaste åren satsat mer resurser på utvärderingar. Bolaget håller för närvarande på att utarbeta en ny hållbarhetspolicy som detaljerat beskriver de principer och praxis som bolaget iakttar i sin investeringsverksamhet. Den nya policyn kan för närvarande öppet kommenteras på Finnfunds webbplats. Dessutom ordnar Finnfund möten med intressegrupper, bland annat olika civilsamhällesaktörer.

 

Finnfunds öppenhet och skattepolicy har väckt diskussion under de senaste åren. Har man reagerat på detta och i så fall hur?

Dessa teman har lyfts fram i Finnfunds ägarstyrning och bolaget har tagit itu med utmaningarna på ett mycket positivt sätt. Under de senaste åren har Finnfund gjort betydande framsteg på detta område och samarbetet med olika intressegrupper har utvecklats avsevärt. Nu utarbetas Finnfunds riktlinjer på ett mer öppet och inkluderande sätt. Det pågående arbetet med hållbarhetspolicyn är ett exempel på detta.

Ansvarsfull skattepolitik är också ett område som Finnfund har satsat mycket på. Ett av de utvecklingspolitiska mål som Finnfund följer upp är hur Finnfunds projekt betalar skatt i utvecklingsländer.

Dessutom fastställde Finnfund i januari 2018 principer för en ansvarsfull skattepolitik, i enlighet med ägarstyrningens önskemål. Skattepolicyn fäster också uppmärksamhet vid aggressiv skatteplanering. I samband med fondplaceringar utreds också förvaltningsbolagens bakgrund och skattskyldighet.

 

Lånet till Finnfund är en del av Finlands utvecklingspolitiska investeringar. Vad är utvecklingspolitiska finansiella investeringar och vad är syftet med dem?

En utvecklingspolitisk finansiell investering är i princip en annan typ av anslag för utvecklingssamarbete än anslaget för det så kallade egentliga utvecklingssamarbetet. Den största skillnaden mellan finansiella investeringar och annat utvecklingssamarbete är att det ingår en förväntning om återbetalning och avkastning. Investeringarna ökar inte heller statens underskott i nationalräkenskaperna.

Liksom allt utvecklingssamarbete stöder de finansiella investeringarna utvecklingspolitikens mål och prioriteringar. Klimatfinansiering och Afrika är särskilt prioriterade områden. Enligt regeringsprogrammet ska anslaget för finansiella investeringar främja Finlands klimatpolitiska mål, stärka och komplettera Finlands internationella klimatfinansiering samt främja Finlands utvecklingspolitiska mål i Afrika.

Finansiella investeringar lämpar sig särskilt väl för projekt och program som stärker utvecklingsländernas privata sektor och mobiliserar annan privat finansiering. Därför är målet också att uppmuntra privata investeringar som främjar jämlikhet och rättvisa arbetstillfällen i utvecklingsländerna. Samtidigt vill vi också uppmuntra finländska aktörers deltagande i investeringar.